Mats Persson

Herr talman! Jag tackar Niklas Sigvardsson för en utmärkt interpellationsdebatt och för hans viktiga engagemang i frågan. Det här är en viktig reform som vi har ett stort ansvar att förvalta på bästa sätt.

Nu ser vi att antalet handläggare på CSN blir allt större och att man hinner hantera allt fler ärenden. Det är viktigt, för det är många människor som vill vara en del av den här reformen för att förbättra sitt liv, få en möjlighet att ställa om mitt i livet och använda den möjlighet som nu finns att utbilda sig, testa sina vingar och pröva någonting nytt. Det är en väldig styrka för Sverige att vi har den här modellen. Nu ska vi se till att den sker på allra bästa sätt.

När reformen genomfördes visste alla att den är komplicerad, att den har haft en mycket tajt tidsplan och att det skulle uppkomma ett och annat problem inledningsvis, vilket det också har gjort. Nu har vi alla ett gemensamt ansvar att se till att hantera de här problemen och lösa dem, så att alla de människor som har rätt att få stöd också kan få stöd.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Vi har från regeringens sida löpande dialog med parterna i den här frågan. Vi har kontinuerliga dialoger där vi gemensamt tar ansvar för den här reformen, så att den blir precis som det är tänkt. Så många människor som möjligt som har rätt att få stödet ska också få det, så att fler människor kan ställa om mitt i livet.

Det här är en väldigt viktig reform - och en mycket modern reform, skulle jag säga - som skapar möjligheter för människor att vidareutbilda sig och få en ny karriär mitt i livet. Det är bra för den enskilde, bra för välfärden och bra för näringslivet att vi har den här modellen. Den är väldigt viktig. Därför har vi ständigt den här löpande dialogen med parterna om hur vi ska hantera den typen av frågor.

Herr talman! CSN:s återkoppling på det här uppdraget om vilka regelförenklingar som är önskvärda att genomföra är någonting som analyseras inom Regeringskansliet. Vi kommer att återkomma när den analysen är färdig och då presentera en väg framåt. Vi kommer naturligtvis att göra detta i nära och tät dialog med arbetsmarknadens parter.

Herr talman! Tack till Niklas Sigvardsson för interpellationen! Regeringen vidtar nu ett antal olika åtgärder för att förbättra omställningsstudiestödet. För det första skjuts det till mer pengar till CSN för att de ska kunna ha fler handläggare som arbetar med att administrera stödet. Det är det första som sker.

Det andra - som är minst lika viktigt, eller viktigare - är att det arbetas med att genomföra ett antal regelförenklingar. Regeringen gav nyligen CSN i uppdrag att komma med förslag, och det är något myndigheten arbetar med. Det innebär att vi återkommer längre fram med olika typer av åtgärder för att förenkla och förbättra systemet så att det går snabbare för den enskilde att få besked om den är berättigad till stödet.

Förenklingar och mer pengar är viktiga åtgärder som regeringen nu vidtar för att omställningsstudiestödet ska fungera bättre.

Herr talman! Niklas Sigvardsson har frågat mig om jag kan ge tydliga exempel på uppdrag som getts andra departement och myndigheter kring implementeringen av omställningsstudiestödet. Niklas Sigvardsson har också frågat mig hur jag kommer att arbeta för att samordningen ska ske mer effektivt i framtiden för att inte hela huvudavtalet ska riskera sin trovärdighet.

Regeringen inför omställningsstudiestödet precis på det sätt som aviserades i propositionen Flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden (prop. 2021/22:176) som med stor majoritet antogs av riksdagen. Propositionen utgår i sin tur från den överenskommelse som träffats med parterna. Regeringen följer nu löpande hur reformen genomförs och har en nära dialog med både parterna och berörda myndigheter om hur införandet fortlöper.

Omställningsstudiestödet är en del av ett större omställningspaket för långsiktigt förbättrad flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden. Detta arbete berör flera departement inom Regeringskansliet. Arbetet med det, liksom samordningen, sker inom ramen för Regeringskansliets sedvanliga beredningsprocess och inte via särskilda uppdrag.

När det gäller berörda myndigheters uppgifter i administrationen av stödet följer det bland annat av lagen (2022:856) om omställningsstudiestöd. CSN anges där som ansvarig myndighet för stödet. CSN har tidigare haft i uppdrag att förbereda själva införandet av reformen. I uppdraget ingick att ha en samordnande roll för myndigheternas förberedande insatser som avser omställningsstudiestödet.

CSN skulle i sin samordnande roll särskilt samverka med Försäkringskassan och Skatteverket. Som ansvarig myndighet samverkar CSN fortsatt med berörda myndigheter. Att en myndighet inom sitt verksamhetsområde ska samverka med andra myndigheter följer också av förvaltningslagen (2017:900).

