Mats Persson

Herr talman! Jag tackar Ardalan Shekarabi för frågan. När regering tillträdde var inflationen i Sverige 10 procent. Svenska folket har märkt av det. Det har varit och är väldigt tufft för många i den privata ekonomin. Det är klart att det märks på arbetsmarknaden när räntorna höjts.

I dag meddelade Riksbanken att den gör en dubbelhöjning av reporäntan, vilket innebär att vi nu ser hur räntorna långsamt går tillbaka, hur investeringarna i ekonomin kommer att öka och hur jobben kommer att bli fler och arbetslösheten minska. Det är tufft i svensk ekonomi. Det är lång vinter på arbetsmarknaden. Men långt borta i horisonten ser vi att det vänder för att regeringen har varit ansvarstagande. Tillsammans med Riksbanken ser vi nu till att vanligt folk får det bättre och bättre.

Fru talman! Jag tycker att det är en styrka att vi kan diskutera den här typen av frågor här i riksdagen och att vi kan göra det i god ton och ett gott samarbetsklimat.

I dessa frågor tycker jag att det är viktigt att vi lägger de politiska åsiktsskillnaderna åt sidan och arbetar utifrån vad som är bäst för Skellefteå, Västerbotten och Sverige och att vi samlar alla goda krafter så att vi tillsammans gör allt vi kan för att se till att trygghet nu skapas för de människor som känner oro när det sker förändringar och neddragningar.

Beskedet är tydligt från regeringens sida. Vi ser och hör oron, men vi är också beslutsamma och engagerade. Vi vet att det är en urstark arbetsmarknad regionalt. Det finns lediga jobb att söka. Man kommer som individ, om man blir arbetslös, att få hjälp av samhällets alla resurser och lotsas till de lediga jobb som finns. Det kan handla om utbildningsinsatser och om olika typer av åtgärder som gör att man kan ta de jobb som finns i regionen.

Det är viktigt att detta arbete sker snabbt, vilket det gör. Det finns en stark beredskap hos samhällets alla aktörer att agera, och det är viktigt att vi gör detta i bred politisk enhet här i riksdagen.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Tack till ledamoten Isak From för engagemanget! Jag tycker att det är en styrka att vi så brett inom svensk politik kan vara överens om vikten av omställning och av att det finns stöd till människor som blir arbetslösa vid den här typen av stora neddragningar och varsel som vi har sett i Skellefteå. De får ju stora konsekvenser för regionen och naturligtvis även nationellt i den meningen att detta är en växande region som har stora möjligheter att skapa tillväxt i hela vårt land. Det här är en väldigt viktig fråga.

Frågan om kompetensförsörjning är viktig, och regeringen har mycket höga ambitioner när det gäller utbildning och inte minst att hitta yrkesutbildningar som gör att människor kan utbilda sig till riktiga jobb. Därför gör regeringen stora satsningar på yrkesutbildningar inom ramen för både det som heter regionalt yrkesvux och det som heter yrkeshögskola. Där går man en skräddarsydd utbildning för att få ett arbete i andra änden - ofta på ett företag som skriker efter kompetens och vill och behöver anställa. Detta är viktigt.

Regeringen gör också stora förändringar och tar bort den begränsning som fanns tidigare, under socialdemokratiska regeringar, vad gäller att ge möjlighet till yrkeshögskola för människor som ännu inte tagit sin gymnasieexamen. Den begränsningen tar vi nu bort, och det skapar möjlighet för fler att gå en utbildning som leder till ett arbete.

Fru talman! Allra sist vill jag understryka vikten av att alla aktörer i regionen, nationellt och lokalt i detta läge håller en gemensam linje framåt. Det finns en stark beslutsamhet och ett starkt engagemang för att se till att de människor som blir av med jobben lotsas till de lediga jobb som finns i regionen.

Fru talman! Jag tackar Isak From för engagemanget i denna viktiga fråga.

Varslet på Northvolt och de direkta och indirekta följdeffekterna för underleverantörer och andra aktörer i regionen sker på en plats där arbetslösheten är väldigt låg och där det finns många andra arbetsgivare som med ljus och lykta söker efter kompetens. Detta är en möjlighet i en mörk situation. Men förutsättningarna är goda. Det är en mycket stark arbetsmarknad som möter de individer som nu blir av med jobbet.

Det finns också en otrolig kraftsamling och beslutsamhet hos aktörer på såväl kommunal och regional som statlig nivå, där alla arbetar intensivt med att ge människor stöd och rusta dem för att ta de jobb som finns. Omställningsorganisationen är på plats. Undertecknad har själv varit i Skellefteå och fört samtal med alla parter. De statliga aktörerna är på plats. Kommunen är mycket aktiv. De regionala aktörerna på både den privata och den offentliga sidan är mycket aktiva.

Det finns en stark beslutsamhet och en stark uppslutning bakom att det gäller att lotsa människor till de jobb som finns. Rekryteringsträffar är inbokade, där arbetsgivare som söker folk kommer att kunna träffa personer som är arbetssökande. Det tror jag är planerat till nästa vecka. Det sker alltså åtgärder på veckobasis i detta läge.

