Camilla Mårtensen

Riksdagen sa nej till cirka 160 förslag i motioner om övergripande skolfrågor från allmänna motionstiden 2024.

Förslagen handlar bland annat om åtgärder för att höja kunskapsresultaten, resursfördelningen inom skolväsendet, skolval, fristående skolor, Skolinspektionens tillsyn, skolans digitalisering och särskilda undervisningsformer, till exempel fjärr- och distansundervisning och undervisning i hemmet.

Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och pågående utredningar.

Riksdagen sa nej till cirka 160 förslag i motioner om övergripande skolfrågor från allmänna motionstiden 2024.

Förslagen handlar bland annat om åtgärder för att höja kunskapsresultaten, resursfördelningen inom skolväsendet, skolval, fristående skolor, Skolinspektionens tillsyn, skolans digitalisering och särskilda undervisningsformer, till exempel fjärr- och distansundervisning och undervisning i hemmet.

Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och pågående utredningar.

Riksdagen sa nej till cirka 160 förslag i motioner om övergripande skolfrågor från allmänna motionstiden 2024.

Förslagen handlar bland annat om åtgärder för att höja kunskapsresultaten, resursfördelningen inom skolväsendet, skolval, fristående skolor, Skolinspektionens tillsyn, skolans digitalisering och särskilda undervisningsformer, till exempel fjärr- och distansundervisning och undervisning i hemmet.

Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och pågående utredningar.

Riksdagen sa nej till cirka 160 förslag i motioner om övergripande skolfrågor från allmänna motionstiden 2024.

Förslagen handlar bland annat om åtgärder för att höja kunskapsresultaten, resursfördelningen inom skolväsendet, skolval, fristående skolor, Skolinspektionens tillsyn, skolans digitalisering och särskilda undervisningsformer, till exempel fjärr- och distansundervisning och undervisning i hemmet.

Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och pågående utredningar.

Reglerna om internationella sanktioner ska skärpas genom en ny lag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag, som syftar till att införa EU:s sanktionsdirektiv i svensk rätt.

Internationella sanktioner innebär att ett eller flera länder begränsar handlingsfriheten för exempelvis en person, en organisation eller ett annat lands regering. Syftet är att på fredlig väg, genom ekonomiska och politiska åtgärder, försöka påverka den som begränsningarna införs mot. Det kan bland annat göras genom att införa restriktioner för export och import, införa inreseförbud eller att frysa tillgångar.

Syftet med EU:s sanktionsdirektiv – och med den nya lagen – är att kriminalisera och fastställa straff om sanktionerna inte följs.

Lagen innebär att

• straffen för överträdelser av internationella sanktioner skärps
• även överträdelser av mindre allvarlig grad (ringa fall) ska kriminaliseras
• nya brottsbeteckningar i form av sanktionsförseelse, sanktionsbrott, grovt sanktionsbrott och upprepat sanktionsbrott ska införas
• försök och medhjälp till vissa sanktionsbrott ska kriminaliseras
• vissa myndigheter blir skyldiga att anmäla om det finns misstanke om brott mot den nya lagen.

Riksdagen beslutade att lagen börjar gälla den 10 juni 2025 istället för den 20 maj 2025 som regeringen föreslagit.

Reglerna om internationella sanktioner ska skärpas genom en ny lag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag, som syftar till att införa EU:s sanktionsdirektiv i svensk rätt.

Internationella sanktioner innebär att ett eller flera länder begränsar handlingsfriheten för exempelvis en person, en organisation eller ett annat lands regering. Syftet är att på fredlig väg, genom ekonomiska och politiska åtgärder, försöka påverka den som begränsningarna införs mot. Det kan bland annat göras genom att införa restriktioner för export och import, införa inreseförbud eller att frysa tillgångar.

Syftet med EU:s sanktionsdirektiv – och med den nya lagen – är att kriminalisera och fastställa straff om sanktionerna inte följs.

Lagen innebär att

• straffen för överträdelser av internationella sanktioner skärps
• även överträdelser av mindre allvarlig grad (ringa fall) ska kriminaliseras
• nya brottsbeteckningar i form av sanktionsförseelse, sanktionsbrott, grovt sanktionsbrott och upprepat sanktionsbrott ska införas
• försök och medhjälp till vissa sanktionsbrott ska kriminaliseras
• vissa myndigheter blir skyldiga att anmäla om det finns misstanke om brott mot den nya lagen.

Riksdagen beslutade att lagen börjar gälla den 10 juni 2025 istället för den 20 maj 2025 som regeringen föreslagit.

Riksdagen sa nej till ett sextiotal förslag om minoritetsfrågor i motioner som lämnats in under den allmänna motionstiden 2024. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Förslagen handlar exempelvis om urfolksstatus för tornedalingar, kväner och lantalaiset, samepolitiken, judiskt liv i Sverige, romsk inkludering och sverigefinnarnas rätt till språk och kultur.

Riksdagen sa nej till ett sextiotal förslag om minoritetsfrågor i motioner som lämnats in under den allmänna motionstiden 2024. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Förslagen handlar exempelvis om urfolksstatus för tornedalingar, kväner och lantalaiset, samepolitiken, judiskt liv i Sverige, romsk inkludering och sverigefinnarnas rätt till språk och kultur.

Riksdagen sa nej till ett sextiotal förslag om minoritetsfrågor i motioner som lämnats in under den allmänna motionstiden 2024. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Förslagen handlar exempelvis om urfolksstatus för tornedalingar, kväner och lantalaiset, samepolitiken, judiskt liv i Sverige, romsk inkludering och sverigefinnarnas rätt till språk och kultur.

