Mats Persson

Herr talman! Jag tackar ledamoten för en utmärkt fråga. Detta är ett problem som har vuxit i Sverige de senaste åren och som innebär och riskerar att innebära att studenter som är här i Sverige och gör sitt jobb, det vill säga pluggar, och som kan bidra i vårt samhälle och jobba i våra företag, i välfärden eller på våra universitet och högskolor riskerar att inte kunna vara här för att vissa studenter utnyttjar systemet och fuskar.

Detta tar regeringen på allra största allvar, och därför har vi nyligen tillsatt en utredning som ska titta på bland annat den frågan. Utredningen ska också titta på och komma till rätta med flera av de problem som handlar om att utländska doktorander och forskare har svårt att vara i Sverige. Ni har säkert läst historier om personer som inte kan lämna Sverige för att de måste söka förnyat uppehållstillstånd från ett annat land och så vidare. Även de problemen tar vi om hand i akt och mening att Sverige ska vara ett land där man kan forska och att människor kan komma hit och göra det.

Herr talman! Jag tackar frågeställaren.

Regeringen tycker att akademisk frihet är mycket viktigt. Det är därför vi stärker skyddet för lektorer och professorer som hotas i sin yrkesgärning, så att de får ett starkare straffrättsligt skydd om de hotas eller på olika sätt drabbas i sin yrkesgärning. Det är ett tecken på att vi tar forskares akademiska frihet på allra största allvar.

Det är helt riktigt som Miljöpartiet påpekar att det är lite undervisningstid för studenterna i Sverige. Det har Miljöpartiet ett mycket stort ansvar för. Det är färre undervisningstimmar för en kemiingenjör i dag än för 15 år sedan. Man får inte tid i labbet, man får inte tid i maskinhallar och man får för lite praktisk undervisning. Varför? Jo, därför att Miljöpartiet, Socialdemokraterna och de rödgröna partierna under alldeles för många år har prioriterat att dölja ungdomsarbetslöshet i stället för att öka kvaliteten på universiteten.

Det är slut med detta nu. Vi lägger om politiken, och vi är tydliga med att vi gör det.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar Anders Ådahl för frågan.

Kommer våra lärosäten att ha tillgång till mindre pengar de kommande åren? Svaret är nej. Debatten handlar inte om hur mycket pengar universitet och högskolor har. Debatten handlar om att under de senaste åren har socialdemokratiska regeringar medvetet använt högskolor och universitet som en del i att dölja ungdomsarbetslösheten och byggt ut antalet fristående kurser på distans, som har ökat oerhört kraftigt.

Detta har inneburit att i stället för att få lärarledda lektioner klagar studenter över att de får för lite lärarledd tid. I stället har man fokuserat på att så många som möjligt ska börja högskolan.

Det tycker vi är fel utgångspunkt. Vi vill ha hög kvalitet på utbildningarna, och vi vill prioritera de delar som det behövs mer av i samhället, nämligen ingenjörer, sjuksköterskor och andra viktiga nyckelkompetenser för vårt samhälle.

Herr talman! Regeringen tycker att bildning och studieförbunden är väldigt viktiga. Det är därför vi satsar närmare 4 miljarder kronor på studieförbunden och deras verksamheter. Det är ett kvitto på att vi tycker att det är viktiga verksamheter.

Men vi tycker också att utbildning är viktigt, och vi prioriterar utbildning högt. Vi bygger nu ut antalet utbildningsplatser i hela vårt land, från Ystad till Vilhelmina. Det innebär att tiotusentals människor nu får möjlighet att gå en utbildning som de tidigare inte hade kunnat gå.

Herr talman! Tack till frågeställaren för frågan!

Det är riktigt att en del av våra studieförbund under lång tid har haft ekonomiska problem. Det tuffa ekonomiska läget vi nu har, med hög inflation, gör att en del verksamheter påverkas. Så är det, och det är beklagligt.

Det är också riktigt att regeringen, precis som Socialdemokraterna säger, gör en tydlig prioritering. Vi prioriterar utbildning. Vi gör otroliga satsningar så att människor får utbilda sig. Det kan vara på yrkesutbildningar, och det kan vara på komvux. Vi gör satsningar på utbildningar i hela vårt land. Det är en tydlig prioritering i ett läge då vi inte kan lova allt till alla.

Vi menar att det är en viktig prioritering. Om vi ska bygga Sverige starkt finns det nämligen tre saker som är viktiga. Det är utbildning, utbildning och utbildning.