Herr talman! Jag förstår att det är frustrerande för Socialdemokraterna att se på när vi nu gör den största satsningen på ingenjörslandet Sverige i modern tid. Jag förstår att det är svårt att välkomna det och att man i stället hela tiden vill hitta fel och ifrågasätta. Jag förstår att det ligger i oppositionens dna, men jag vädjar till oppositionen att försöka se till Sveriges bästa och inse att detta är någonting som alla vinner på.

Satsningen ger fler platser på tekniska utbildningar i norra Sverige. Det innebär alltså inte att vi tror - eller att någon tror - att det bara handlar om att bygga ut utbildningar på tre platser och att det löser kakan. I det här paketet för ingenjörslandet Sverige ingår stora utbildningsutbyggnader för norra Sverige och den gröna omställningen. Det är viktigt eftersom behoven är stora där.

Det handlar om satsningar på Luleå tekniska universitet, och det handlar om Umeå universitet. Det handlar också om satsningar på yrkesutbildningar, där regeringen nu skräddarsyr - eller tydligare pekar på - att fler platser ska gå till den gröna omställningen och det teknikskifte som sker. Det innebär i hög utsträckning att fler människor kan utbilda sig till de jobb som kommer att finnas i norra Sverige.

Jag vädjar till oppositionen att välkomna detta. Det är den största satsningen i modern tid. Vi satsar 1 ½ miljard de närmaste åren. Det blir fler lärarledda timmar på de tekniska utbildningarna. Det ökar för första gången på 15 år. Välkomna det, snälla, för Sveriges skull!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Det är som sagt satsningar som gäller hela landet och som omfattar mer eller mindre alla lärosäten. De kommer att få ta del av satsningarna. Det är en nationell höjning av ambitionsnivån som motsvarar 1 ½ miljard de kommande tre åren. Den kommer att komma alla studenter som läser en teknisk utbildning på våra lärosäten till del. Den innebär också att det kommer att komma särskilda satsningar riktade även till de lärosäten som ledamoten lyfter fram. De kommer också att kunna vara riktade mot den gröna omställningen.

Den gröna omställningen ser vi just nu i hela vårt land. Perspektivet att ställa olika lärosäten mot varandra tycker jag är en olycklig inramning. Vi ser nämligen att flera av de företagsetableringar som sker och som har skett i Sverige de senaste åren sker i norra Sverige men också i södra Sverige och i Mellansverige. Det är ett nationellt perspektiv och nationella investeringar som krävs för att få detta på plats.

Jag instämmer alltså inte i ledamotens uppfattning att den gröna omställningen sker enbart i norra Sverige. Den sker i hela vårt land. Flera av de företag som är aktiva i norra Sverige ansöker nu om och vill bygga verksamheter i södra Sverige, vilket jag välkomnar. Det gäller att se kraften i det som sker både i norra Sverige och i hela vårt land. Då behövs utbildningssatsningar runt om i vårt avlånga land, såväl i norr som i söder.

Herr talman! Jag vill tacka interpellanten Linus Sköld.

Regeringen genomför nu den största satsningen i modern tid på tekniska utbildningar och ingenjörsutbildningar. Det är den största och viktigaste satsningen vi har sett på riksdagens bord på väldigt många år.

Vårt land är ett ingenjörsland, och ingenjörslandet Sverige behöver stora investeringar i utbildningar på den tekniska sidan. Regeringen väljer att göra detta på ett brett sätt, det vill säga genom en rad olika insatser. Ledamoten lyfter upp flera av dem i sitt inlägg. Det är en helhet. Det finns inte bara ett förslag som löser problematiken, utan det behövs en rad olika insatser.

Exempelvis höjer regeringen nu för första gången på 15 år - vi har ju ärvt problemen från den tidigare regeringen - ersättningen till alla universitet och högskolor runt om i vårt land, för att de ska kunna bedriva mer lärarledd undervisning inom alla tekniska utbildningar, inte minst ingenjörsutbildningar. Det gäller också lärarutbildningen i matematik, för att ta ett konkret exempel. Det är en bred satsning som syftar till att höja kvaliteten på utbildningarna, för att fler av dem som påbörjar en ingenjörsutbildning också ska slutföra den, för att färre ska hoppa av.

Det andra vi gör är också stora satsningar på utbildningar på avancerad nivå, för att människor som redan har någon form av utbildning ska kunna vidareutbilda sig mitt i livet eller bygga på sin kompetens efter att ha avslutat en kandidatexamen eller motsvarande. Även denna satsning är nationell och omfattar mer eller mindre alla lärosäten, inte minst de två lärosätena i Norrbottens och Västerbottens län, Umeå och Luleå, som ledamoten nämner. Det är satsningar som kommer även de universiteten till del. Det är en viktig del i det stora reformpaket som det nu kommer att beslutas om.