Fru talman! Samtidigt vet vi ännu inte vilka individer som blir uppsagda från Northvolt. Det är såklart först när man vet det som man kan veta i detalj vilken typ av åtgärder som behöver vidtas. Det finns en beredskap och förberedelser för att inom citationstecken trycka på knappen så snart det krävs och samhället vet vilka individer som de facto får lämna sina jobb på Northvolt.

Vi vet i dag inte hur fördelningen ser ut mellan människor med rötter i tredjeland som är här på arbetstillstånd och svenskfödda eller människor som bor i Sverige. Det återstår att se. Det kommer vi alla att veta mer om längre fram. Redan nu informerar aktörerna om regelverket vad gäller tredjelandsmedborgare för att skapa trygghet i den här situationen och tydliggöra gentemot arbetsgivare vad som gäller och vilka möjligheter som finns att anställa den individ som har arbetstillstånd och potentiellt kan gå vidare till ett annat yrke på en annan arbetsplats.

Fru talman! Isak From har mot bakgrund av varslen i Skellefteå frågat mig vilken hjälp alla de som nu varslas kan förvänta sig av mig och regeringen. Han har också frågat mig om jag överväger att uppdra till Arbetsförmedlingen eller länsstyrelsen att ta några initiativ för att stödja Skellefteå kommun i dess nu besvärliga läge eller i övrigt vidta några särskilda åtgärder till följd av den uppkomna situationen.

Att varslas innebär självklart en oroande situation för många som riskerar att förlora sina jobb. Från att ett varsel har lagts tar det dock ofta en tid innan det blir klart vilka enskilda personer som kommer att sägas upp och därmed också vilka insatser som kan komma att bli nödvändiga. Det är därtill vanligt att antalet personer som verkligen sägs upp är lägre än det antal som i första skedet varslades om uppsägning. Skellefteå ligger i en region med låg arbetslöshet. Runt 3 procent är inskrivna som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen, vilket kan jämföras med drygt det dubbla på nationell nivå.

Arbetsförmedlingen har en nationell varselhantering och stor erfarenhet av att agera vid större neddragningar. Det kan handla om allt från att tillhandahålla information för att arbetsgivaren själv ska kunna informera sin personal till att vara en part på plats tillsammans med arbetstagar- och omställningsorganisationer. I samband med större varsel har Arbetsförmedlingen också möjlighet att delta i samverkan med arbetsgivaren som varslat om uppsägning, facken och berörda omställningsorganisationer, kommunen, regionalt utvecklingsansvarig aktör, Tillväxtverket och länsstyrelsen. År 2022 inrättade Arbetsförmedlingen ett kansli för omvandling och matchning i norr i Skellefteå.

Då Northvolt omfattas av omställningsavtal kan det bli aktuellt med stöd till berörda individer genom dessa avtal. Omställningsorganisationerna tar genom sitt stöd till varslade och uppsagda ett stort ansvar för att undvika att berörda personer blir arbetslösa. Därtill finns omställningsstudiestödet och det grundläggande omställnings- och kompetensstödet.

Arbetsförmedlingen kan erbjuda stöd att hitta ett nytt arbete för att underlätta för personer som drabbats av uppsägning. En person som är inskriven på Arbetsförmedlingen kan då ta del av den service och de insatser som myndigheten erbjuder. Arbetsförmedlingen har en stor flexibilitet att anpassa sina insatser och fördela resurser utifrån regionala och lokala behov inom ramen för de mål för verksamheten som riksdag och regering har lagt fast. För tredjelandsmedborgare kan tillgången till insatser skilja sig åt utifrån personens rätt att vistas och arbeta i landet.

Avslutningsvis vill jag poängtera att regeringen för en dialog med berörda parter och följer utvecklingen nära och utifrån behovet av ytterligare insatser.

Fru talman! Tack, Lars Mejern Larsson, för en utmärkt debatt! Det har för tittarna och lyssnarna blivit väldigt tydligt vilka skillnader som finns i svensk politik. Det är Socialdemokraternas bidragslinje mot den borgerliga regeringens och Liberalernas arbetslinje. Vi har höga förväntningar på människor. Vi ställer krav på människor. Att ställa krav är att bry sig. Kan man arbeta ska man arbeta. Man förväntas söka de jobb som finns. Man förväntas utbilda sig. Det är en viktig del i att arbetslinjen ska gälla.

Det handlar också om att det alltid ska löna sig att arbeta jämfört med att leva på bidrag, men i sin budget höjer Socialdemokraterna bidragen och gör det mindre lönsamt att gå från bidrag till arbete.

Fru talman! Utbildning är helt avgörande för att människor ska kunna få ett arbete, och regeringen satsar stenhårt på utbildningslinjen. Det handlar om yrkesutbildningar som leder till riktiga jobb, till ett arbete på en arbetsplats på ett företag. Det är utbildningar som stärker människors kompetens och möjlighet att ta de lediga jobb som finns.

Det är arbetslinjen mot bidragslinjen.