Fru talman! Regeringen tycker inte att en höjning av barnbidraget är en rimlig åtgärd utifrån ett fördelningspolitiskt perspektiv eftersom den ju även omfattar den som har god ekonomi och kan klara den ekonomiska krisen. Jag har svårt att se att höjda studiebidrag eller barnbidrag till Stefan Perssons familj är lösningen på de problem Sverige har. Jag har stor respekt för Stefan Persson och hans familj, men jag tror inte att det löser några problem i Sverige att vi höjer bidragen till landets miljonärer och miljardärer.

Regeringen tycker att det är bättre att vi har en fördelningspolitisk profil på de förslag vi lägger fram, och därför har vi i stället valt att gå fram med ett riktat stöd till de barnfamiljer som har bostadsbidrag. Det är mycket träffsäkert; det möter de familjer och hushåll som har det allra tuffast i den ekonomiska krisen och allra svårast att möta inflationen.

Det är så man bygger Sverige starkt. Vi stöttar de hushåll som behöver stödet som allra mest och gör också tillväxtinriktade reformer för att skapa fler jobb i Sverige. I detta ligger också att se till att vi har en byggsektor i Sverige - att snickare hemma i Skåne har ett jobb att gå till. Att vi vidtar åtgärder för att förhindra att jobben i byggsektorn försvinner är, till skillnad från socialdemokratisk politik, också att ta ansvar för Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Detta var otrolig konsumentupplysning för svenska folket! Socialdemokraterna är emot rotavdraget. Det är tydligen bara höginkomsttagare som använder rotavdraget.

Jag tror att det är många snickare och byggare i Sverige som med häpnad lyssnar på det här inlägget av Linus Sköld. Vi har ju en byggkris i Sverige. Byggandet minskar, och många hantverkare riskerar att bli av med jobbet. Man säger upp folk på byggen, och man säger upp hantverkare. I det läget genomför regeringen en mycket välbehövlig stimulans genom att förstärka rotavdraget. Och vad möts det av? Jo, socialdemokrater, med sitt arbetarideal, säger att man är emot det. Jag häpnar!

Vilken konsumentupplysning för hela svenska folket! Socialdemokraterna tycker att rotavdraget bara används av "välbeställda" människor. Hur kan man i det här läget, med den byggkris vi har, vara emot det och ifrågasätta det? Jag häpnar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Regeringen har med vår politik tydligt sagt att vi prioriterar hushåll som har det tufft ekonomiskt. Därför gör vi en riktad satsning på barnfamiljer med bostadsbidrag. Det är svårt att hävda att detta inte är grupper som drabbas hårt av inflationen och den ekonomiska krisen. Tvärtom får man nog säga att barnfamiljer som har bostadsbidrag är en grupp som är i behov av stöd när det är tuffa ekonomiska tider och inflationen är hög. Detta tycker vi är en rimlig och riktig prioritering för att stötta de grupper som mest behöver samhällets stöd i detta läge.

Fru talman! Tack, Linus Sköld, för en bra debatt!

Det är naturligtvis så att människor i Sverige påverkas olika mycket av den ekonomiska krisen. Svenska hushåll är väldigt olika. Svenska barnfamiljer är väldigt olika. Svenska studenter är väldigt olika i ekonomiskt avseende och har olika förutsättningar att hantera inflationskrisen och den ekonomiska nedgång som vi är inne i just nu.

I det läget väljer regeringen mycket klokt att prioritera de grupper som har en svag ekonomisk situation. Det är också därför som regeringen går fram med en riktad satsning till dem med minst marginaler som har tuffast att klara den ekonomiska situationen.

Det här är en grundläggande skiljelinje mellan Socialdemokraternas och den borgerliga regeringens politik. Socialdemokraterna lovar alltid allt till alla medan den borgerliga regeringen gör tydliga prioriteringar och prioriterar dem som är i störst behov av pengarna, i det här fallet människor med små ekonomiska medel.

Linus Sköld kan väl inte på allvar mena att alla svenskar och alla svenska studenter är i samma behov av stöd i det här läget? Det måste ändå vara så att olika familjer påverkas olika mycket av den ekonomiska nedgången. Då väljer vi i regeringen, eftersom vi inte lovar allt till alla, att göra tydliga prioriteringar. Då väljer vi att prioritera barnfamiljer med små ekonomiska marginaler, och det är där vi lägger tyngdpunkten.