Det handlar om 1 ½ miljard som de närmaste tre åren skjuts till de tekniska utbildningarna. Det är den största satsningen i modern tid.

Utöver det finns det några riktade satsningar till vissa särskilda universitet och forskningsinsatser. Det är kopplat till att söktrycket till dessa lärosäten är mycket högt, medan andra lärosäten har förutsättningar för att ha fler platser på ingenjörsutbildningen utan att det behöver skjutas till nya pengar.

Sammantaget innebär detta fler utbildningsplatser i hela vårt land, inte minst i norra Sverige eftersom behoven är väldigt stora där. Jag tror att många människor ser behovet av detta. Och responsen på regeringens satsningar på detta har varit mycket positiv.

Herr talman! Allra sist: Jag välkomnar att Socialdemokraterna också välkomnar dessa satsningar och säger sig stå bakom dem. Det är nämligen enormt stora behov som vi måste göra något åt.

Herr talman! Linus Sköld har frågat mig hur jag avser att agera för att tillgodose det omedelbara och långsiktiga behov som finns av ingenjörer i norra Sverige.

I Norrbottens och Västerbottens län pågår en omfattande nyindustrialisering kopplad till fossilfri produktion och elektrifiering. Regeringen ser stora möjligheter för norra Sverige att leda den nya industriella revolutionen och bli en motor för gröna innovationer.

Regeringen avser att ta fram en strategi för nyindustrialiseringen och samhällsomvandlingen i Norrbottens och Västerbottens län. Satsningarna i norra Sverige är nyckelinvesteringar för industrins omställning med fokus på råmaterial och produkter som är tidiga i värdekedjan och därmed utgör insatsvaror som är avgörande för hela landets industriomställning och konkurrenskraft. Regeringen avser även att ta fram en industristrategi.

För att hantera utmaningen med att säkra rätt kompetenser för att möjliggöra den gröna omställningen behövs insatser på forskning och högskoleutbildningar. För att attrahera studenter till högre utbildning krävs även satsningar på utbildning på grundskole- och gymnasienivå. Möjligheten till omställning och utbildning behöver också stärkas. Av den anledningen har regeringen i förslaget till budgeten för 2024 prioriterat medel till fler platser inom både yrkeshögskolan och den yrkesinriktade vuxenutbildningen.

Herr talman! Sverige behöver fler som studerar på högskolan inom de utbildningsområden som samlas under begreppet STEM: Science, Technology, Engineering and Mathematics. Regeringen har därför påbörjat arbetet med att ta fram en STEM-strategi, som spänner över hela utbildningssystemet från förskola till forskarutbildning och forskning.

I budgetpropositionen för 2024 föreslår regeringen flera olika satsningar på utbildning och forskning som ska stärka ingenjörslandet Sverige och möta de stora kompetensbehoven. Bland annat föreslås en utbyggnad av civilingenjörsutbildningarna och en höjning av ersättningsbeloppen för utbildningar inom naturvetenskap och teknik.

Höjningen av ersättningsbeloppen för utbildningar inom naturvetenskap och teknik kommer att möjliggöra mer lärarledd tid och tillgång till utbildningsmiljöer som kan rusta studenterna för deras kommande yrkesliv. Kvalitetssatsningen omfattar 100 miljoner kronor år 2024, 200 miljoner kronor år 2025 och 305 miljoner kronor år 2026. För denna satsning får Luleå tekniska universitet 4 miljoner kronor år 2024 och 12,4 miljoner kronor år 2025. Umeå universitet får 4 miljoner kronor år 2024 och 13 miljoner kronor år 2025, inom ramen för den satsningen.

Mot bakgrund av den snabba teknikutvecklingen behöver också möjligheterna till omställning och vidareutbildning för den som redan har läst en ingenjörsutbildning förbättras. Därför föreslår regeringen i budgeten för 2024 även en bredare satsning på 93 miljoner kronor för att permanent bygga ut utbildning på avancerad nivå vid flera lärosäten. Både Luleå tekniska universitet och Umeå universitet ingår i denna satsning. För 2024 får Luleå tekniska universitet 5 miljoner kronor och Umeå universitet 4,5 miljoner kronor, inom ramen för den satsningen.

Regeringen följer löpande utvecklingen och följer även tidigare och pågående satsningar i frågan.

Herr talman! Jag tackar ledamoten Sofie Eriksson för en utmärkt interpellationsdebatt. Vi får följa frågan och se vilka överväganden myndigheten gör och avvakta de eventuella beslut som eventuellt kanske tas - det är ju på den nivån vi befinner oss just nu.

