Nina Larsson

Herr talman! Stort tack till ledamoten Sofia Amloh för interpellationen och för engagemanget i den här frågan, som jag till hundra procent delar. Att vi kan fortsätta arbetet och skärpa antidiskrimineringsarbetet när det gäller diskrimineringslagstiftningen men också andra åtgärder är helt centralt.

Sverige har haft en antidiskrimineringslagstiftning sedan 1979, när förbudet mot könsdiskriminering infördes av den dåvarande liberala statsministern Ola Ullsten. Sedan dess har Liberalerna ytterligare skärpt antidiskrimineringsarbetet och förbättrat arbetet mot rasism och intolerans vid varje tillfälle då vi har haft möjlighet, både i och utanför regeringen. Detta är ett arbete som vi tänker fortsätta med.

Jag förstår att ledamoten Sofia Amloh hänger upp sig på ett pressmeddelande som min företrädare skickade, men det utesluter inte att fortsatt arbete pågår. Beredning i Regeringskansliet pågår. Utöver detta finns det inget att tillägga när det gäller tidslinjen.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Det här är komplex materia. Det är ett antal myndigheter och deras utövning som innefattas i detta, vilket kräver noggranna överväganden. Det är ett arbete som pågår och en fråga som bereds i Regeringskansliet. Jag har ingen tidsplan att återge i detta nu.

Antidiskrimineringsarbetet är helt centralt. Även om vi, som ledamoten Sofia Amloh är inne på, säkert får anledning att diskutera lönetransparensdirektivet fler gånger sker, som ledamoten säkert också känner till, implementeringen just i diskrimineringslagstiftningen. Att det nu införs en möjlighet till fastställelsetalan är en utökning av diskrimineringslagstiftningen som gäller alla diskrimineringsgrunder. Vi ser en möjlighet att införa detta i och med att vi föreslår implementeringen av EU-direktivet.

Att jobba mot diskriminering är helt centralt för att kunna ha ett samhälle som håller ihop, för att minska sårbarheter och för att öka motståndskraften. Det innebär en rad olika saker, och den här regeringen har vidtagit ett antal olika åtgärder för att stärka det arbetet. Det handlar om handlingsplan mot rasism och strategi för arbetet mot antisemitism. Det handlar om handlingsplan för hbtqi-personers frihet och rättigheter och en rad olika uppdrag kopplat till dessa områden.

Diskrimineringslagstiftningen är ett oerhört viktigt område att arbeta brett inom. Arbete pågår, och frågan bereds. Men det får inte hindra oss från att också vidta förebyggande åtgärder och göra andra viktiga insatser för att få bukt med det här problemet, för det är fortsatt angeläget.

Fru talman! Jag tackar ledamoten Sofia Amloh för interpellationen och inlägget. Jag uppskattar ledamotens engagemang i denna interpellation och tidigare interpellationer i frågan.

Ett utvidgat skydd mot diskriminering omfattar ett stort antal myndigheter: polisen, tullen, Skatteverket och Kronofogdemyndigheten. Att utvidga skyddet mot diskriminering till att omfatta alla åtgärder som myndigheterna vidtar mot den enskilde kräver noga överväganden och är en komplex materia.

Som ledamoten mycket riktigt påpekar bereds ärendet inom Regeringskansliet. Jag har för närvarande inga uppgifter om tidsplan, men att fortsätta stärka antidiskrimineringsarbetet på olika sätt, också när det gäller diskrimineringslagstiftningen, har stor betydelse. Ett samhälle som håller ihop gör en avsevärd skillnad för att minska Sveriges sårbarheter och att öka Sveriges motståndskraft. Det gäller både diskrimineringslagstiftningen och förebyggande åtgärder mot rasism, intolerans och diskriminering.

Exempelvis tar vi fasta på de möjligheter som förslagen i lagrådsremissen kopplat till lönetransparensdirektivet medger. Vi föreslår nu en möjlighet till fastställelsetalan gällande alla diskrimineringsgrunder, inte bara kön kopplat till lönediskriminering. Det är en av alla de åtgärder som den här regeringen vidtar för att stärka antidiskrimineringsarbetet på olika plan.

När det gäller frågan om tidsplan och huruvida regeringen kommer att återkomma rörande utvidgning är det något som bereds i Regeringskansliet. Mer information än så kan jag inte ge i dagsläget.

Fru talman! Sofia Amloh har frågat mig om jag avser att agera för att en utvidgning av diskrimineringslagen ska komma på plats skyndsamt.

Inledningsvis vill jag framhålla att principen om icke-diskriminering är en hörnsten i arbetet för att säkerställa att varje individ fullt ut kan åtnjuta sina mänskliga rättigheter.

