Fru talman! Anna-Belle Strömberg har frågat mig om jag bedömer att Konsumentverkets nuvarande resurser och mandat står i proportion till de uppgifter som följer av pågående och kommande konsumentpolitiska reformer, såsom distansavtalspropositionen och den nya konsumentkreditlagen. Hon har frågat om jag och regeringen avser att tillföra Konsumentverket ökade resurser för att möjliggöra en mer aktiv, förebyggande och effektiv tillsyn – särskilt inom de digitala marknaderna, kreditområdet och arbetet mot vilseledande affärsmetoder.

Hon har även frågat om jag avser att ta initiativ till att ge Konsumentverket ett utökat och tydligare tillsynsansvar inom områden där tillsynen i dag är splittrad, otydlig eller otillräcklig. Slutligen har hon frågat hur jag och regeringen säkerställer att de nya konsumentskyddsregler som det nu beslutats om inte stannar vid lagtext utan faktiskt leder till stärkt skydd för konsumenter i praktiken.

Precis som Anna-Belle Strömberg konstaterar är reformtempot på konsumentområdet högt. Ett flertal nya och reviderade rättsakter har förhandlats inom EU och ska nu genomföras i svensk rätt. Det är glädjande att konsumentskyddet därmed kommer att stärkas.

Ny lagstiftning behöver följas av förutsättningar för en effektiv tillämpning. Näringslivet kan behöva stöd för att förstå och tillämpa sina nya skyldigheter, och berörda tillsynsmyndigheter behöver resurser, mandat och tillgång till effektiva metoder för att kunna utöva nödvändig tillsyn.

I varje enskilt lagstiftningsärende gör regeringen en bedömning av eventuellt behov av resurstillskott. I de lagstiftningsprodukter som Anna-Belle Strömberg nämner, och där Konsumentverket i flera fall ges ett tillsynsansvar, har regeringen bedömt att myndigheten har utrymme att hantera sin uppgift med befintliga resurser. Regeringen kommer inom kort att ta emot myndighetens budgetunderlag med en bedömning av eventuellt behov av resurstillskott. Detta underlag utgör som alltid en viktig grund för regeringens bedömning av om Konsumentverket har tillräckliga resurser för att hantera sina uppgifter.

Fru talman! Just de nya lagförslagen som nämns i propositionen ligger inte på mitt bord, utan det är statsrådet Strömmer som har lagt fram propositionen till riksdagen. Men bedömningen har ändå gjorts att det som framkommer i de lagstiftningarna inte föranleder behov av ökade resurser – det framkom också i mitt interpellationssvar – utan de kan hanteras inom befintliga ramar.

Det kan inte heller vara så att varje gång man kommer med ett nytt lagförslag måste man alltid skjuta till nya pengar till myndigheterna. De måste också inom ramen för löpande verksamhetsår kunna ta sig an nya uppgifter och göra omprioriteringar. Vi kan inte ha en ständigt växande och svällande stat. Någon gång måste man också prioritera om.

Detta gör vi varje gång i budgeten. Pengar är en ändlig resurs, och vi måste prioritera mellan olika verksamhetsområden. Men det är klart att varje myndighet också måste göra sina prioriteringar allteftersom samhället förändras. De har också ett regleringsbrev och en instruktion att gå efter. De måste såklart jobba med metodutveckling för att bli ännu mer effektiva i sitt arbete, och det vet jag att Konsumentverket jobbar mycket med. Verket gör ett intressant arbete inom AI för att med hjälp av AI förbättra och bli mer effektivt i sin tillsynsverksamhet, framför allt inom produktsäkerhetsområdet. Vi har skjutit till särskilda medel för detta i årets budget till Konsumentverket, så att de kan utveckla arbetet med AI för att kunna utöva mer tillsyn inom området för produktsäkerhetslagstiftning.

Från och med nästa år ökar vi anslagen till Konsumentverkets konsumentvägledning. Vi ser ett ökat behov av vägledning, vilket jag tycker är välkommet. Det pågår en hel del.

Det är klart att de flesta myndigheter säkert kan absorbera mer pengar, framför allt en myndighet som Konsumentverket som har ett viktigt tillsynsuppdrag i sin instruktion. Det är klart att man alltid kan göra ännu mer tillsyn. Men till syvende och sist är det en prioritering mellan många olika åtgärder som regeringen vidtar. Precis som ledamoten mycket väl vet om sker det en stor utbyggnad av försvaret och rättsväsendet som tränger undan en del andra investeringar. Därför fokuserar vi ännu mer på statens kärnverksamheter. Men vi gör ändå bedömningen att de två lagar som ledamoten nämner i interpellationen kan hanteras inom befintlig ram.

Fru talman! Om jag inte är fel ute kommer budgetunderlagen senare på vårkanten – i maj, vill jag bestämt minnas att det är. De utgör alltid ett viktigt underlag för regeringen för att se vilka behov som finns. Sedan kommer det att vara omöjligt för varje regering, oavsett vilken, att tillgodose alla behov och önskemål, för då blir budgeten oändlig. Så mycket pengar kommer inte att finnas, om vi inte vill höja skatterna rejält varje år. Det tror jag inte att ens Anna-Belle Strömberg tycker vore önskvärt. Vi kommer aldrig att kunna tillgodose de önskemål och behov som finns fullt ut eftersom pengar är en ändlig resurs.