Det här borde vara en politik som ligger Socialdemokraterna nära eftersom Socialdemokraterna historiskt sett har en tradition av att åtminstone i retoriken värna de svagaste allra mest. Jag är något förvånad över både den socialdemokratiska retoriken och Socialdemokraternas sakpolitiska förslag eftersom den politik vi för nu ligger mycket nära det som Socialdemokraterna borde tycka är bra politik.

Fru talman! har frågat mig hur jag avser att agera för att förbättra gymnasieelevers ekonomiska situation.

Från och med kvartalet efter att den studerande har fyllt 16 år övergår barnbidraget till studiebidrag för en heltidsstuderande på gymnasiet. Studiebidraget inom studiehjälpen har historiskt lämnats med samma belopp som barnbidraget och uppgår för närvarande till 1 250 kronor per månad.

Föräldrar är underhållsskyldiga gentemot sina barn tills barnet fyller 18 år. Om barnet går i skola efter denna tidpunkt kvarstår dock underhållsskyldigheten under den tid som skolgången pågår, dock längst tills barnet fyller 21 år. Studiebidraget är en del av statens stöd till barnfamiljer och syftar bland annat till att kompensera för en del av familjens kostnader för barnens skolgång. Inom studiehjälpen finns även ett extra tillägg som kan lämnas till studerande från inkomstsvaga hushåll. Extra tillägg kan lämnas med ett belopp på upp till 855 kronor per månad beroende på hushållets samlade inkomster.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det ekonomiska läget med en nedgång i ekonomin i kombination med hög inflation har bidragit till att många hushåll, däribland barnfamiljer, har fått en mer ansträngd ekonomi. För att skydda barnfamiljer med låga inkomster mot de kraftiga prisuppgångarna och ge dem bättre förutsättningar att klara sina boendekostnader har det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag höjts och förlängts i ytterligare sex månader till och med den 30 juni 2024. Bostadsbidraget är en träffsäker förmån för att nå hushåll med svag ekonomi. De barnfamiljer som berörs av det tillfälliga tilläggsbidraget inom bostadsbidraget hör till dem med lägst inkomster. Barnbidraget och studiebidraget har inte samma fördelningspolitiska träffsäkerhet.

Samtidigt vill jag understryka att det ekonomiska läge som vi befinner oss i är tufft för både hushållen och de offentliga finanserna. För regeringen är och har det varit prioriterat att bekämpa inflationen och hantera inflationens effekter genom att stötta hushållen och välfärden.

Fru talman! Det stämmer att vi inte tycker likadant i många frågor. Niklas Sigvardsson ifrågasätter den debattartikel som undertecknad fick publicerad i Svenska Dagbladet under dagen, och det är tydligt att vi tycker olika där.

Socialdemokraterna ser på den högre utbildningen som ett sätt att dölja ungdomsarbetslöshet; man har en linje där man driver kvantitet före kvalitet och där det viktigaste är att så många som möjligt skriver in sig på en kurs - inte att människor faktiskt lär sig någonting och tar sina poäng.

Vi såg under de senaste åren av socialdemokratiskt styre också en gigantisk expansion av fristående kurser, inte minst på distans. Vi såg även en framväxt av kurser som jag tror att många svenskar ifrågasätter. Är det verkligen enbart akademiska institutioner som kan ge kurser i ölkunskap, vinkunskap etcetera? Jag tror att många svenskar ställer sig den frågan.

Regeringen har en annan inriktning på politiken. Vi ser till att de studenter som kommer in på utbildningar får en bra utbildning. Vi prioriterar de tekniska utbildningarna. Vi ser till att man får mer pengar så att man kan ha laborationer på de tekniska utbildningarna. Vi ser till att man kan genomföra tekniska moment i maskinhallar, så att svenska ingenjörer lär sig tillräckligt. Vi har en helt annan ingång i detta än vad Socialdemokraterna har.

Det är tydligt att det finns en stor ideologisk konflikt kring detta. Vår mycket bestämda uppfattning är att den högre utbildningen och akademin inte ska användas för att dölja ungdomsarbetslöshet. Vi behöver ha en högre kvalitet, och det prioriterar vi väldigt tydligt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Tack för ditt engagemang, Niklas Sigvardsson! Jag tror att vi får anledning att fortsätta diskussionen och debatterna om hur vi kan underlätta examinering av studenter och hur man gör för att hitta former för examinering av dem som läser på distans. Jag noterar att det i sektorn diskuteras mycket och att vi nu ser en utveckling där fler och fler examinationer sker fysiskt i stället för digitalt. Jag har förståelse för att utvecklingen går åt det hållet.