Det är viktigt med statlig närvaro. Samtidigt är det också viktigt att myndigheterna har förutsättningar att bedriva verksamheten så att skattebetalarnas intresse värnas. Det handlar om perspektivet att använda våra skattepengar på ett så effektivt sätt som möjligt samtidigt som verksamheten också ska ge stor nytta för skattebetalarna. Jag är övertygad om att myndigheten kommer att ha det perspektivet och ta ett väl avvägt beslut.

Jag tackar interpellanten för en trevlig debatt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Jag börjar med dialekten. Det var absolut inte min mening att skoja om ledamotens dialekt, utan syftet var att peka på att varken ledamoten eller jag bor i Stockholm. Jag står ju här framme med min skånska med småländska inslag. Låt mig understryka att detta verkligen inte var riktat mot ledamoten utan en fråga om att hitta en jargong. Jag hoppas att talmannen inte heller uppfattade det så, för det var verkligen inte min mening.

När det gäller själva sakfrågan är min uppfattning denna: Kungliga biblioteket har tagit detta initiativ, och myndigheten håller just nu på att analysera de kostnadsmässiga och verksamhetsmässiga konsekvenserna av ett eventuellt beslut. Något beslut är ännu inte fattat, och jag välkomnar att olika aktörer och enskilda riksdagsledamöter engagerar sig i frågan så att myndigheten kan få fram ett så bra underlag som möjligt inför ett eventuellt beslut om att flytta verksamheten alternativt ha kvar verksamheten. Jag förutsätter att myndigheten väger för- och nackdelar med att göra en eventuell förändring av verksamheten.

Jag ber ledamoten att liksom jag ha lite is i magen och låta myndigheten jobba igenom underlaget och bedöma de konsekvenser ett eventuellt beslut om förändring har. Just nu ligger inget annat på bordet än att man genomför denna utredning.

Än en gång: Det var inte min mening att anmärka på ledamotens dialekt. Det skulle aldrig falla mig in.

Herr talman! Jag tackar Sofie Eriksson för interpellationen.

Du och jag har det gemensamt att våra dialekter avslöjar att vi inte direkt bor i denna del av Sverige utan några mil från Stockholm. Jag kan inte uttala Grängesberg lika vackert som du, men jag försöker på min skånska.

Vi har en samsyn om att det under lång tid har varit en Stockholmsfokusering i politiken, och för många människor är det precis som Sofie Eriksson beskriver det: att det ibland uppfattas som att det är längre från huvudstaden till Malmö eller Grängesberg än tvärtom. Det är ett perspektiv vi måste bära med oss och som vi behöver bryta. Det är också därför regeringen bedriver ett arbete för hög statlig närvaro i hela landet, och myndigheterna arbetar för det på olika sätt.

Mot detta står det övergripande perspektivet att riksdagen skulle besluta om vartenda myndighetsbeslut. Det skulle vara en konstig ordning. Låt mig understryka att det inte är det Sofie Eriksson föreslår. Men det handlar hela tiden om en balans mellan hög statlig närvaro i hela landet och en tillit till att våra myndigheter bedriver sin verksamhet med skattebetalarnas bästa för ögonen. Det handlar om att få ut mesta möjliga nytta för skattebetalarna med minsta möjliga skattepengar. Jag har fullt förtroende för att våra myndigheter hanterar detta på ett klokt och bra sätt och att de gör de konsekvensanalyser de är ålagda att göra för att på detta sätt få fram bästa möjliga underlag inför de eventuella beslut som ska tas.

Herr talman! Sofie Eriksson har frågat mig om jag har tagit del av information rörande vart verksamheten ska flytta efter årsskiftet och tagit del av information om vad kostnaden kommer att bli för att bygga nya lokaler för Kungliga bibliotekets arkivverksamhet.

Sofie Eriksson har vidare frågat mig om jag har initierat någon analys av hur det påverkar tilliten till staten då handslaget med lokalsamhället riskerar att brytas vid en flytt av filmarkivet från Grängesberg - ursäkta mitt skånska uttal!

Sofie Eriksson har slutligen frågat mig vilka initiativ jag avser att ta för att inom mitt ansvarsområde minska Stockholmsfokuset i politiken.

Herr talman! Jag följer Kungliga bibliotekets arbete med frågan om Filmarkivets lokalisering noga. Myndigheten förvaltar stora och växande samlingar av fysiskt och digitalt material som ska bevaras för framtiden. Myndigheten behöver kontinuerligt se över och bedöma behovet av utveckling och förändring av sin verksamhet. Inom ramen för detta arbete har Kungliga biblioteket gjort bedömningen att det finns bevarande-, samordnings- och effektiviseringsvinster med att flytta ihop verksamheten i Grängesberg med verksamheten i Bålsta eller Stockholm.

