Simona Mohamsson

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Regeringens migrationspolitik grundar sig i en viktig princip. Den som bidrar till samhället, som tillhör och tillför något till det, ska få stanna, och den som förstör ska lämna landet. Ett ja är ett ja, och ett nej är ett nej.

Det här är en konsekvens av förändringar i migrationspolitiken som har varit avgörande eftersom vi har haft en migrationspolitik som har varit kaosliknande. Det har inneburit att vi har haft en integrationspolitik där över 170 000 barn lever i utanförskap. Den principen är fortfarande viktig att upprätthålla.

När det gäller de så kallade tonårsutvisningarna presenterade regeringen tillsammans med samarbetspartierna den 9 mars en överenskommelse som ska se till att vi hittar en balans, det vill säga både rättvisa och sunt förnuft i migrationspolitiken.

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan, även om det verkar som att vi kanske inte lyssnar på varandra här i salen. Jag har varit väldigt tydlig med att den här regeringen lyckas med konststycket att både sänka skatten, så att människor får mer pengar kvar i plånboken, och göra historiska satsningar, inte minst på skolan.

Sedan kan man tycka sig vara frustrerad över att ens kommunpolitiker ute i landet gör besparingar på välfärden och skolan. Det tycker jag att ledamöterna har all rätt att vara. Jag är också frustrerad – frustrerad över att Kommunsverige går över 30 miljarder plus och inte satsar dem på skolan.

Jag håller med: Fler borde lägga mer pengar på skolan. Men den här regeringen lyckas både sänka skatten och göra historiska satsningar på välfärden.

(Applåder)

Herr talman! Tack för frågan, ledamoten!

Regeringen levererar reformer som märks i vardagen för hårt arbetande familjer. Det handlar om mer flexibilitet, mindre krångel och fler möjligheter. Vi har fördubblat antalet dubbeldagar, det vill säga dagar som båda föräldrarna kan vara föräldralediga tillsammans med sitt barn. Vi har också infört möjligheten för föräldrar att överlåta föräldraledighet till anhöriga.

Möjligheten att överlåta föräldradagar gör det lättare att få ihop livspusslet och är helt avgörande både för flexibiliteten och för att öka den värdefulla livskvaliteten. Det är viktigt att ha just föräldrarna i fokus och se till att de kan ha ett livspussel som både är jämställt och har flexibilitet.

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan!

I den proposition som regeringen har lagt fram framgår att Kriminalvården ska få en skyldighet att anordna utbildning som motsvarar grundskola och gymnasieskola för tonåringar som avtjänar fängelsestraff. Det är i princip samma lagstiftning som i dag gäller för Sis, och den föreslås träda i kraft den 1 juli i år.

Nu vill vi att regelverket ska bli ännu tydligare. Det handlar bland annat om vilka avvikelser som ska kunna göras, exempelvis att en fängelsedömd kanske inte bör släppas ut på orientering.

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan!

En helt avgörande del i regeringens arbete med integration har varit att vi inte ska gå på magkänsla och inte vara ängsliga utan vara tydliga med vilka krav, möjligheter och skyldigheter det innebär att bli en del av det svenska samhället.

Precis som ledamoten tar upp, herr talman, spelar det roll vem som styr Sverige. Det spelar roll för att vi ska ha en skola som fokuserar på språket och på värderingar. Det spelar roll för att vi ska kunna ha en stram migra-tion så att vi kan hantera den integrationsskuld som den här regeringen fick ta över från tidigare socialdemokratiska regeringar. Det spelar roll för att vi tror på att människor vill och kan, bara de får en tydlig karta och en väg in i det svenska samhället.

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Det är helt avgörande att se till att svenska folket har mer pengar kvar i plånboken, och det gör man på olika sätt.

Ett sätt är att se till att Sverige har ett robust elsystem med fossilfri el. Det gör vi genom utbyggnaden av ny kärnkraft.

Ett annat sätt är att se till att sänka de priser som syns i elräkningen, och det gör regeringen genom att sänka elskatter och se till att vi är hårda i förhandlingarna i EU om just elen och avgiften.