Det som oroar mig allra mest är att Socialdemokraterna kritiserar regeringen för att ha bedrivit en ansvarsfull ekonomisk politik och sett till att få ned inflationen så att räntorna kan sjunka och vanligt folk kan se att räntekostnaden för villalånet blir lägre varje månad. Detta har sin grund i att regeringen har fört en ansvarsfull politik. Att Socialdemokraterna nu vill rasera detta oroar mig väldigt mycket.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Det är helt riktigt att regeringen prioriterar inflationsbekämpningen. Det är också därför vi nu ser hur inflationen går ned och hur räntorna går ned. Jag tror att många svenska hushåll är väldigt glada över att den borgerliga regeringen valde att inte elda på den inflationsbrasa vi hade i den svenska ekonomin utan valde att kyla ned, så att vi nu kan se hur inflationen kan gå ned och därmed också hur räntorna kan gå ned. Det är viktigt för många hushåll. Det är viktigt för svenska företag. Det är viktigt för att ekonomin ska kunna kicka igång.

Fru talman! Det är helt riktigt, som Lars Mejern Larsson säger, att denna regering prioriterar yrkesutbildningar. Det är helt riktigt att vi aldrig har haft så många platser på våra yrkesutbildningar som vi har i år, 2024. Det kommer att bli ännu fler nästa år. Det är väldigt viktigt.

Det är också så, precis som interpellanten säger, att det fram till förra året inte fanns yrkesutbildningar för den som inte hade gått ut gymnasiet med fullständiga betyg. Men så är det inte längre. Regeringen har en pilotverksamhet, en nationell yrkesutbildning, som är en yrkeshögskola för individer som inte behöver ha en gymnasieexamen.

Detta skapar naturligtvis möjlighet för nya grupper att komma in på den svenska arbetsmarknaden och få en utbildning. Undertecknad hade glädjen att inviga en sådan verksamhet i Malmö under hösten och kunde se vilken fantastisk verksamhet detta har förutsättningar att bli. Det handlar om att människor som vill ställa om mitt i livet och människor som har varit arbetslösa får möjlighet att läsa en utbildning och på det sättet få ett arbete.

Fru talman! Tack, Lars Mejern Larsson, för ditt engagemang i dessa frågor! Jag tycker att den familj som du på ett mycket målande och träffande sätt beskriver ger ett viktigt perspektiv när vi diskuterar denna typ av frågor.

Det är dessvärre så att vårt samhälle inte är helt anpassat efter människor som har funktionshinder. Det märks i skolan. Det märks i samhället i stort. Det märks inte minst när det gäller möjligheten att komma ut och få ett arbete. Det är också därför som regeringen har väldigt höga ambitioner på detta område när det gäller att se till att människor som har ett funktionshinder på något sätt ska kunna komma in på arbetsmarknaden.

I den budget som vi inom kort ska besluta om gör vi ett antal riktade satsningar som handlar om att stärka funktionsnedsattas ställning på den svenska arbetsmarknaden. Det kan handla om rätten eller möjligheten att få tolk om man har den typen av hinder - för att ta ett konkret exempel.

Vi har en rad olika insatser för människor med olika typer av funktionsnedsättningar. Det kan handla om Samhalls insatser eller andra typer av arbetsmarknadspolitiska insatser som är en viktig del i den svenska modellen, där vi stärker och bygger upp människor så att de kan ta de jobb som finns.

Fru talman! Lars Mejern Larsson har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att förbättra Arbetsförmedlingens arbete med att få in arbetslösa på arbetsmarknaden.

Regeringen har vidtagit en rad åtgärder och har fokus på att pressa tillbaka arbetslösheten. Den viktigaste åtgärden har varit att prioritera bekämpningen av inflationen genom en återhållsam finanspolitik.

Regeringens strategi för att få fler i arbete och en välfungerande arbetsmarknad är inriktad på att återupprätta arbetslinjen, aktivera arbetslösa samt prioritera kostnadseffektiva åtgärder och utbildningar som gynnar kompetensförsörjningen. Arbetsförmedlingen behöver bli mer effektiv med ett tydligt fokus på kärnverksamheten, bland annat bedömning och planering av stöd och insatser för arbetssökande, kontroll av de arbetslösas sökaktivitet och stöd i arbetsgivares rekryteringsarbete.

Fru talman! En stor andel av de arbetslösa har begränsad kompetens och står långt ifrån arbetsmarknaden. För dessa finns det ett större behov av stöd och åtgärder som bör vara kostnadseffektiva och anpassas till de arbetslösas olika förutsättningar och behov. För att underlätta inträdet på arbetsmarknaden behövs bland annat insatser som ger kunskaper i svenska språket eller arbetsplatsnära erfarenhet.

Mot den bakgrunden föreslås en förstärkning av Arbetsförmedlingens stöd med egen personal till arbetssökande med stora stödbehov. I budgetpropositionen för 2025 föreslås ett tillskott på 79 miljoner kronor till Arbetsförmedlingen. För 2026 beräknar regeringen att 158 miljoner kronor tillförs verksamheten och 238 miljoner kronor från och med 2027.

Den enskilt viktigaste insatsen för att långsiktigt etablera sig på arbetsmarknaden är utbildning. Utbildning av hög kvalitet stärker individers möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden och gör det möjligt att ta till vara allas kompetens.