Som student har man också ett eget ansvar. Om man kommer in på en utbildning som vi skattebetalare är med och finansierar har man ett ansvar att kunna ta sig till den plats som krävs för att göra provet. I Sverige har vi mycket rättigheter, men vi har också skyldigheter. En sådan skyldighet tycker jag är att man följer de regler som finns och även att man har ett eget ansvar att fullfölja sin utbildning och genomföra de examinationer som ingår.

Fru talman! Jag ska börja med att prisa Niklas Sigvardsson för hans höftning gällande hur lång tid det tar att åka mellan Lund och Värnamo; det tar ganska exakt två timmar, om jag minns min E4-geografi rätt. Det var alltså en imponerande höftning.

I övrigt delar jag interpellantens synpunkt - det är naturligtvis viktigt att man kan genomföra tentamen när man går på högskola. Jag vet att det inom lärosätena nu pågår en mycket stor diskussion om exempelvis vad AI betyder för vilken typ av examination man kan ha. Ska man bara medge fysisk tentamen? Jag vet att flera som ordnar distansutbildning går i den riktningen.

Det skulle innebära att man som student vet redan när man söker att utbildningen sker på distans och att det kanske inte finns några fysiska moment i själva utbildningen men att tentamen kommer att ske fysiskt. Då vet man det redan när man söker, och ofta vet man redan då ungefär när tentamen kommer att vara och kan ta höjd för det. Man kommer åtminstone att få veta det när man blir antagen, och då kan man ta ställning till om man har förutsättningar att gå den kursen eller inte - alltså om man har förutsättning att exempelvis resa de två timmarna mellan Värnamo och Lund för att göra en tenta fysiskt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Andra lärosäten jobbar med andra metoder för att hantera detta, och det finns också en stor pågående diskussion gällande AI-relaterat fusk på våra högskolor och universitet. Det är naturligtvis väldigt viktigt att alla som gör en tentamen känner att formerna för den gör att det inte finns förutsättning att fuska, att det därmed är rättvist och att det betyg man får avspeglar den insats man har gjort på kursen.

Jag tror att det finns anledning att fortsätta diskussionen om hur man kommer att genomföra tentamina inom högskolan i framtiden och även om hur formerna för detta kommer att se ut.

Fru talman! Niklas Sigvardsson har frågat mig vad jag avser att göra för att det ska bli lättare för studerande i hela landet att genomföra en examination även som distansstudenter.

Jag vill börja med att konstatera att möjligheterna att studera inom den högre utbildningen är goda i Sverige. Det finns högskolor över hela landet och ett stort utbud av utbildningar som helt eller delvis ges på distans.

Distansutbildning kan vara viktig för att exempelvis göra det möjligt att vidareutbilda sig och för att underlätta för studenter att kombinera arbete och familjeliv med studier. Samtidigt ställer distansutbildning andra krav på pedagogik och teknik jämfört med campusutbildningar.

Erfarenheter från pandemin visar till exempel på de svårigheter som finns att rättssäkert och tillförlitligt genomföra examinationer på distans. Därtill kommer den tekniska utveckling inom AI som interpellanten nämner. Det är lärosätena som ansvarar för att besluta om hur examinationer ska genomföras och för att informera om formerna för examination i kursplan i god tid före kursstart.

Jag förstår att krav på att genomföra examinationer på plats kan upplevas som ett problem av distansstuderande som inte har ett lärosäte på sin ort. Samtidigt är det ofta möjligt att skriva tentamen vid ett annat lärosäte eller vid ett kommunalt lärcentrum. Vissa lärosäten accepterar även under vissa förutsättningar att tentamen skrivs hos andra aktörer.

Avslutningsvis vill jag understryka att det är viktigt att också värna den campusbaserade utbildningen för att upprätthålla en utbildnings- och forskningsmiljö samt ett utbildningsutbud av hög kvalitet.

Fru talman! Tack, Niklas Sigvardsson, för debatten!