Det tredje sättet handlar om att människor generellt ska ha mer pengar kvar i plånboken. Det tillser den här regeringen genom att se till att Sverige har det lägsta skattetrycket på över 50 år.

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Nio av tio som döms till sluten ungdomsvård på Sis-hem och har kopplingar till gängen återfaller i grov brottslighet. Straffen för 15–17-åringar blir med dagens ungdomsrabatter närmast hånfullt låga. En 15-åring som döms för mord kan få sluten ungdomsvård i två år. En 17-åring som döms för mordförsök kan få sluten ungdomsvård i tre år. Det är alldeles för konstigt att samhället inte ska gå in med full kraft när vi ser att det finns ungdomar som begår grova brott. Vår omläggning i rättspolitiken handlar om just det här: att samhället med full kraft ska gå in och stoppa den här utvecklingen.

Herr talman! Vi gör de största förändringarna av svensk skola på över 30 år. Det handlar om reglering av lärarnas undervisning och planeringstid, ett nytt betygssystem och ett nytt stödsystem. Vi förändrar läroplanerna från grunden. Vi ser till att reglera mer – just för att det inte ska finnas någon skillnad beroende på vilken skola man går i. Utöver det har vi lyckats med det fantastiska konststycket att göra nödvändiga förändringar i friskolesystemet. Bland annat har vi presenterat en offentlighetsprincip som kommer att vara helt avgörande.

Någonting som är unikt för oss är att vi får en majoritet för våra förslag när vi styr landet. Det är rätt uppenbart att det finns en stor risk för att allt vi gör i skolan slutar som ett rivningsprojekt om de rödgröna tar över efter valet.

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Ja, det är svårt att ta in allt som Tidöregeringen gör. Vi har i dag inte bara det lägsta skattetrycket i Sverige på över 50 år; människor har nu 5 000 kronor mer i plånboken. Vi har också satt igång arbetet för att bygga ny kärnkraft, vilket kommer att spela roll för elräkningen. Vi har i början av april även sänkt momsen på maten. Det märks att vi har tagit Sverige i en ny riktning. Det kommer vi att fortsätta göra.

Herr talman! Jag vill att det noteras i riksdagen att om Sverige inte hade bytt regering hade priserna varit 10 kronor dyrare. Vi har gjort och fortsätter att göra allt vi kan för att sänka priserna för vanliga människor. Det gör man genom att sänka skatten och att se till att människor har mer pengar i plånboken.

Fru talman! Jag vill tacka ledamoten för att hon lyfter upp denna helt avgörande fråga.

Jag kommer alltid att säga samma sak: Alla elever ska känna sig trygga i skolan. Det finns ingenting som är mer avgörande. Det är viktigt för att de ska må bra, men det är också viktigt för att de ska lyckas i skolan. Det är svårt att fokusera på att lösa matteuppgiften på tavlan om man har ont i magen. Det är svårt att vilja klara skolan om man inte ens vågar ta sig till skolan för att man utsätts för hat, mobbning och hot.

Så här kan det inte få vara i den svenska skolan, och det är därför vi gör en stor kulturförändring. Vi tydliggör att den svenska skolan inte är vilda västern utan en plats där det är tydligt att det finns ordning och reda. Det ska också vara tydligt vilka förväntningar som finns på både elever och vuxenvärlden att agera.

Vi har vidtagit flera åtgärder som ger framför allt vuxenvärlden – lärare och rektorer – bättre förutsättningar att agera vid kränkningar, hot och trakasserier, och det gäller oavsett mot vilken elev det sker. Insatser görs för att motverka förekomsten, särskilt bland antisemitism i skolväsendet. Det görs utifrån vår strategi att stärka judiskt liv.