Satsningarna som gjorts på fler platser både inom yrkeshögskolan och den yrkesinriktade vuxenutbildningen förbättrar tillgången till utbildning så att fler snabbt kan komma i arbete. I budgetpropositionen för 2025 föreslår regeringen ett tillskott på 900 miljoner kronor, inklusive studiemedel, för cirka 11 000 nya utbildningsplatser inom regional yrkesinriktad vuxenutbildning i komvux. Dessutom dubbleras bidraget till handledare i lärlingsvux.

Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2025 även en satsning på 32 miljoner kronor på utökat informationsutbyte mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna. Ett förbättrat informationsutbyte kan bidra till att fler arbetslösa kan ta del av utbildning inom komvux som de behöver för att komma i arbete. Det ger också bättre förutsättningar för ett individanpassat stöd. Arbetsförmedlingen får samtidigt verktyg för att följa upp att de arbetssökande följer myndighetens anvisningar och kontrollera deras rätt till ersättning. Förekomsten av felaktiga utbetalningar bedöms därmed minska.

Regeringens utgångspunkt är att alla som kan arbeta ska göra det. Arbetslösa ska erbjudas rätt stöd och insatser. Samtidigt ska det också finnas tydliga aktivitetskrav för att få ersättning eller bidrag.

Fru talman! Tack, Serkan Köse, för ditt engagemang och för en utmärkt interpellationsdebatt!

Jag tror inte att jag har förutsättningar att övertyga Socialdemokraterna om vikten av arbetslinjen. Det tror jag dessvärre är kört. Under så många år har Socialdemokraterna och Serkan Köse i handling visat att ni inte går att övertyga. Ni kommer att rösta emot varje förslag som vi lägger fram om att göra det mer lönsamt att jobba.

Nu ser vi till att alla som arbetar i Sverige får en skattesänkning. Jag misstänker att Socialdemokraterna kommer att rösta emot, för det har ni gjort varje gång vi har lagt fram sådana förslag. Varje gång vi vill göra det mer lönsamt att jobba i stället för att leva på bidrag kommer Socialdemokraterna att möta det med att lägga förslag som höjer bidragen och som gör att det inte längre lönar sig att jobba. Här går en ideologisk skiljelinje mellan Liberalerna och Socialdemokraterna.

Jag tror inte heller att jag kommer att kunna övertyga Socialdemokraterna om vikten av att man inte bara har rättigheter utan även skyldigheter när man lever i Sverige. Man har en skyldighet att göra allt man kan för att ta de jobb som finns, att flytta till lediga jobb, att lära sig svenska för att få bättre förutsättningar att kunna jobba, att själv ta det ansvar som krävs för att kunna vara anställbar i det svenska samhället. Jag tror inte att jag kommer att kunna övertyga Socialdemokraterna om det heller.

Trots detta vill jag tacka ledamoten för en trevlig debatt och för en god ton. Jag hoppas att vi kan samarbeta kring de frågor där vi tycker någorlunda lika framöver. Det ser jag fram emot.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Tack till Serkan Köse för interpellationen och frågorna!

Det är helt riktigt så att vi har ett tufft ekonomiskt läge både i Sverige och i Europa. Vi har en utdragen lågkonjunktur som har varit djupare i Sverige än i flera andra länder. Lågkonjunkturen har sin grund i en kostnadschock, en kostnadskris, som har drabbat hushållen i Sverige i form av en kraftigt höjd inflation som tvingat centralbanker runt om i världen, inklusive i Sverige, att chockhöja räntorna så att en låntagare som tidigare kunde ha ett bolån till 1,5 procents ränta har en ränta på 4,5 procent. Det är en dramatisk ökning för många hushåll, vilket i ett land där de flesta har rörlig ränta på sitt bolån naturligtvis påverkar konsumtionsutrymmet och därmed de branscher som är väldigt beroende av att konsumenterna kan konsumera. Handel, restaurang och byggbranschen är tre exempel där efterfrågan har strypts, inte på grund av den svenska regeringen, inte på grund av Socialdemokraterna utan ytterst på grund av omvärldsfaktorer som tog sin början i Putins invasion av Ukraina men som också har andra geopolitiska orsaker och som svenska beslutsfattare och politiker har att hantera.

Regeringens uppfattning har varit och är att inflationsbekämpningen därför är helt avgörande. Det är enbart genom att få ned inflationen som vi kan få ned räntorna och få de ekonomiska hjulen att rulla något snabbare. Hushållen märker skillnad, och det gör att de kan öka sin konsumtion och på det sättet få igång den svenska ekonomin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Samtidigt räcker det naturligtvis inte att bekämpa inflationen. Vi behöver också se till att människor är rustade och förberedda och har förutsättningar att ta de lediga jobb som trots allt finns. Det finns nämligen branscher som skriker efter arbetskraft trots att det är lågkonjunktur, och därför gör regeringen historiska satsningar på yrkesutbildningar inom ramen för yrkeshögskolan, där nio av tio får jobb och där man i regel har ett yrke som väntar på en i andra ändan, men också inom det som heter yrkesvux där man kan utbilda sig till ett yrke som bussförare eller för att arbeta i kommunens äldreomsorg.