Särskild lagstiftning mot diskriminering har funnits sedan 1979, då ett förbud mot könsdiskriminering infördes. Därefter har skyddet i lagstiftningen successivt breddats till fler diskrimineringsgrunder och fler samhällsområden.

Regeringen fortsätter att arbeta för ett starkt skydd mot diskriminering. Skyddet mot diskriminering i offentlig verksamhet ser i dag olika ut. Det kan konstateras att dagens lagstiftning innebär att enskilda har ett svagare skydd mot diskriminering vid kontakter med vissa myndigheter jämfört med andra myndigheter.

I betänkandet Ett utökat skydd mot diskriminering (SOU 2021:94) finns förslag om utökat skydd mot diskriminering när det gäller offentliga verksamheter. Förslagen i betänkandet bereds i Regeringskansliet.

Fru talman! Arbetet är ju fördelat så att det är jag som svarar på de allmänpolitiska frågorna. Detta är min ministerkollega Erik Slottners område.

Jag tackar ledamoten för en utmärkt fråga som verkligen poängterar en angelägen inriktning i det läge som Sverige och Europa befinner sig i nu. Att vi kan hålla nere avgifter och se till att de skatter och avgifter som vi plockar in hanteras så effektivt som möjligt är helt avgörande.

Jag tror att det här är något som vi från regeringens sida arbetar med att följa och trycka på för. Det är också ett angeläget område för kommuner, regioner och övriga myndigheter.

Fru talman! Ingen i Sverige ska behöva utstå diskriminering på grund av vem den är. Ledamoten tar upp att appliceringen av lagen kan behöva ses över och hänvisar till Gunnar Strömmer. För all lagstiftning gäller att om en lag missbrukas måste hålen täppas till, och regeringen tillsatte i september en utredning som undersöker just detta.

Sjukvårdsminister Elisabet Lann konstaterade i en interpellationsdebatt att regeringen under innevarande mandatperiod inte kommer att ta initiativ till en översyn av lagstiftningen med syfte att göra det svårare att byta juridiskt kön.

Regeringen följer dock utredningen och lagens implementering med full kraft.

Fru talman! Den 17 april 2024 röstade riksdagen ja till socialutskottets förslag till förbättrade möjligheter att ändra kön. Förslaget som låg till grund för riksdagens beslut var ett så kallat utskottsinitiativ, vilket innebär att det var ett av riksdagens utskott som tog initiativ till det. Det handlade alltså inte om en proposition från regeringen eller om motioner från ledamöter, vilket annars är det vanliga.

Riksdagen riktade också fyra tillkännagivanden till regeringen om behovet av föreskrifter, kunskapsstöd, förebyggande av brottsligt agerande och uppföljning. Regeringen har tillgodosett samtliga dessa tillkännagivanden.

Vad ledare för enskilda partier gör är inte upp till mig som jämställdhetsminister att besvara. Jag kan konstatera att vi nu har en lagstiftning och att vi följer implementeringen av den.

Fru talman! Den här regeringen har höga krav och ambitioner när det gäller klimat och miljö, och så har det varit sedan dag ett. Vi kan också se i mätningar att Sverige är ledande. År efter år hamnar Sverige högt upp på listorna över länder med höga klimat- och miljöambitioner, och Sverige når dem också.

Det är helt centralt att vi kan förhålla oss till den verklighet som råder också inom EU. Det är också centralt att vi får med oss de övriga EU-länderna om vi ska få full effekt på de åtgärder som vi vidtar.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för en viktig och angelägen fråga.

Lönetransparensdirektivet är beslutat i EU, och Sverige har ålagts att genomföra det. Precis som ledamoten Magnus Persson är inne på har regeringens ambition varit att hålla nere regelbördan i så stor utsträckning som det bara går. När det gäller lönebegreppet och de delar som jag bedömer att ledamoten syftar på är direktivet klart och tydligt formulerat på ett sådant sätt att regeringens bedömning är att vi behöver genomföra det.

Samtidigt underlättar vi ju för små arbetsgivare genom att höja gränsen för den skriftliga lönekartläggningen från 10 till 25 anställda. Sammantaget försöker vi hitta en bra balans i detta.

Herr talman! Tack till ledamoten för en angelägen fråga!

Precis som ledamoten beskriver skildras mycket elände och värderingar på nätet och kommer rakt ned i våra barns fickor på ett sätt som vi aldrig skulle acceptera om det skedde på gatan eller vid köksbordet. Detta behöver vi öka medvetenheten om, synliggöra och bemöta med full kraft.

Min statsrådskollega Jakob Forssmed och regeringen har en pågående utredning om åldersgränser i sociala medier, vilket vi är flera som har drivit mycket hårt. I utredningsdirektivet framkommer att också andra videodelningssajter på nätet bör ses över för att eventuellt beläggas med åldersgränser. Min bild är att vi definitivt behöver göra det. Om vi fastställer åldersgränser för Facebook är det rimligt att göra det också för den typen av videodelningssajter.