Det är en sak jag inte riktigt förstår. CSN flaggade under 2021 och 2022, inför att reformen skulle genomföras, för att man inte skulle kunna genomföra reformen med den tidsplan som beslutats därför att det skulle bli problem med att genomföra den så snabbt. Vilka satt vid makten då? Jo, det var Socialdemokraterna.

Vad gjorde Socialdemokraterna 2021 och 2022? Vi genomför nu regelförenklingar i ett mycket snabbt tempo, och dessa får påtaglig effekt. Varför införde inte Socialdemokraterna dem under 2021 och 2022 när man satt vid makten? Då hade vi inte haft dessa problem. Då hade regelverket varit anpassat från dag ett tills det skulle införas.

Det som vi gör nu och som gör att handläggningstiderna går ned är förordningsändringar och en del lagstiftningsarbete. Varför gjorde inte Socialdemokraterna det när man hade chansen? Då hade vi inte haft dessa människor som köar och som får vänta på sin utbildningsplats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ansvaret för detta vilar på Socialdemokraterna och ingen annan. Det är ett mycket tungt ansvar som faller på tidigare socialdemokratiska regeringar därför att man inte har tagit sitt ansvar i denna fråga. Man har hoppats att det ska lösa sig trots att myndigheten gång på gång har varnat och sagt: Inför inte denna tidsplan! Och om ni gör det, se då till att ändra i regelsystemet så att enskilda människor inte kommer i kläm!

Socialdemokraterna valde dock att inte lyssna, och vad blir konsekvensen då? Jo, att enskilda människor kommer i kläm. Niklas Sigvardsson pratar om tiotusentals människor. Det är vad det handlar om, och ansvaret för att vi har hamnat där vi är vilar tungt på Socialdemokraterna.

Nu gör vi allt vi kan för att rätta till era misslyckanden, Niklas Sigvardsson. Vi jobbar så hårt vi kan. Stötta gärna detta arbete - jag välkomnar det - men ta också ert ansvar!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag tycker att Niklas Sigvardsson ska vara mycket nöjd med det som jag ger uttryck för. Det vi gör är att förbättra regelverket. Handläggningstiden går ned jättekraftigt. CSN tar nu varje vecka beslut om fler ansökningar än det kommer in nya, vilket alla som kan göra huvudräkning inser kommer att innebära att högen av ansökningar till slut försvinner.

Vi vidtar nya åtgärder för att göra systemet ännu enklare och minska handläggningstiden ytterligare. Vi har vidtagit ett antal åtgärder, och vi kommer nu att vidta ytterligare åtgärder. Vill Socialdemokraterna i riksdagen agera genom att på olika sätt lagstifta och föregripa regeringens arbete har Socialdemokraterna den möjligheten, men det har jag inte förstått att Socialdemokraterna vill göra. Jag utgår från att Socialdemokraterna tycker att vi ska behandla riksdagen med den respekt som riksdagen förtjänar när det handlar om lagändringar.

Det här är en viktig reform som gör det möjligt för människor att ställa om mitt i livet. Den gör det möjligt för välfärden att öka tillgången på kompetent arbetskraft. Den gör det möjligt för människor att ta jobb i den gröna omställningen och i den industriella expansion vi ser i Sverige; orter som tidigare haft det tufft ekonomiskt har nu en stor boom. Den gör det också möjligt för människor som har tröttnat på jobbet att hitta på någonting nytt mitt i livet. Det här är en otroligt bra reform för den enskilde, för välfärden, för industrin och den gröna omställningen och för Sverige som helhet.

Vi ser nu på punkt efter punkt hur reformen sjösätts bättre och bättre och hur handläggningstiderna går ned. Den stora pappershögen från 2022 tunnas sakta men säkert ut och blir mindre och mindre. Till slut kommer det inte att finnas någon pappershög över huvud taget. Det är en utveckling som Niklas Sigvardsson borde välkomna och ta emot med glädje och inte stå här och gnälla över.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag uppfattar att vi i bred politisk enighet gör allt vi kan för att försöka få till de här reglerna så snabbt som möjligt. Jag uppfattar också att det nu tas otroligt många initiativ för att det ska kunna ske en snabbare handläggning än vad som varit fallet tidigare. Vi har nu ett läge där CSN varje vecka behandlar fler ansökningar än vad det kommer in. Det innebär att man vecka för vecka betar av den hög av ansökningar som man haft från det att reformen sjösattes.