Detta är viktiga utbildningsinvesteringar både för den enskilde som får mer makt och möjligheter att växa men också för arbetsmarknaden, eftersom det gör att vi kan fylla de kompetensgap som finns på den svenska arbetsmarknaden. Utbildning hänger väldigt starkt ihop med en effektiv arbetsmarknadspolitik som gör skillnad.

Fru talman! När det gäller Arbetsförmedlingen ska man också komma ihåg att det är en myndighet som under många år, både under socialdemokratiska regeringar och nu under en borgerlig regering, har lämnat tillbaka väldigt mycket av de pengar man har fått från riksdagen. Man har inte kunnat använda alla de pengar som beslutsfattarna har velat att man ska använda, och det vittnar om systemfel som vi behöver hantera och lösa så att pengarna kommer till användning där de gör nytta och skillnad.

Herr talman! Tack, Serkan Köse, för din interpellation och för ditt engagemang i dessa frågor! Jag vet att det är djupt och brett. Jag välkomnar det.

Jag tror att man ska vara ärlig och säga att Socialdemokraterna och den borgerliga regeringen har olika syn på arbetsmarknadspolitiken, precis som ledamoten Serkan Köse lyfter fram. Det finns ideologiska skillnader när det gäller vad vi tror har effekt och hur vi tycker att politiken ska vara utformad.

Vi tror att det är viktigt att ha fokus på att människor ska få stöd men att det stödet ska innebära att man kan få ett riktigt arbete och att utbildningarna ska ske nära arbetsgivarna och näringslivets behov. Det är viktigt att se till att ha höga förväntningar på människor, att de söker arbete, att de flyttar dit där jobben finns och att de lär sig det svenska språket. Det tycker regeringen är en viktig utgångspunkt för detta arbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En annan viktig del handlar om att se till att vi inte har för mycket byråkrati i den svenska staten. Det är ett problem att vi under för lång tid har haft en växande andel administratörer, kommunikatörer och byråkrater som inte direkt arbetar i välfärdens kärna. De delarna har vuxit, och den administrativa överbyggnaden behöver vi göra någonting åt.

Jag möter alldeles för ofta människor som arbetar i staten och i välfärdens kärna som upplever att det ständigt kommer nya pålagor uppifrån, nya chefer och nya administrativa så kallade stödfunktioner som mest gör att det blir merarbete på välfärdsarbetarnas och de statligt anställdas bekostnad.

De varsel som nu är lagda på Arbetsförmedlingen handlar om stab och stödfunktioner. Det handlar inte om arbetsförmedlare som arbetar med kärnverksamheten, utan det handlar om andra kompetenser på myndigheten. Det kommer att vara en minskad administrativ överbyggnad och mer fokus på kärnverksamheten - att få folk i arbete, att se till att de söker de jobb som finns och att se till att de tar det egna ansvar som vi som företrädare för Sveriges skattebetalare och svenska folket har rätt att förvänta oss.

Herr talman! Serkan Köse har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att Arbetsförmedlingen kan uppfylla sitt uppdrag trots de aktuella nedskärningarna, hur jag och regeringen avser att säkerställa att stödet till arbetssökande inte påverkas negativt av dessa varsel samt om jag anser att Arbetsförmedlingen har de resurser som krävs för att möta den ökande arbetslösheten och, om inte, om jag avser att verka för att mer resurser skjuts till.

Arbetsförmedlingen behöver bli mer effektiv med ett tydligt fokus på dess kärnverksamhet. Myndighetens förvaltningsmedel behöver användas mer effektivt utifrån dess uppdrag när det gäller bland annat bedömning och planering av stöd och insatser för arbetssökande, kontroll av de arbetslösas sökaktivitet och stöd i arbetsgivares rekryteringsarbete.

Regeringen har uppdragit åt Statskontoret att analysera och bedöma effektiviteten i Arbetsförmedlingens användning av förvaltningsmedlen. Analyser och bedömningar ska ta sin utgångspunkt i hur användningen av förvaltningsmedlen stöder myndighetens uppgifter och uppdrag, med särskilt fokus på myndighetens arbete med arbetssökande och arbetsgivare. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 januari 2025.

Alla som kan arbeta ska arbeta. Det är en förutsättning för det svenska välfärdssamhället. Sysselsättningsgraden är hög i Sverige. De främsta utmaningarna på arbetsmarknaden kan kopplas till den höga arbetslösheten. Regeringens strategi för att få fler i arbete och en välfungerande arbetsmarknad är inriktad på att återupprätta arbetslinjen, aktivera arbetslösa samt prioritera kostnadseffektiva åtgärder och utbildningar som gynnar kompetensförsörjningen. Arbetsmarknadspolitiken behöver bli mer effektiv. Arbetslösa har varierande kunskap, kompetens och förutsättningar i övrigt, och många klarar av att söka jobb på egen hand.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Arbetslösheten är dock till stor del strukturell. En stor andel av de arbetslösa har begränsade färdigheter och står långt ifrån arbetsmarknaden. För dessa finns det ett större behov av stöd och åtgärder som bör vara kostnadseffektiva och anpassas till de arbetslösas olika förutsättningar och behov. För att underlätta inträdet på arbetsmarknaden behövs bland annat insatser som ger goda kunskaper i svenska språket eller arbetsplatsnära erfarenhet.