Även regeringens handlingsplan mot rasism och hatbrott omfattar åtgärder mot antisemitism och rasism. Den omfattar också ett arbete för att ingen elev, oavsett bakgrund, ska känna sig otrygg. Det här är någonting som vi prioriterar, och det är också därför det är en viktig del i den stora förändring vi gör av svensk skola.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag tycker att det är helt avgörande att samhället gemensamt både markerar och agerar. Därför är det en viktig prioritet för regeringen att se till att skolan är en frizon där elever känner sig trygga och kan fokusera på det som är allra viktigast i skolan, nämligen att lära sig.

Sedan jag blev utbildningsminister har jag träffat många studenter och elever från den judiska minoriteten. Det gör ont i hjärtat och är skärrande att höra hur de inte vågar komma till skolan, inte känner att de kan ha på sig davidsstjärnan och känner att skolan inte längre tillhör dem.

Fru talman! För att motverka den desinformation och de konspirationsteorier som har lyfts fram av flera ledamöter har vi under flera års tid bett Mediemyndigheten att ta fram kunskap och stöd som rör barns och ungas utsatthet för intolerans på nätet.

Totalförsvarets forskningsinstitut har även i uppdrag att kontinuerligt ta fram och redovisa ny kunskap om förekomsten av antisemitism i digitala miljöer, särskilt om hur förekomsten ser ut i den svenska kontexten. Den senaste satsningen är en del av regeringens strategi för att stärka judiskt liv och motverka antisemitismen år 2025–2034. En målsättning i strategin är att judar i Sverige ska kunna leva öppet, tryggt och säkert.

Det finns ingen del som är så avgörande i en skola som personalen. Det är viktigt att personalen inom skolan och andra verksamheter som möter unga har kunskap och framför allt verktyg för att kunna förebygga och motverka olika former av rasism, antisemitism och intolerans. Flera insatser har genomförts inom ramen för regeringens handlingsplan mot rasism och hatbrott.

Forum för levande historia har i uppdrag att genomföra kunskapshöjande insatser mot antisemitism riktade till lärare och annan personal som ser till att de tar fram och sprider pedagogiska verktyg och metoder för att stärka barns och ungas förmåga att identifiera och motverka antisemitism i digitala miljöer.

Samhället behöver ta ett krafttag för våra värderingar. Samhället ska inte bara markera utan också agera. Skolan är helt avgörande för att alla barn i samhället ska känna sig trygga. Det är något vi inte förhandlar med. Det här är något som är i toppen av regeringens prioritetslista.

Fru talman! Det gläder mig att det är så många som vill delta i en debatt som handlar om skolan och våra barns värderingar!

Värderingar spelar roll. Sverige har världsunika värderingar som vi behöver försvara och slåss för varje dag. Det är också en helt avgörande del för regeringen. Just för att värderingar spelar roll har vi satt ihop skolan och integrationspolitiken, för det är i skolan som den mest avgörande delen av det demokratiska samhället byggs upp.

Jag instämmer också med ledamöterna i deras beskrivning att när barn inte känner sig trygga och inte känner att de kan få vara sig själva i skolan utan i stället går dit med en klump i magen kommer det att vara svårt, till och med omöjligt, för dem att fokusera på det som är viktigt i skolan, nämligen att lära sig. Att vara trygg i att man bemöts på rätt sätt i skolan och att vuxenvärlden annars kommer att agera är helt avgörande.

Som jag nämnde inledningsvis, fru talman, har skolan enligt skollagen och diskrimineringslagen en skyldighet att aktivt motverka all form av diskriminering och kränkande behandling – en skyldighet, alltså ingenting som skolan kan välja bort. Om någon blir utsatt är det skolans skyldighet att agera. Skolan har ansvaret att säkerställa en trygg skolmiljö för alla elever. Skolan ska vara fri från diskriminering och kränkande behandling.