Herr talman! Tack, ledamoten, för en mycket viktig fråga!

Den ekonomiska jämställdheten är inte vad den borde vara. Ekonomisk jämställdhet är ett av våra jämställdhetspolitiska delmål, och vi har en pågående utredning som kikar på några av de aspekter som ledamoten nu lyfte. Jag ser mycket fram emot utredningens förslag, som kommer senare i vår.

Kvinnors löner halkar efter när de föder barn, under föräldraförsäkringsperioden men också under den efterföljande period när de är hemma för vård av barn. Det finns flera olika aspekter av detta.

Kvinnors löner är generellt lägre. Den här regeringen har precis kommit med ett lagförslag med anledning av lönetransparensdirektivet som träder i kraft den 1 juli i år, som också kommer att ha effekt för att minska det osakliga lönegapet mellan män och kvinnor.

Herr talman! Stort tack till ledamoten för en viktig fråga!

Den typen av företeelse, heltäckande slöja, är i allt väsentligt ett pågående kvinnoförtryck och har ingenting med frivillighet att göra. Regeringen är på väg att kriminalisera psykiskt våld, vilket kommer att innefatta tvång gällande religiös klädsel av olika slag men också omvändelseförsök och annat. Vår bedömning är att detta kommer att kunna vara en träffsäker lagstiftning också i detta hänseende.

Regeringen har också tillsatt en utredning om hur vi kan motverka hedersrelaterat våld och förtryck i förskola och skola. Jag ser fram emot att ta del av utredningens förslag inom de områdena.

Herr talman! Jag tackar ledamoten för den kompletterande frågan, som också är mycket betydelsefull.

En anledning till att regeringen har fattat beslut om det nya jämställdhetspolitiska delmålet är att synliggöra, förbättra och tydliggöra styrningen mot det hedersrelaterade våldet och förtrycket. Precis som ledamoten beskriver är det alltför vanligt att vi runt om i Sverige kan se hur man relativiserar sådant förtryck och våld av rädsla för att bli kallad rasist eller för att man inte vill stöta sig med personer. Man kanske till och med själv är en del av hedersförtrycket.

Herr talman! Stort tack till ledamoten för en mycket angelägen fråga!

Det hedersrelaterade våldet och förtrycket är den värsta sortens kvinnoförtryck som vi ser i Sverige i dag. Det är ett omfattande samhällsproblem. Det är mycket viktigt och bra att ledamoten lyfter fram betydelsen av att vi sätter fokus på och prioriterar frågan om hedersrelaterat våld och förtryck också i det nationella rådet för kvinnofrid. Det är definitivt något som jag tar med mig och som jag har för avsikt att göra.

Det är precis som ledamoten säger: Den här regeringen har gjort mer än någon tidigare regering för att motverka det hedersrelaterade våldet och förtrycket. Det gäller allt från straffskärpningar, ny lagstiftning, ökade resurser och bättre styrning till ett nytt jämställdhetspolitiskt delmål som synliggör det hedersrelaterade våldet och förtrycket. Detta arbete kommer inte att avstanna med rådet. Tvärtom ökar vi nu farten och kraftsamlar framgent.

Fru talman! Jag tackar ledamöterna och interpellanterna för viktiga frågeställningar, även om jag inte instämmer i att det är Tidöavtalet som leder till ökade hatbrott och ökad intolerans. Lika lite håller jag med om slutsatsen att vi inte agerar.

Jag har svarat på frågorna. Rapporten kom för några veckor sedan, och regeringen avser att svara på den. Men det är för tidigt att säga exakt hur detta ska ske.

Rasism, hatbrott och diskriminering är fullständigt oacceptabelt. Det har högsta prioritet att vi kan se till att vi har ett samhälle som håller ihop. Att människor hanteras och bemöts lika är helt avgörande för att kunna stärka motståndskraften och öka tilliten i vårt samhälle. Därom är vi helt överens, och det är en prioriterad fråga.

Regeringen har gett ökade anslag till Diskrimineringsombudsmannen, som nu har möjlighet att följa upp fall i mycket högre utsträckning än tidigare. För något år sedan antog vi en handlingsplan med en rad åtgärder mot rasism och hatbrott. Vi har överlämnat en lagrådsremiss om justering av diskrimineringslagstiftningen så att fastställelsetalan kan föras i domstol för samtliga diskrimineringsgrunder. Vi flyttar fram positionerna också inom det området.

Det är allvarligt att polariseringen och olika former av krafter gör att rasism och hatbrott ökar. Det är regeringens absoluta uppdrag, ansvar och ambition att verkligen motverka detta med full kraft.

(Applåder)

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.