Herr talman! För att ge förstärkt stöd till personer som står långt ifrån arbetsmarknaden föreslås i budgetpropositionen för 2025 att Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag ökas med 79 miljoner kronor 2025. Anslaget beräknas öka med 158 miljoner kronor 2026 och med 238 miljoner kronor från och med 2027 för att Arbetsförmedlingen i högre utsträckning ska tillhandahålla förstärkt stöd med egen personal till arbetssökande med stora stödbehov, som ett komplement till matchningstjänster. Det är en viktig åtgärd bland annat för att stärka möjligheterna till arbete för utrikes födda, och därmed förbättra integrationen, och för personer med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Samtidigt minskas medlen för matchningstjänster.

Regeringen utgår ifrån att myndigheten på ett ansvarsfullt och långsiktigt hållbart sätt anpassar sin verksamhet efter de av riksdagen beslutade medlen.

Regeringen följer noga utvecklingen på arbetsmarknaden och Arbetsförmedlingens arbete.

Herr talman! Jag tackar ledamoten för hennes engagemang i dessa frågor.

Det är viktigt för Sverige att vi fortsättningsvis bedriver en stram invandringspolitik. Vårt samhälle har tagit ett mycket stort ansvar för Europas flyktingpolitik under väldigt många år, så till den grad att vi har landat i slutsatsen att Sverige inte kan ta hela ansvaret eller ett lika stort ansvar för alla de människor som kommer till Europa som Sverige har gjort tidigare. Vi behöver därför ha en stram invandringspolitik så att vi har förutsättningar att integrera de människor som finns i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi behöver samtidigt ha invandring av människor med hög kompetens, det vill säga högkvalificerad arbetskraft, som kommer hit och kan arbeta från dag ett. Sådan invandring behöver Sverige med all sannolikhet ha mer av. Men en stram invandringspolitik är viktig för att integrationspolitiken ska fungera.

Herr talman! Det är viktigt att ha en politik som har höga förväntningar på människor. När man kommer till Sverige får man många möjligheter. Man får tillgång till det svenska välfärdssamhället, men man har också förväntningar på sig att leva upp till sin skyldighet att lära sig språket, söka arbete och göra allt man kan för att försörja sig själv. Detta gäller inte minst utrikes födda kvinnor. För dem finns en palett av åtgärder så att de kan få hjälp, men de har också ett mycket stort personligt ansvar.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Tack, Sofia Amloh, för ditt engagemang i de här frågorna! Jag vet att ledamoten har haft flera interpellationsdebatter med tidigare ministrar och har ställt många skriftliga frågor. Det tyder på ett stort personligt engagemang hos ledamoten. Det välkomnar jag.

Det ligger också helt i linje med regeringens syn på detta. Utrikes födda kvinnors etablering på arbetsmarknaden är en högt prioriterad fråga för regeringen. Vi vill se till att vi får ett samhälle där människor får möjlighet att komma in i samhället och möts av höga förväntningar men också många möjligheter. Man får många möjligheter när man kommer hit till Sverige, får uppehållstillstånd och till slut blir svensk medborgare. Det är en stor möjlighet.

Samtidigt var inte alla insatser som Socialdemokraterna genomförde när de satt vid makten perfekta. Det tror jag att också Socialdemokraterna måste erkänna. Det är viktigt att olika typer av insatser inte blir en sorts förvaring, utan det ska vara insatser som leder till att man kan få ett riktigt jobb.

De utvärderingar som finns av de så kallade extratjänsterna, som ofta var i kommunernas regi, visar att den absoluta merparten av dem som gick den typen av program inte fick ett riktigt arbete därefter, utan det blev till stor del en sorts förvaring.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen har en helt annan syn på detta. Vi tror inte att Sverige ska ha en arbetsmarknadspolitik där man inte ger människor chansen att komma vidare till ett riktigt jobb eller till andra insatser. Därför satsar vi på andra insatser som leder till jobb. Det kan handla om yrkesutbildningar inom ramen för komvux verksamhet. Där kan man gå en utbildning för att få arbete inom omsorgen, bli busschaufför eller motsvarande. Det kan handla om utbildningar till bristyrken på den tekniska sidan eller inom yrken där det väntar ett arbete i andra änden.

Det är detta som är fokus i vår jobbpolitik, inte att ha insatser där människor passivt år efter år går en insats utan att därefter kunna gå vidare till ett jobb där de försörjer sig själva.

Herr talman! Tack för ditt stora engagemang i de här frågorna, Sofia Amloh! Det är en styrka att vi med bred politisk förankring kan arbeta tillsammans för att försöka förbättra för människor som kommer till vårt land och inte minst för att se till att utrikes födda kvinnor, som vi vet har svagare arbetsmarknadsposition än andra grupper, kan komma in på den svenska arbetsmarknaden.

Jag vill verkligen understryka att jag välkomnar att vi kan göra detta i bred politisk enighet. Det var också bra att den tidigare regeringen tillsatte den här utredningen, som nu gör att vi gemensamt kan jobba vidare med den här typen av frågor.