Fru talman! Ledamöterna frågar vad de bättre förutsättningarna när det gäller studiero och trygghet i skolan innebär. Jag vill lyfta fram en del i lagrådsremissen, fru talman. Huvudmännens och rektorernas ansvar för trygghet och studiero på skolenheter ska förtydligas. Utöver detta ska huvudmän och rektorer även bedriva ett förebyggande arbete för att se till att man faktiskt kan upprätthålla tryggheten. Skolan ska göras mobilfri genom att elevernas mobiltelefoner samlas in vid skoldagens början och lämnas tillbaka vid skoldagens slut. Detta är obligatoriskt i alla skolformer. Dagens ordningsregler ska byta namn till skolregler, bli skolgemensamma och innehålla en plan för de konsekvenser som det innebär när man överträder reglerna.

Fru talman! En annan punkt som är helt avgörande för att säkra och skapa trygghet och studiero är möjligheten att stärka användandet av disciplinära åtgärder. Det kan handla om tillfällig omplacering inom den egna skolenheten, tillfällig placering utanför den egna skolenheten och avstängning. I vissa fall kan det även bli möjligt att neka elever tillträde till skolenheten om elever hotar säkerheten för andra elever och för personal.

En punkt i lagrådsremissen handlar om att skolans förväntningar på elever och deras vårdnadshavare ska förtydligas i ett förväntansdokument. Det är helt avgörande att skolan är en plats där alla elever känner sig trygga. Det finns inget att förhandla om kring det.

Fru talman! Clara Aranda har frågat mig om jag avser att vidta särskilda insatser riktade till de elevgrupper som enligt Forum för levande historias rapport Unga tycker om andra uppvisar mer negativa attityder till minoritetsgrupper, däribland elever som identifierar sig som muslimer, i syfte att motverka intolerans och för att skapa en mer inkluderande skolmiljö. Ledamoten har också frågat mig med vilka åtgärder jag ämnar se till att våra skolor har de verktyg som är nödvändiga för att hantera och förebygga konspirationsteorier, särskilt de som rör minoritetsgruppen judar, då rapporten tydligt visar att den judiska gruppen är väldigt utsatt. Ledamoten har även frågat mig vilka konkreta och långsiktiga insatser jag avser att vidta för att stärka tryggheten i skolan mot bakgrund av den påtagliga ökningen av mobbning, hot och fysiskt våld och hur jag avser att säkerställa att särskilt utsatta elevgrupper ska få det stöd som krävs.

Först och främst vill jag understryka att jag ser allvarligt på att studien visar att de negativa attityderna mot alla studerade grupper som kan jämföras över tid har ökat och att utsattheten för att bli allvarligt retad, hotad eller slagen har ökat.

Skolan har enligt skollagen (2010:800) och diskrimineringslagen (2008:567) en skyldighet att aktivt motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling. Om någon blir utsatt är det skolans skyldighet att agera. Att elever är trygga är avgörande för att de ska må bra och lyckas i skolan.

Detta är en prioriterad fråga för regeringen. Därför har vi vidtagit flera åtgärder för att skapa en tryggare skolmiljö för alla elever. Inte minst handlar det om att ge lärare och rektorer bättre förutsättningar att kunna agera vid kränkningar, hot och trakasserier. Det gäller bland annat insatser för att motverka förekomsten av antisemitism i skolväsendet, till exempel utifrån regeringens strategi för att stärka judiskt liv och motverka antisemitism i Sverige. Även regeringens handlingsplan mot rasism och hatbrott omfattar åtgärder mot antisemitism och rasism samt arbete för att ingen elev oavsett bakgrund ska känna sig otrygg i skolan. Skolverket har tillsammans med Forum för levande historia i uppdrag att genomföra spridningsaktiviteter och följa upp verktyget Demokratistegen för systematiskt arbete med demokratistärkande insatser i skolväsendet, folkbildningen och annan vuxenutbildning.

När det gäller att motverka desinformation och konspirationsteorier har Mediemyndigheten under flera år tagit fram kunskap och stöd som rör barns och ungas utsatthet för rasism och intolerans på nätet. Mediemyndigheten har nyligen fått i uppdrag att stärka medie- och informationskunnigheten och öka kunskapen om AI genom insatser under 2026–2028.