Inför ett beslut om lokalisering ska myndigheten upprätta konsekvensanalys i enlighet med förordningen (2019:202) om statliga myndigheters lokalisering. Analysen ska innehålla en beskrivning av de verksamhetsmässiga, ekonomiska och personella konsekvenserna av myndighetens planerade beslut samt en bedömning av de regionala konsekvenserna inom ramen för myndighetens ansvarsområden. Av analysen ska det också framgå vilka alternativa möjligheter som finns att utveckla eller rationalisera myndighetens befintliga verksamhet i kommunen.

Arbetet med att upprätta analysen pågår för närvarande i myndigheten. Bedömningen av de kostnadsmässiga konsekvenserna är ännu inte klar, och beslutet om lokalisering är ännu inte fattat.

Regeringen anser att det är viktigt med statlig närvaro i hela landet. Statlig närvaro och service i hela landet är viktigt för att förenkla för enskilda och öka medborgarnyttan. Därmed upprätthålls statsförvaltningens legitimitet och förtroende. Det är fortsatt angeläget att följa spridningen av de statliga arbetstillfällena i landet, bland annat genom länsstyrelsernas årliga uppföljningar.

Inom utbildnings- och forskningsområdet finns det statliga myndigheter lokaliserade över hela Sverige. Som exempel kan nämnas Institutet för rymdfysik i Kiruna och Myndigheten för yrkeshögskolan med verksamhet i Hässleholm och Västerås.

Herr talman! Jag tackar för den här utmärkta debatten. Jag blir dock lite förvånad. Jytte Guteland sa att det är sorgligt att se att det görs så lite. Regeringen och Socialdemokraterna - i skuggbudgeten - har ju exakt samma nivå för hur mycket pengar som går till folkhögskolorna.

Jag önskar att vi kan hantera denna fråga i bred politisk enighet och att vi inte höjer tonläget. Vi har ju samma uppfattning, och det tycker jag är en styrka. Brett över blockgränserna - från regeringens, Liberalernas och Socialdemokraternas sida - ser vi behovet och vikten av folkhögskolorna. Regeringen skjuter också till 100 miljoner kronor nästa år.

Det är en styrka att vi är eniga i detta. Jag tror inte att vi vinner på att höja tonläget sinsemellan när vi nu tycker likadant.

Jag tackar för en mycket bra debatt och hoppas att vi kan fortsätta att ha ett bra tonläge framöver.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Jag tackar interpellanterna. Precis som vi alla är inne på spelar folkhögskolorna en väldigt viktig roll.

Vi har ett tufft ekonomiskt läge. Många svenskar sitter hemma vid köksbordet och funderar på hur de ska få ihop sin hushållsbudget, och många företag funderar på hur de ska kunna få ihop sin ekonomi så att de kan överleva. På samma sätt har folkhögskolorna en tuff ekonomisk situation. Alla har vi ju det, och vi behöver alla göra tuffa prioriteringar. Jag har full respekt för att det är tuffa tider; det är inflationstider i Sverige och runt om i Europa, och det är ett tufft läge. Då handlar det om att ta ansvar.

Herr talman! De pengar som sköts till under pandemin var tillfälliga. Senast jag kollade har vi ingen pandemi internationellt eller i Sverige. Jag tror att alla inser att tillfälliga pengar för ett uppdrag - i det här fallet under en pandemi, därför att det var speciella omständigheter och man hade merkostnader eftersom man inte kunde bedriva verksamheten på det sätt man brukade göra - är just tillfälliga. Detta var en tillfällig åtgärd som gällde under pandemin, och nu har vi ingen pandemi. Därmed går vi tillbaka till det normala, så att säga.

I det läget är det viktigt att visa ledarskap; jag delar helt den uppfattningen. Det är därför regeringen gör dessa tuffa prioriteringar och väljer att på ett tydligt sätt prioritera folkhögskolornas verksamhet genom att skjuta till 100 miljoner kronor nästa år, vilket är en permanent nivå som ligger kvar under de kommande åren. Jag tycker att det är en styrka att vi har en enighet om detta i svensk politik och att många politiska partier ansluter sig till den linjen.

Herr talman! Jag tackar interpellanterna för en mycket trevlig ton och en väldigt konstruktiv anda i denna väldigt viktiga fråga.

Precis som interpellanten och meddebattörerna för fram spelar folkhögskolorna en väldigt viktig roll i det svenska utbildningssystemet på lite olika sätt, kanske framför allt för att de ger möjlighet för dem som inte riktigt har kommit till sin rätt i den svenska skolan att på ett lite innovativt och annorlunda sätt få känsla och motivation för utbildning och inte minst möjlighet att läsa upp allmän kurs, som gör att de kan få behörighet för att sedan läsa vidare på någon form av eftergymnasial utbildning. Folkhögskolorna spelar alltså en väldigt viktig roll.