När det gäller ledamotens konkreta frågor går vi nu fram med några av förslagen från utredningen, vilket aviseras i budgeten. Några av de andra frågorna bereds fortfarande i Regeringskansliet. Vi tittar naturligtvis noga på de remissynpunkter som har kommit in från remissinstanserna. Där finns olika uppfattningar. Vi tittar på för- och nackdelar med olika typer av förslag.

I dagsläget gör vi det som vi tycker är viktigast och mest brådskande. Det är situationen för föräldralediga. Man ska inte så att säga förlora sin plats i etableringen på grund av att man är hemma med barn.

När det gäller ledamotens andra fråga tror jag möjligen att det i grund och botten handlar om att vi har olika uppfattningar om hur politiken ska bedrivas. Vi har ett starkt fokus på utbildningspolitik och yrkesutbildningar. Det är det som vi har fokuserat på i det här läget.

Man ska också komma ihåg att Arbetsförmedlingen varje år under de senaste tio åren har så att säga skickat tillbaka väldigt mycket pengar till staten. Det betyder att man inte har kunnat använda alla de pengar som riksdagen har beslutat om att skjuta till. Det är naturligtvis ett problem och möjligen en fråga för en annan interpellationsdebatt än dagens övning.

Herr talman! Sofia Amloh har frågat mig om jag tänker ta några initiativ med anledning av de förslag som har framkommit i delbetänkandet Etablering för fler - jämställda möjligheter till integration (SOU 2023:24).

I budgetpropositionen för 2025 föreslår regeringen flera satsningar för att förstärka integrationen.

Utrikes födda kvinnor har svårare att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden än utrikes födda män. I delbetänkandet Etablering för fler konstateras att det är vanligare att kvinnor avbryter etableringsprogrammet för att vara föräldralediga. De som får barn före eller under sin tid i etableringsprogrammet riskerar att förlora tid i programmet eftersom nyanlända i dag enbart har möjlighet att delta i 24 månader under de första tre åren efter folkbokföring.

För att stärka integrationen behöver förutsättningarna för nyanlända att slutföra etableringsprogrammet förbättras. I syfte att öka möjligheterna för nyanlända som är föräldrar med små barn att snabbare etablera sig på arbetsmarknaden avser regeringen därför att införa en möjlighet att vara frånvarande från etableringsprogrammet under föräldraledighet med barn upp till tolv månader utan att förlora tid med etableringsinsatser. Detta bedöms främst ha en positiv påverkan på nyanlända kvinnors förutsättningar att få stöd till egen försörjning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Utredningen konstaterar också att eftersom många utrikes födda kvinnor får barn under de första åren i Sverige finns ett behov av riktade insatser. Regeringen föreslår därför dessutom en förstärkning med 31 miljoner kronor 2025 och 28 miljoner kronor från och med 2026 till insatser som språkträning, läsfrämjande insatser och studie- och yrkesvägledning för utrikes födda som är hemma med barn. Utöver ökade möjligheter till etablering i arbets- och samhällslivet, särskilt för utrikes födda kvinnor, kan satsningen bidra till ett ökat deltagande i förskolan för barn till utrikes födda, vilket ger förbättrade möjligheter till lyckad integration även för barnen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag måste medge att jag är något förvånad över retoriken och väldigt förvånad över Socialdemokraternas agerande. När regeringen lägger fram förslag för att underlätta för byggbranschen, till exempel genom höjt rotavdrag, röstar Socialdemokraterna nej till det. När regeringen lägger fram förslag om att göra det mer lönsamt att jobba och vill ge skattesänkningar till alla människor i Sverige som jobbar röstar Socialdemokraterna nej till det.

I Socialdemokraternas budget gör man det mer lönsamt att leva på bidrag än att arbeta. Det är dit man riktar sina stöd. Konsekvensen blir att om Socialdemokraternas budget hade vunnit skulle det löna sig mer att leva på bidrag än att arbeta, jämfört med regeringens politik och regeringens budget.

Konflikten är väldigt tydlig: å ena sidan arbetslinjen, som regeringen och Liberalerna står för, och å andra sidan bidragslinjen, som Socialdemokraterna med full kraft och mycket engagemang vid varje tillfälle står upp för.

Varför röstar Socialdemokraterna nej när vi vill sänka skatten för folk som jobbar? Det handlar om människor som stiger upp tidigt, går till jobbet och kämpar på jobbet när de skulle kunna ligga kvar i sängen och sjukanmäla sig eller säga upp sig och i stället leva på bidrag. Då säger vi: Det ska löna sig att jobba. Vi sänker skatten för dig som stiger upp på morgonen och tar dig till jobbet. Socialdemokraterna röstar nej till det. När vi vill underlätta för byggsektorn röstar Socialdemokraterna nej till det. Retoriken möts inte av handling i kammaren och i verkligheten. Det är förbluffande.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Teresa Carvalho ställer en mycket relevant fråga: Hur kan man förklara att tillväxten i Sverige under de senaste åren har varit något lägre än den har varit i vår omvärld?