Det behövs en kulturförflyttning i skolan. Skolan måste agera kraftfullt gentemot elever som kränker, hotar, använder våld eller agerar störande – både för dessa elevers skull och för andra elevers bästa. Det behöver vara tydligt vilka konsekvenser som följer om någon bryter mot reglerna. Regeringen föreslår därför ändringar i skollagen i lagrådsremissen Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan. Bland annat förtydligas huvudmannens och rektorns ansvar för trygghet och studiero. Regeringen föreslår också att dagens ordningsregler ska byta namn till skolregler, bli skolgemensamma och innehålla en plan för konsekvenser om en elev bryter mot dessa regler.

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Jag blir mycket orolig över rapporterna om ökad intolerans bland unga, inte minst i skolor. Där har antisemitism blivit ett allt vanligare inslag, och lärare känner ibland att de inte riktigt vet hur de ska orka hantera och trycka tillbaka det. Skolverket har också pekat på det tidigare.

Därför har regeringen gjort och fortsätter att göra viktiga insatser för att bekämpa antisemitiska och intoleranta attityder bland unga, bland annat genom en satsning riktad till Segerstedtinstitutet för att öka kunskapen om fungerande metoder mot antisemitism. Jag tror att kunskap och kompetensutveckling bland lärare och skolpersonal är avgörande.

Vi har också gett ett uppdrag till Forum för levande historia för att de ska arbeta med att stärka demokratiska och toleranta värderingar bland barn och unga.

Intolerans har ingen plats i våra skolor.

(Applåder)

Frågestunden var härmed avslutad.

Fru talman! Tack, ledamoten, för den viktiga frågan!

Det är avgörande att skolan inte är en plats som gängen kan använda i sin rekrytering. Det är också därför regeringen gör en stor omläggning med alltifrån en helt ny socialtjänstlag, som ska handla om just att delge information, till förstärkningar och satsningar på skolsociala team som ska fånga upp och försöka få tillbaka eleven och barnet som kanske är på glid.

Kanske viktigast av allt är att vi ser till att de personer som i dag är gängkriminella och begår brott är bakom lås och bom. Då kan polisen arbeta förebyggande tillsammans med socialtjänsten och skolan.

Jag tror att det är en helt avgörande politik att få bort dem som förstör och som sätter skräck i hela områden och se till att så tidigt som möjligt skydda barn från gängens klor.

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan! Att vi ger alla barn och unga rätt förutsättningar för resten av livet i skolan är helt avgörande.

Vi vet att Sverige i många avseenden i internationella rankningar tyvärr visar sig använda mer skärmar och digitala hjälpmedel, men trots det är man sämre på just de digitala hjälpmedlen.

Jag tycker att det här visar väldigt tydligt var vi i tidigare politik har hamnat fel. Vi har delat ut skärmar, vi har haft telefoner i klassrummen och vi har inte fokuserat på det grundläggande som barn och unga behöver ha, nämligen en riktig bok och papper och penna.

Jag är glad över att den här regeringen nu lägger om Sveriges skärmpolitik och att vi ser till att från och med i höst ta bort skärmarna i förskolan och telefonerna i grundskolan. Jag tror att det kommer att vara helt avgörande att vi ger barn rätt grunder i skolan för att de ska kunna klara sig i livet.

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Vi har en otroligt stor integrationsskuld i Sverige. Vi har över 175 000 barn och unga som riskerar att leva i utanförskap, att inte lära sig det svenska språket, att inte klara skolan och att inte få ett jobb.

Den här regeringen lägger nu om från en integrationspolitik som varit präglad av ängslighet, ren magkänsla och gissningar till en integrationspolitik som präglas av väldigt tydliga fakta på bordet. Det är också därför den här regeringen har gjort stora satsningar bland annat på att mäta värderingar för att vi sedan ska kunna göra konkreta insatser.

För mig som integrationsminister är det tydligt att integration ska handla om tre delar. Det handlar om språk, det handlar om skola och det handlar om värderingar. Det är så man får en tydlig bild av vilka skyldigheter man har i Sverige men också vilka möjligheter man har. Det är en perfekt karta in i det svenska samhället.