Mats Persson

Riksdagen sa nej till cirka 110 förslag i motioner om digitaliserings- och postfrågor. Riksdagen la också regeringens skrivelse som handlar om Riksrevisionens granskningsrapport om statliga strategiska digitaliseringsprojekt till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och en av dem från 2024. Förslagen handlar främst om digital delaktighet, digitalisering i offentlig verksamhet, tillgång till elektronisk kommunikation, artificiell intelligens och postfrågor. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete och vidtagna åtgärder.

I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer i granskningsrapporten Statliga strategiska digitaliseringsprojekt – stora gemensamma utmaningar.

Riksdagen sa nej till cirka 110 förslag i motioner om digitaliserings- och postfrågor. Riksdagen la också regeringens skrivelse som handlar om Riksrevisionens granskningsrapport om statliga strategiska digitaliseringsprojekt till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och en av dem från 2024. Förslagen handlar främst om digital delaktighet, digitalisering i offentlig verksamhet, tillgång till elektronisk kommunikation, artificiell intelligens och postfrågor. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete och vidtagna åtgärder.

I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer i granskningsrapporten Statliga strategiska digitaliseringsprojekt – stora gemensamma utmaningar.

Riksdagen sa nej till cirka 110 förslag i motioner om digitaliserings- och postfrågor. Riksdagen la också regeringens skrivelse som handlar om Riksrevisionens granskningsrapport om statliga strategiska digitaliseringsprojekt till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och en av dem från 2024. Förslagen handlar främst om digital delaktighet, digitalisering i offentlig verksamhet, tillgång till elektronisk kommunikation, artificiell intelligens och postfrågor. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete och vidtagna åtgärder.

I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer i granskningsrapporten Statliga strategiska digitaliseringsprojekt – stora gemensamma utmaningar.

Riksdagen sa nej till cirka 110 förslag i motioner om digitaliserings- och postfrågor. Riksdagen la också regeringens skrivelse som handlar om Riksrevisionens granskningsrapport om statliga strategiska digitaliseringsprojekt till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och en av dem från 2024. Förslagen handlar främst om digital delaktighet, digitalisering i offentlig verksamhet, tillgång till elektronisk kommunikation, artificiell intelligens och postfrågor. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete och vidtagna åtgärder.

I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer i granskningsrapporten Statliga strategiska digitaliseringsprojekt – stora gemensamma utmaningar.

Riksdagen sa nej till cirka 110 förslag i motioner om digitaliserings- och postfrågor. Riksdagen la också regeringens skrivelse som handlar om Riksrevisionens granskningsrapport om statliga strategiska digitaliseringsprojekt till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och en av dem från 2024. Förslagen handlar främst om digital delaktighet, digitalisering i offentlig verksamhet, tillgång till elektronisk kommunikation, artificiell intelligens och postfrågor. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete och vidtagna åtgärder.

I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer i granskningsrapporten Statliga strategiska digitaliseringsprojekt – stora gemensamma utmaningar.

Regeringen föreslår att primärvårdens uppdrag och ansvar ska bli tydligare och att det förtydligas att en medicinsk bedömning av läkare och sjuksköterska vid behov ska gå att få när som helst på dygnet i den kommunala hälso- och sjukvården. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Med primärvård menas till exempel vårdcentraler och andra hälso- och sjukvårdsverksamheter som tar hand om vanligt förekommande vårdbehov som inte kräver särskilda medicinska eller tekniska resurser eller någon annan särskild kompetens.

Lagändringarna omfattar bland annat följande:

• Det blir tydligare att regioner och kommuner ska samverka i planeringen och utvecklingen av hälso- och sjukvården.
• Det blir också tydligare att primärvården ska tillgodose både fysiska och psykiska vårdbehov.
• Det införs ett krav på att det ska finnas en medicinskt ansvarig för rehabilitering i kommunen.
• Termen hemsjukvård byts ut mot hälso- och sjukvård i hemmet.
• Kravet på information till patienter stärks. En patient ska få information om vem som är den fasta vårdkontakten och den fasta läkarkontakten. Det ska också framgå hur patienten kommer i kontakt med dem, samt med sina vårdenheter.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag på ett förbättrat regelverk om beskattning av skog.

Förslagen syftar till att förenkla och förbättra skattereglerna som rör skog, öka incitamenten till formell naturvårdsavsättning (där markägaren får ersättning för att inte bruka skogen på ett visst sätt) och att anpassa skattereglerna till EU-rätten.

De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2026.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som vid årets ingång fyllt 18 men inte 23 år.

Regeringens förslag innebär att endast ålderspensionsavgiften och hälften av de övriga avgifterna och den allmänna löneavgiften ska betalas på ersättning upp till 25 000 kronor per kalendermånad.

Syftet med förslaget är att underlätta för unga att komma in på arbetsmarknaden och samtidigt skapa bättre förutsättningar för företag att behålla och anställa unga.

Den nya lagen ska börja gälla den 1 april 2026 och tillämpas på ersättning som betalas ut under perioden den 1 april 2026–30 september 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som vid årets ingång fyllt 18 men inte 23 år.