Det handlar naturligtvis också om de skräddarsydda utbildningarna när det gäller de vårdbehov som vi ser i kommunernas äldreomsorg. Många folkhögskolor bedriver yrkesinriktade utbildningar som verkligen svarar mot välfärdens behov. Folkhögskolorna spelar alltså en väldigt viktig roll i det svenska utbildningssystemet.

Det är därför mycket glädjande att höra att det finns en så bred enighet i riksdagen kring detta. Jag välkomnar verkligen det och tycker att det är en mycket trevlig ton i denna debatt.

En fråga som har ställts gäller styrningen. Jag delar uppfattningen att det är fråga om en målkonflikt och en avvägning. De senaste åren har vi sett olika typer av riktade och tillfälliga bidrag som har getts till denna verksamhet. Riksdagen har haft en bred enighet i fråga om att vi ska rikta ett antal bidrag till folkhögskolornas verksamheter. Detta står delvis mot de fria folkhögskolorna som i mångt och mycket ska bestämma detta själva. Så det finns en målkonflikt där.

Det gäller då att vi, som vi har haft en bred enighet om, slår vakt om att huvuddelen naturligtvis ska vara fri men att vi ibland, när samhällsbehoven är väldigt stora, kan vilja gå in med olika typer av riktade stöd.

Herr talman! Just nu ges det inga riktade stöd, utan det är generella förstärkningar som sker. Det är en förstärkning med 100 miljoner kronor nästa år. Och det är en ny permanent nivå. Det handlar alltså inte om några tillfälliga pengar, som det var under pandemin, utan det är permanenta pengar som gör att man kommer att kunna bygga upp en verksamhet där man vet de långsiktiga förutsättningarna, i skarp kontrast till när det ges tillfälliga bidrag, vilket skapar en stor ryckighet i verksamheten och gör det svårt att planera och att få en stabilitet i verksamheten.

Jag välkomnar att det finns en mycket stor politisk enighet kring detta, och jag tycker att det är en styrka att vi kan uppvisa att vi är överens. Både i regeringens budget och i Socialdemokraternas skuggbudget finns denna ambition med en höjning på 100 miljoner kronor med. Det tycker jag är en styrka för demokratin och en styrka för hela Folkhögskolesverige.

Herr talman! Jytte Guteland har frågat mig hur jag och regeringen avser att agera för att detta inte ska innebära att fler folkhögskolor tvingas lägga ned delar av eller hela sin verksamhet. Frågan ställs bland annat mot bakgrund av att interpellanten menar att regeringen föreslår minskade anslag till folkhögskolorna i budgetpropositionen.

Inledningsvis vill jag understryka att regeringen bedömer att folkhögskolan fyller en viktig funktion i det svenska utbildningssystemet. Genom folkhögskolans breda kursutbud kan individer till exempel få grundläggande behörighet till fortsatta studier inom högskola eller yrkeshögskola eller utbilda sig till ett yrke. Folkhögskolans särskilda pedagogik och arbetssätt bidrar till att stärka deltagarnas självförtroende och ger personer nya perspektiv och bättre studieresultat än de har uppnått tidigare.

Under pandemin tillfördes tillfälliga extra medel till folkhögskolorna. Det var sedan tidigare aviserat att dessa medel skulle upphöra med 2022 års utgång. Regeringen bedömde i sina prioriteringar att behovet av tillfälliga förstärkningar med anledning av pandemin inte kvarstod.

Jag vill vara tydlig med att regeringen inte föreslår minskade anslag till folkhögskolorna i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1). Regeringen föreslår i stället att statsbidraget till folkhögskolorna förstärks. Förstärkningen föreslås uppgå till 100 miljoner kronor år 2024 och beräknas uppgå till denna nivå permanent.

Regeringen bedömer att denna allmänna förstärkning är en viktig prioritering i en tid då många folkhögskolor kämpar med ekonomin och då behoven hos varje folkhögskola ser olika ut. Jag noterar och välkomnar att även Socialdemokraterna i sin skuggbudget, likt regeringen, föreslår att statsbidraget till folkhögskolorna förstärks med 100 miljoner kronor 2024.

Sammantaget föreslår regeringen i budgetpropositionen för 2024 att cirka 2,4 miljarder kronor fördelas i statsbidrag till folkhögskolor under nästa år. Detta kommer att möjliggöra mycket viktig utbildningsverksamhet vid landets folkhögskolor.

Herr talman! Jag tackar Peter Hultqvist för interpellationsdebatten. Debatten om detta lär fortgå. Jag tror inte att det viktigaste är om en högskola får förändrad status och blir ett universitet, utan det viktigaste är att vi gör de historiskt stora utbildningsinvesteringar vi just nu gör.