Man ska också komma ihåg att reformen efter krav från parterna sjösattes väsentligt tidigare än vad som från början var tänkt. En del av de inkörningsproblem som fanns från början var sådana som alla aktörer visste skulle kunna uppstå.

Givet det är det ändå så att man just nu gör sitt allra yttersta för att få ned ansökningstiderna, och det går helt klart åt rätt håll. Varje vecka behandlar CSN fler ansökningar än det kommer in nya, vilket betyder att högen av ansökningar betas av i mycket hög takt.

Genom att regeringen nu agerar mycket proaktivt och ger CSN dessa verktyg för att kunna hantera ansökningar på ett snabbare sätt och göra regelförenklingar kommer handläggningstiderna att gå ned väsentligt. Detta är viktigt, för det här är en bra reform som gör det möjligt för människor mitt i livet att ställa om och utbilda sig till olika typer av bristyrken. Det är bra för Sverige och bra för den enskilde individen.

Fru talman! Niklas Sigvardsson har frågat mig om jag har tagit initiativ till en analys av hur mycket av anslagna medel som inte kommer att användas med anledning av att regelförenklingarna inte blir gällande enligt CSN:s förslag och vad jag avser att vidta för åtgärder för att det inte ska brinna inne pengar. Niklas Sigvardsson har också frågat mig varför regeringen, mot CSN:s och parternas vilja, väljer att skjuta på ikraftträdandet av de föreslagna regelförenklingarna.

Regeringen har infört omställningsstudiestödet precis på det sätt som aviserades i propositionen Flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden (prop. 2021/22:176) som med stor majoritet antogs av riksdagen. Omställningsstudiestödet är dock ett helt nytt studiestöd, och administrationen av stödet är komplex och tidskrävande. Regeringen har därför vidtagit ett flertal åtgärder för att underlätta administrationen och har bland annat sett till att resurserna hos Centrala studiestödsnämnden, CSN, tillfälligt ökar under 2023-2025.

För att underlätta administrationen har CSN haft i uppdrag att ta fram förslag på regelförändringar som kan leda till kortare handläggningstider och mer automatiserade processer men utan att det grundläggande syftet med reformen ändras och utan att målgruppen för stödet utvidgas i någon större utsträckning. CSN redovisade den 13 november 2023 sina förslag till regelförenklingar.

Det är angeläget att förslag som förenklar handläggningen av omställningsstudiestödet kan komma på plats så snart som möjligt. Regeringen har därför nyligen beslutat om regelförenklingar, som trädde i kraft den 1 april i år. Det snabba ikraftträdandet beror på att dessa ändringar är av mindre omfattning och regleras i förordning.

CSN har också lämnat förslag på regelförenklingar som är av större omfattning och som kräver ändringar i lag. Det förutsätter bland annat att berörda remissinstanser ges mer tid att lämna synpunkter. Förslagen förutsätter också lagråds- och riksdagsbehandling, och det föreslagna ikraftträdandet bedömdes därför inte som genomförbart. Utbildningsdepartementet utarbetade därför en kompletterande promemoria med ett annat ikraftträdande som remissinstanserna i stället fick ta ställning till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Med de åtgärder som regeringen vidtagit finns det goda förutsättningar för att reformen kommer att utvecklas positivt framöver. Regeringen kommer löpande att följa hur reformen genomförs och har en nära dialog med CSN och parterna om hur införandet fortlöper. I detta ligger naturligtvis att följa och analysera de prognoser som CSN lämnar över nyttjandet av stödet.

Fru talman! Jag tackar för en utmärkt debatt.

Högskolor och universitet är utifrån sina olika roller i systemet viktiga för Sverige. Högskolorna har en viktig roll i den regionala kompetensförsörjningen, och vi behöver en geografisk spridning av våra högskolor för att säkra denna kompetensförsörjning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I debatten får man ibland intrycket att det enda sättet för en högskola att bedriva forskning är genom att bli universitet, och så som Socialdemokraterna tidigare har hanterat politiken har det varit precis så. Det har drivit på en stark vilja hos några, långt ifrån alla, att omvandla sig från högskola till universitet. Jag tror att det har varit ett feltänk att det skulle vara det enda sättet att få ta del av forskningsmedel, vilket har skapat den diskussion som har funnits i sektorn från tid till annan.