Regeringens förslag innebär att endast ålderspensionsavgiften och hälften av de övriga avgifterna och den allmänna löneavgiften ska betalas på ersättning upp till 25 000 kronor per kalendermånad.

Syftet med förslaget är att underlätta för unga att komma in på arbetsmarknaden och samtidigt skapa bättre förutsättningar för företag att behålla och anställa unga.

Den nya lagen ska börja gälla den 1 april 2026 och tillämpas på ersättning som betalas ut under perioden den 1 april 2026–30 september 2027.

Riksdagen sa ja regeringens förslag om att anpassa två lagar till EU-rätten. Det är lagen och kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel, samt lagen om sanktioner vid intrång till vissa skyddade beteckningar.

Lagändringarna innebär bland annat att regeringen, eller en utsedd myndighet, ska kunna besluta om hur invändningar mot en ansökan om skyddad beteckning ska gå till i Sverige. Föreskrifter ska även kunna meddelas om hur producentgrupper ska sättas samman. Producentgrupper kan vara lokala livsmedelsproducenter som ansöker om att en produkt ska få en skyddad beteckning.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 april 2026.

Riksdagen sa ja regeringens förslag om att anpassa två lagar till EU-rätten. Det är lagen och kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel, samt lagen om sanktioner vid intrång till vissa skyddade beteckningar.

Lagändringarna innebär bland annat att regeringen, eller en utsedd myndighet, ska kunna besluta om hur invändningar mot en ansökan om skyddad beteckning ska gå till i Sverige. Föreskrifter ska även kunna meddelas om hur producentgrupper ska sättas samman. Producentgrupper kan vara lokala livsmedelsproducenter som ansöker om att en produkt ska få en skyddad beteckning.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 april 2026.

Riksdagen sa ja regeringens förslag om att anpassa två lagar till EU-rätten. Det är lagen och kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel, samt lagen om sanktioner vid intrång till vissa skyddade beteckningar.

Lagändringarna innebär bland annat att regeringen, eller en utsedd myndighet, ska kunna besluta om hur invändningar mot en ansökan om skyddad beteckning ska gå till i Sverige. Föreskrifter ska även kunna meddelas om hur producentgrupper ska sättas samman. Producentgrupper kan vara lokala livsmedelsproducenter som ansöker om att en produkt ska få en skyddad beteckning.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 april 2026.

Riksdagen sa ja regeringens förslag om att anpassa två lagar till EU-rätten. Det är lagen och kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel, samt lagen om sanktioner vid intrång till vissa skyddade beteckningar.

Lagändringarna innebär bland annat att regeringen, eller en utsedd myndighet, ska kunna besluta om hur invändningar mot en ansökan om skyddad beteckning ska gå till i Sverige. Föreskrifter ska även kunna meddelas om hur producentgrupper ska sättas samman. Producentgrupper kan vara lokala livsmedelsproducenter som ansöker om att en produkt ska få en skyddad beteckning.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 april 2026.

Riksdagen sa nej till 103 förslag om kulturarv och kulturmiljö. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om museifrågor, kulturmiljövård, beredskapen inom kulturarvssektorn och nationella minoriteter.

Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.

Riksdagen sa nej till 103 förslag om kulturarv och kulturmiljö. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om museifrågor, kulturmiljövård, beredskapen inom kulturarvssektorn och nationella minoriteter.

Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.

Riksdagen sa nej till 103 förslag om kulturarv och kulturmiljö. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om museifrågor, kulturmiljövård, beredskapen inom kulturarvssektorn och nationella minoriteter.

Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.

Riksdagen sa nej till 29 förslag i motioner om kommunala och regionala frågor, som lämnats in under den allmänna motionstiden 2025.

Bland annat handlar förslagen om frågor om kommunal samverkan, ett nytt frikommunförsök, kommunal kompetens, kommunalt partistöd, villkoren för förtroendevalda, representation och minoritetsskydd, revision och ansvarsprövning samt kommunala folkomröstningar.

Riksdagen hänvisar bland annat till tidigare ställningstaganden och pågående arbete.

Riksdagen sa nej till 29 förslag i motioner om kommunala och regionala frågor, som lämnats in under den allmänna motionstiden 2025.

Bland annat handlar förslagen om frågor om kommunal samverkan, ett nytt frikommunförsök, kommunal kompetens, kommunalt partistöd, villkoren för förtroendevalda, representation och minoritetsskydd, revision och ansvarsprövning samt kommunala folkomröstningar.

Riksdagen hänvisar bland annat till tidigare ställningstaganden och pågående arbete.

Riksdagen sa nej till 29 förslag i motioner om kommunala och regionala frågor, som lämnats in under den allmänna motionstiden 2025.

Bland annat handlar förslagen om frågor om kommunal samverkan, ett nytt frikommunförsök, kommunal kompetens, kommunalt partistöd, villkoren för förtroendevalda, representation och minoritetsskydd, revision och ansvarsprövning samt kommunala folkomröstningar.

Riksdagen hänvisar bland annat till tidigare ställningstaganden och pågående arbete.