Jag tycker att den här debatten visar en ideologisk skiljelinje i synen på akademisk frihet kontra att enskilda politiker ska gå in och peka med hela handen och bestämma hur någonting ska vara. Med tanke på den historiska erfarenhet vi har, inte minst av hur Högskolan Dalarna behandlats politiskt av tidigare regeringar, är det klart att det är extra känsligt hur vi hanterar den här typen av frågor. Vi minns alla hur ledningen på Högskolan Dalarna för några år sedan utifrån studenternas och lärarnas perspektiv ville koncentrera verksamheten till en del av regionen, men regeringen förbjöd den fria akademin att ta det beslutet. Regeringen pekade med hela handen, körde över ledningen på Högskolan Dalarna och sa att verksamheten skulle vara på en viss speciell ort, nämligen Borlänge. Vi minns alla den historien som ett av de mest flagranta ingreppen i den akademiska friheten i Sverige i modern tid.

Med den fonden och mot den bakgrunden kan man ställa sig frågan om det är enskilda politiker som ska bestämma om man ska ändra status från högskola till universitet eller om det ska vara någonting som den fria akademin och våra oberoende myndigheter tar ansvar för och beslutar om.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Tack för det, Peter Hultqvist! Jag tar mig friheten att föra fram mina argument så som jag önskar föra fram dem, och om ledamoten har synpunkter på det får ledamoten gärna framföra dem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag svarar på ledamotens interpellation och ledamotens fråga, och jag konstaterar att det sker väldigt stora gröna investeringar i Sverige just nu, runt om i hela vårt land. Flera av dem sker i Dalarna. Det sker också investeringar i Göteborg, Stockholm, Skåne och längs Norrlandskusten i såväl Sundsvall som Skellefteå, Luleå etcetera. Runt om i hela vårt land sker stora industrietableringar kopplade till den gröna omställningen. Det är otroligt välkommet, och det är också därför regeringen vidtar en rad olika åtgärder kopplade till hela utbildningssystemet, såväl universitet och högskolor som yrkesutbildningar, för att möta den typ av behov som olika industrietableringar har.

I det här läget är det viktigt att det finns utbildade individer inom både högskola och yrkesutbildning för att kunna möta exempelvis den stora investering som Hitachi Energy gör i Ludvika. Det är en helhet som regeringen för fram i den politik vi bedriver och som blev väldigt tydlig i budgetbeslutet som nu innebär historiska investeringar i utbildningar kopplade till den gröna omställningen.

En aspekt av det Peter Hultqvist lyfte fram är att det givet den industrietablering som har skett i Dalarna finns skäl att förändra statusen på Högskolan Dalarna till universitet.

För det första är det ledamoten som gör bedömningen att det finns tillräcklig kvalitet på högskolan för att den ska kunna bli universitet, och jag tror inte att enskilda politiker ska ta ställning utifrån sin egen bedömning. Vi ska låta myndigheterna göra den analysen. Det bygger också på ett riksdagsbeslut som Peter Hultqvist själv i egenskap av minister i den tidigare socialdemokratiska regeringen var med och lade på riksdagens bord. Ledamoten vill väl leva upp till sitt eget beslut att följa myndigheters rekommendationer? Frågan gällde om en enskild politiker bestämmer detta eller om det är myndigheterna som gör en bedömning.

För det andra är det naturligtvis också viktigt att Högskolan Dalarna själv, det vill säga ledningen och styrelsen, har ett intresse av att förändra sin roll från högskola till universitet. Mig veterligen har det inte kommit in några sådana propåer, brev eller önskemål från ledningen - varken från rektorn eller styrelsen.

Jag tror att det är viktigt att vi har ordning och reda i våra system. Ska vi göra stora satsningar på utbildningar kopplade till grön omställning - vilket nu görs i form av enorma investeringar, som jag tror det behövs ännu mer av i framtiden - ska vi också ha respekt för att vi har ett system där vi värnar den akademiska friheten och har ordning och reda. Enskilda politikers bedömning av hur saker och ting är ska inte bli vägledande, utan vi ska lyssna på akademin och myndigheterna.

Herr talman! Det går inte att ta miste på ledamoten Hultqvists engagemang för Dalarna. Jag förstår det engagemang som Peter Hultqvist, som riksdagsledamot från Borlänge, har för Dalarna och hans regionala intresse.

Regeringens uppgift är att ha ett större intresse än enbart det regionala. Vi har att ta ansvar för hela Sverige och har ett nationellt perspektiv på detta, vilket skiljer sig från ledamoten från Dalarnas perspektiv.