Det finns ärligt talat två förklaringar, i alla fall enligt ekonomerna. Den ena är att Sverige hade en något högre tillväxt under pandemin eftersom vi inte stängde ned, till skillnad från våra grannländer Finland och Danmark. Vi hade därför en bättre ekonomisk situation än de hade, med högre tillväxt och högre bnp. När de sedan öppnade upp sina länder från ett nolläge tog deras ekonomier mer fart än den svenska.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den andra - och detta kanske är den huvudsakliga anledningen - är att väldigt många svenskar har rörliga lån på sina bostäder till skillnad mot hur det är i våra nordiska grannländer och, inte minst, på kontinenten. Det innebär naturligtvis att när räntan för ett vanligt hushåll ökar från 1,5 procent till 4,5 procent, det vill säga en ökning med flera hundra procent, märks det i plånboken. Det gör att man behöver handla exakt det som Ica eller Coop har kampanj på just den här veckan. Det är det man handlar, och man drar in på sin konsumtion. Man köper inte kläder som tidigare. Man gör absolut inga investeringar i huset eller lägenheten eftersom man har väldigt tajt ekonomi.

Naturligtvis märks detta i efterfrågan och därmed i ekonomin. Det är ingen slump att de branscher som nu har det väldigt tufft - och det förklarar också fallet i bnp - är just de branscher som behöver konsumenter som kan konsumera.

Herr talman! Det är mot bakgrund av precis den analysen som regeringen har valt att ha inflationsbekämpning som fokus för den ekonomiska politiken. Det är först när vi får ned inflationen som vi kan få ned räntorna, och det är först då konsumtionen kan ta fart.

Det samspel som har skett mellan finanspolitiken och penningpolitiken har varit väldigt viktigt just för att inte "brassa på" ekonomin utan i stället skapa förutsättningar för att det nu kan vända. Det är också därför vi kan se att det ljusnar vid horisonten, även om det ligger längre fram.

Herr talman! Utbildning är viktigt för den här regeringen. Vi tror att människor växer när de får lära sig. Vi tror att man växer när man får lära sig svenska i ett sfi-klassrum. Vi tror att man växer när man får lära sig på jobbet. Vi tror att det finns väldigt mycket att vinna på att utnyttja den kraft och det engagemang som många inte minst privata företag har för att anställa människor.

Det är därför regeringen gör den största satsningen någonsin på yrkesutbildningar i yrkeshögskolan. Vi vet att nio av tio får jobb, och vi vet att det också gör att näringslivet hittar den kompetens det så väl behöver.

Herr talman! Tack till Teresa Carvalho för denna första interpellation, som nog inte lär bli den sista! Det kommer säkert fler.

Jag tycker att det är intressant att lyssna på ledamoten, för man får intrycket av att Socialdemokraterna befinner sig någon annanstans än där de flesta människor i Sverige befinner sig.

Vi har haft och har en utdragen lågkonjunktur i Europa, och även i Sverige. Vi har haft en inflationskris, då vi efter Putins fasansfulla invasion av Ukraina har sett hur priserna och inflationen har förvärrat levnadssituationen för vanliga människor på ett chockartat sätt. Det har tvingat centralbankerna runt om i världen att höja räntorna väldigt mycket, vilket gör att marginalerna för många svenskar har påverkats i hög grad.

Herr talman! Detta märks naturligtvis när det gäller vilket konsumtionsutrymme människor har. Som en följd av det ser vi att vissa branscher som kräver att konsumenterna har mycket pengar, som byggsidan, handel och restaurang, har det väldigt tufft. Arbetsmarknaden där har varit och är tuff och allvarlig.

Till detta kommer ett omvärldsläge där den tyska ekonomin går svagt, vilket naturligtvis påverkar den svenska tillverkningsindustrin. Det innebär att många arbetare och tjänstemän inom industrin har påtagligt mycket mindre att göra. De kanske inte har blivit av med jobbet, för företagen vill behålla sin personal, men man ser hur det blir allt färre order från andra länder. Detta påverkar naturligtvis Sverige som en liten, öppen ekonomi. Det påverkar hur mycket jobb som finns i ekonomin, och det påverkar både sysselsättning och arbetslöshet.

Herr talman! Man ska komma ihåg att Sverige har bland de högsta sysselsättningsgraderna i Europa. Vi ska vara stolta över att kvinnor arbetar, och vi ska vara stolta över att många av de utrikes födda som har kommit till Sverige och som har det tufft att komma in på arbetsmarknaden och få ett jobb ändå söker arbete eller står till arbetsmarknadens förfogande.

Trots att det är lågkonjunktur finns det många arbetsgivare som söker med ljus och lykta efter kompetent arbetskraft. Men vi har ett problem med att kompetensen hos de anställda inte fullt ut matchar det som arbetsgivarna söker och efterfrågar.

I ljuset av detta väljer regeringen att göra stora investeringar i utbildning, inte minst när det gäller yrkesutbildningar som leder till riktiga jobb. Vi gör en historisk satsning på yrkesutbildning inom ramen för det som heter yrkeshögskolan, där nio av tio får jobb. Man läser en utbildning under ett halvår, ett år, ett och ett halvt eller två år i de flesta fall, och därefter kan man i regel börja arbeta på en arbetsplats. Det är en investering vi gör därför att vi vill göra något åt den brist på kompetens som många arbetsgivare upplever.

Detta är den största satsningen någonsin på yrkeshögskolan, som vi gör i ljuset av att vi behöver fler människor som kan ta de lediga jobb som finns.