Jag ser fram emot en fortsatt debatt i denna typ av frågor. Det bedrivs givetvis väldigt bra forskning på både universitet och högskolor, men den övergripande politiken är att vi inte vill smeta ut resurserna alltför mycket utan behöver kraftsamla. Därför är regeringens ingång att det inte kommer att bli några fler universitet under denna mandatperiod.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag tycker att det i denna debatt blir väldigt tydligt vilka ideologiska ingångar olika partier i kammaren har. Socialdemokraterna beskriver med stolthet hur man har byggt ut antalet platser på högskolor och universitet de senaste åren men medger inte det som blivit resultatet, nämligen att man - eftersom man vill dölja ungdomsarbetslösheten - har byggt ut antalet platser på fristående kurser, som i många fall har mycket låg genomströmning. Det är alltså väldigt få studenter som tar sina poäng - studenter skriver in sig men tar inte poängen.

Vi har sett en mycket kraftig utbyggnad av distanskurser i hela systemet. Detta har man gjort medvetet eftersom man har velat dölja siffrorna för ungdomsarbetslöshet genom att bygga ut den högre utbildningen. Denna typ av akademisering av olika utbildningar sker på bekostnad av den utbildning studenterna de facto får. Jag tror att det är en mycket olycklig väg Socialdemokraterna har slagit in på. Vi har dock sett det gång på gång - varje gång Socialdemokraterna har varit vid makten har man gjort precis så. Jag tycker att det är olyckligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag menar också, fru talman, att debatten här visar hur frågor om huruvida en högskola ska bli universitet snarare har sin grund i ett starkt regionalpolitiskt perspektiv. I debatten har jag inte hört några argument som handlar om kvalitet i verksamheten ur ett nationellt perspektiv och som skulle motivera att man omvandlar verksamheten från högskola till universitet, utan det är det regionalpolitiska perspektivet som anförs.

Regeringen har en annan uppfattning och menar att man behöver utgå från ett nationellt perspektiv och inte längre smeta ut resurserna, utan kraftsamla. Vi vinner alla på om Sverige kan ta nya kliv i att utveckla nya innovationer och den senaste spetsforskningen och på det sättet få en forskningsmiljö i Sverige som nation som gagnar oss alla.

Fru talman! Jag tackar ledamöterna för deras engagemang i frågan. Det går inte att ta miste på det engagemang ni har för Stockholmsregionen och för Stockholm, vilket ni har gett uttryck för i era inlägg.

Precis som jag framförde i mitt svar spelar högskolorna generellt i Sverige och Södertörns högskola en viktig roll för den regionala kompetensförsörjningen. Det är angeläget att det finns utbildning på många orter, för att det på det sättet ska finnas en kompetensförsörjning av lärare, sjuksköterskor, socionomer och andra viktiga yrkeskompetenser. I fallet med Södertörn finns dessutom en koppling till polisutbildningen och insatser med koppling till välfärdens kärna, som rättsväsendet är en del av.

Fru talman! Jag tycker också att debatten visar på faran när begreppet universitet blir politiserat och där man från lokalpolitiskt håll, med ett starkt lokalt eller regionalt intresse, driver frågan att en högskola ska bli universitet. Det är den ingången som ledamöterna har i debatten.

Som minister har jag, liksom regeringen, ett nationellt perspektiv - och alltså inte ett regionalpolitiskt perspektiv - på dessa frågor. Det handlar om hur Sverige också i framtiden ska vara ett land som utvecklar de senaste innovationerna. Hur ska Sverige vara ett land som också i framtiden får ta emot Nobelpris och inte bara dela ut dem?

Med den strategi som den tidigare socialdemokratiska regeringen har haft har man smetat ut resurserna genom att omvandla regionala högskolor till universitet. Regeringens uppfattning är att denna utveckling de senaste åren har skett på bekostnad av kvaliteten i systemet och att detta har inneburit att Sverige inte fullt ut lever upp till sin potential som forsknings- och kunskapsnation.

När man smetar ut resurserna gör man tvärtemot vad Sveriges konkurrentländer gör. På det sättet har Sverige försvagats som kunskaps- och innovationsnation. Det är inte jag som påstår detta, utan flera internationella organisationer framför det i analyser av Sverige i förhållande till andra länder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Från regeringens sida vill vi ha excellens, internationalisering och innovation som de tre ledorden för den kommande forskningspropositionen. En viktig utgångspunkt för vårt arbete är därför att värna högskolornas unika roll i systemet. Vi vill dock inte smeta ut resurserna utan i stället kraftsamla. Alla svenskar kommer att vinna på det.