Den gröna omställningen är väldigt viktig. Därför gör regeringen nu de största investeringarna i utbildningssatsningar i modern tid kopplat till den gröna omställningen. För första gången på 15 år skjuts det till pengar för att höja kvaliteten på våra tekniska utbildningar, för att få fler lärarledda timmar på våra ingenjörsutbildningar och inom naturvetenskapliga ämnen. Vi gör riktade satsningar kopplat till batteriforskning i tätt samarbete med industrin. Vi gör riktade satsningar till 6G-teknologi, vilket kommer att ha direkt bäring på den gröna omställningen.

Nu tas steg som man inte har tagit i modern tid. Politiken har under tidigare regeringar varit passiv och inte agerat, men nu tas det steg som inte tidigare har gjorts. Det blir som sagt för första gången på 15 år fler lärarledda timmar på de tekniska utbildningarna på våra högskolor och universitet.

Till det ska läggas de massiva investeringar som nu sker i utbildningsinsatser för vuxna, det vill säga vuxenutbildning, i inte minst yrkeshögskolan, också kopplat till grön omställning. Runt om i vårt land sker stora investeringar för att bygga ut utbildningssystemet.

Skälen för att högskolor som är väl fungerande, i det här fallet Högskolan Dalarna, nödvändigt ska ta steget och bli universitet är inte helt uppenbara för mig. Det är också intressant att ledamoten gör bedömningen att Högskolan Dalarna klarar att möta kriterierna för att vara universitet. Det må vara att ledamoten har den uppfattningen. Men Sverige är inte en bananrepublik. Vi är ett samhälle som byggs på ordning och reda. Där krävs det att oberoende myndigheter, inte en enskild ledamot från Dalarna, gör en sådan analys och bedömning.

Allra sist vill jag säga att jag delar Peter Hultqvists engagemang i den gröna omställningen. Dalarna är inte bara viktigt för Dalarna utan också för hela landet. Det är naturligtvis viktigt att göra massiva utbildningsinsatser och att det inte är en enskild politiker som beslutar eller bedömer om en högskola ska ta steget till att bli universitet utan att myndigheterna gör den bedömningen. Som Peter Hultqvist säkert vet togs det ett beslut i maj 2022 av den tidigare regeringen som innebär att myndigheterna bedömer huruvida ett lärosäte lever upp till kvalitetskraven som gäller för att en högskola ska kunna ta steget till att bli ett universitet.

Herr talman! Peter Hultqvist har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att stödja utvecklingen vid Högskolan Dalarna och bana vägen för framtida status som universitet.

Jag välkomnar debatt om högre utbildning och forskning. Högskolan Dalarna spelar i dag en viktig roll för högre utbildning och forskning i Dalarna men också för hela landets kompetensförsörjning. Kunskap och kompetens är avgörande om Sverige som land ska vara konkurrenskraftigt. Högskolan Dalarna är belägen i en dynamisk region där flera stora företag satsar på att etablera och expandera sin verksamhet. Med sin välutvecklade samverkan och samproduktion har högskolan goda förutsättningar att fortsätta vara en nyckelaktör i regionen och en viktig pusselbit för Sveriges konkurrenskraft.

Regeringens långsiktiga politik grundar sig i att stärka Sverige som ett konkurrenskraftigt utbildnings- och forskningsland. Regeringens mål är att utbildning och forskning vid universitet och högskolor ska hålla en internationellt sett hög kvalitet och bedrivas effektivt. Den akademiska friheten ska främjas och värnas. Om Sverige fortsatt ska kunna utvecklas som kunskapsnation behöver vi göra kloka och långsiktiga satsningar som stärker kvaliteten i utbildning och forskning vid våra universitet och högskolor.

Det ankommer på regeringen att besluta om benämningen universitet. Sådana beslut ska fattas efter en sammanvägd bedömning där kvalitet är en viktig aspekt. Det finns bedömningar som bygger på samhällsutvecklingen i stort, till exempel demografiska fluktuationer och strategiska forskningssatsningar. Det är också avgörande att beslut om att omvandla högskolor till universitet innebär långsiktiga överväganden och stabila statsfinansiella förutsättningar. Därtill måste det givetvis finnas starka utbildnings- och forskningspolitiska skäl.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen har gjort flera satsningar för att förbättra kvaliteten på svensk utbildning och forskning. Bland annat har vi beslutat att ge Universitetskanslersämbetet, UKÄ, i uppdrag att ytterligare stärka kvalitet och främja excellens i det nationella kvalitetssäkringssystemet. Vi har också sett till att det har kommit en riktad satsning för att utöka ingenjörsutbildningar och stärka kvaliteten. Den här typen av satsningar stärker högre utbildning i Sverige och kommer även Högskolan Dalarna till del.