Riksdagen sa nej till ett sextiotal förslag om minoritetsfrågor i motioner som lämnats in under den allmänna motionstiden 2024. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Förslagen handlar exempelvis om urfolksstatus för tornedalingar, kväner och lantalaiset, samepolitiken, judiskt liv i Sverige, romsk inkludering och sverigefinnarnas rätt till språk och kultur.

Riksdagen sa nej till ett sextiotal förslag om minoritetsfrågor i motioner som lämnats in under den allmänna motionstiden 2024. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Förslagen handlar exempelvis om urfolksstatus för tornedalingar, kväner och lantalaiset, samepolitiken, judiskt liv i Sverige, romsk inkludering och sverigefinnarnas rätt till språk och kultur.

Riksdagen sa nej till ett sextiotal förslag om minoritetsfrågor i motioner som lämnats in under den allmänna motionstiden 2024. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Förslagen handlar exempelvis om urfolksstatus för tornedalingar, kväner och lantalaiset, samepolitiken, judiskt liv i Sverige, romsk inkludering och sverigefinnarnas rätt till språk och kultur.

Riksdagen sa nej till ett sextiotal förslag om minoritetsfrågor i motioner som lämnats in under den allmänna motionstiden 2024. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Förslagen handlar exempelvis om urfolksstatus för tornedalingar, kväner och lantalaiset, samepolitiken, judiskt liv i Sverige, romsk inkludering och sverigefinnarnas rätt till språk och kultur.

Riksdagen sa ja till två ändringar i kommunallagen. Den ena lagändringen innebär att fler åtgärder ska vidtas för att förebygga att förtroendevalda inom kommun- och regionpolitiken utsätts för hot och våld. Den andra ändringen innebär att det ska bli tydligare att det ingår i kommuners och regioners interna kontroll att förebygga fel och oegentligheter som exempelvis korruption.

Lagändringarna börjar gälla 1 juli 2025.

Riksdagen sa ja till två ändringar i kommunallagen. Den ena lagändringen innebär att fler åtgärder ska vidtas för att förebygga att förtroendevalda inom kommun- och regionpolitiken utsätts för hot och våld. Den andra ändringen innebär att det ska bli tydligare att det ingår i kommuners och regioners interna kontroll att förebygga fel och oegentligheter som exempelvis korruption.

Lagändringarna börjar gälla 1 juli 2025.

Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner om författningsfrågor.

Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om statsskicket och statschefens uppdrag, ökad insyn i Kungliga hov- och slottsstatens ekonomi samt EU-samarbetet. Några förslag handlar om åtgärder för att vitalisera demokratin. Andra motioner tar upp frågor kring politisk kommunikation, partifinansiering, lobbyister och karensregler för ministrar och höga statstjänstemän.

Fler ämnen som behandlas i motionsförslagen handlar om grundlagsreglering när det gäller nationella minoriteter, svenskt medborgarskap och public service.

Riksdagen hänvisar till tidigare ställningstaganden i frågorna.

Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner om författningsfrågor.

Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om statsskicket och statschefens uppdrag, ökad insyn i Kungliga hov- och slottsstatens ekonomi samt EU-samarbetet. Några förslag handlar om åtgärder för att vitalisera demokratin. Andra motioner tar upp frågor kring politisk kommunikation, partifinansiering, lobbyister och karensregler för ministrar och höga statstjänstemän.

Fler ämnen som behandlas i motionsförslagen handlar om grundlagsreglering när det gäller nationella minoriteter, svenskt medborgarskap och public service.

Riksdagen hänvisar till tidigare ställningstaganden i frågorna.

Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner om författningsfrågor.

Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om statsskicket och statschefens uppdrag, ökad insyn i Kungliga hov- och slottsstatens ekonomi samt EU-samarbetet. Några förslag handlar om åtgärder för att vitalisera demokratin. Andra motioner tar upp frågor kring politisk kommunikation, partifinansiering, lobbyister och karensregler för ministrar och höga statstjänstemän.

Fler ämnen som behandlas i motionsförslagen handlar om grundlagsreglering när det gäller nationella minoriteter, svenskt medborgarskap och public service.

Riksdagen hänvisar till tidigare ställningstaganden i frågorna.

Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner om författningsfrågor.

Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om statsskicket och statschefens uppdrag, ökad insyn i Kungliga hov- och slottsstatens ekonomi samt EU-samarbetet. Några förslag handlar om åtgärder för att vitalisera demokratin. Andra motioner tar upp frågor kring politisk kommunikation, partifinansiering, lobbyister och karensregler för ministrar och höga statstjänstemän.

Fler ämnen som behandlas i motionsförslagen handlar om grundlagsreglering när det gäller nationella minoriteter, svenskt medborgarskap och public service.

Riksdagen hänvisar till tidigare ställningstaganden i frågorna.

Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner om författningsfrågor.

Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om statsskicket och statschefens uppdrag, ökad insyn i Kungliga hov- och slottsstatens ekonomi samt EU-samarbetet. Några förslag handlar om åtgärder för att vitalisera demokratin. Andra motioner tar upp frågor kring politisk kommunikation, partifinansiering, lobbyister och karensregler för ministrar och höga statstjänstemän.

Fler ämnen som behandlas i motionsförslagen handlar om grundlagsreglering när det gäller nationella minoriteter, svenskt medborgarskap och public service.

Riksdagen hänvisar till tidigare ställningstaganden i frågorna.