Naturligtvis är det ändå viktiga underlag som kommer in. Om en myndighet beskriver att ett uppdrag som man fått av riksdagen eller som man har enligt lagstiftningen inte kan uppfyllas på grund av brist på resurser måste vi skarpt överväga om mer resurser behöver komma till. I slutändan kommer det dock alltid att handla om en prioritering mellan olika politikområden. Det regeringen lovat väljarna i det föregående valet kommer naturligtvis alltid att vara mest prioriterat.

För den här regeringen kommer också Tidöavtalet alltid att vara mest prioriterat. Det som är överenskommet där kommer alltid att gå först i prioriteringsordningen. Det är inget konstigt med det.

De två lagstiftningar som nämns specifikt i interpellationen är fortfarande väldigt nya. Jag vet att en träder i kraft i juni 2026; den andra är jag lite mer osäker på vad gäller ikraftträdandet. Om Konsumentverket gör bedömningen att man med befintliga resurser inte kommer att kunna omhänderta detta på ett godtagbart sätt får man skriva det i sitt budgetunderlag och äska mer pengar. Sedan får vi väga dessa argument och äskanden mot andra äskanden som kommer in.

Hittills har vi gjort bedömningen att det inte behöver tillskjutas några medel under 2026 för att omhänderta den nya lagstiftningen. Därmed har vi också gjort bedömningen att det inte heller bör tränga undan annan tillsynsverksamhet.

Strömberg pratade också om nya befogenheter. Det tycker jag att man alltid ska vara öppen för. Exempelvis har vi bett Konsumentverket att återkomma med en rapport om just kundtjänst. Om jag inte minns fel har ledamoten och jag diskuterat detta i en tidigare interpellationsdebatt, där jag då lovade att göra någonting. Nu har vi fått den presenterad för oss, och vi har också fått en promemoria där Konsumentverket har föreslagit att de ska få mer befogenhet att exempelvis utdela vite mot företag som inte har en fungerande kundtjänst. Detta avser vi att gå vidare med, och det tycker jag är väldigt positivt.

Det utesluter absolut inte att det finns fler områden där man behöver ge befogenheter där myndigheter i dag saknar befogenheter. Kanske behöver man också ge vassare befogenheter där myndigheter i dag har befogenheter för att de ska kunna bedriva ett mer effektivt tillsynsarbete. Det måste vi hela tiden vara öppna för, ge uppdrag om och analysera längs resans gång.

Vad gäller de ekonomiska resurserna, avslutningsvis, bestäms dessa för varje budgetproposition. I budgetpropositionen 2025 gjorde vi framför allt två satsningar – dels på produktsäkerhet, ökad tillsyn där och utveckling av AI-modeller för detta, dels på ökade resurser till konsumentvägledning.

Jag är också övertygad om att Konsumentverket precis som många andra myndigheter kommer att kunna använda AI i betydligt större utsträckning, inte minst när AI-verkstaden är mer utbyggd. Det kommer att kunna skapa en betydligt ökad effektivitet. En del av denna kan man säkert använda också till ökad tillsyn.

Fru talman! Jag delar helt bedömningen att lagar ska gälla i praktiken, inte bara stå i någon bok och sedan inte efterlevas.

Jag utesluter inte att Konsumentverket får mer pengar för tillsyn bland annat med anledning av dessa lagstiftningar. Jag kan dock inte här ge några löften om pengaströssel över Konsumentverket i just denna fråga, för det finns inga sådana beslut.

Det finns två tillfällen. Vi har fortfarande vårändringsbudgeten, som ska beslutas i april. Det kanske kommer pengar där; det kan inte jag säga i dag. Sedan har vi såklart en höstbudget som ska tas senare i höst och som gäller från 2027. Vad som kommer att stå i den och hur Konsumentverket kommer att påverkas vet vi inte alls. Vi vet inte ens vilken regering som sitter när den budgeten ska lämnas över till riksdagen, så det blir verkligen hypotetiskt.

Här och nu, i dag, kan jag inte ge några löften om extra medel för detta. Vi har hittills gjort bedömningen att de nya lagstiftningarna går att härbärgera och hantera inom de ramar som nu finns. Det kommer naturligtvis att fortsätta ställa krav på Konsumentverket att prioritera inom sin verksamhet och jobba med metodutveckling för att kunna bli ännu effektivare och använda de pengar man har ännu bättre. Konsumentverket gör ett bra jobb med detta i dag. De är också vana att hantera nya uppgifter som kommer löpande.

Sedan förstår jag att myndigheten själv vill ha mer pengar, bland annat för sitt tillsynsarbete. Det delar den med många andra myndigheter. Pengar är dock en ändlig resurs. Regeringen har att prioritera mellan olika verksamhetsområden, och detta är den prioritering vi har gjort så här långt.

Jag är dock inte särskilt orolig för just dessa två nya lagar. Det finns en del andra områden på konsumentområdet där man skulle kunna önska mer tillsyn. Låt oss se vad regeringen återkommer med avseende detta.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.