Herr talman! Markus Selin har frågat ministern för civilt försvar om ministern har dragit några slutsatser av störningarna i en av de större mobiloperatörernas nät den 9 december 2025 och deras följdeffekter för samhällsviktig verksamhet. Markus Selin har även frågat vilka åtgärder ministern avser att vidta för att säkerställa att akutsjukhus och annan samhällsviktig verksamhet inte påverkas av störningar i kommersiella mobiloperatörers nät.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

Jag vill inleda med att konstatera att alla berörda aktörer, såväl statliga som privata, behöver vidta åtgärder för att säkerställa en hög säkerhetsnivå och en stark krisberedskap inom sektorn elektronisk kommunikation och post. Den digitala infrastrukturen är grundläggande för ett välfungerande samhälle. Det är vårt gemensamma ansvar att bidra till att samhället kan motstå störningar och snabbt återhämta sig efter en incident.

Regeringen bedriver tillsammans med Post- och telestyrelsen och aktörerna i sektorn för elektroniska kommunikationer och post ett aktivt arbete för att stärka robustheten och motståndskraften i den digitala infrastrukturen. Operatörerna har i över 20 år omfattats av krav på att vidta åtgärder för att säkerställa en grundläggande nivå av driftsäkerhet i sina nät och tjänster i syfte att undvika störningar och avbrott.

I propositionen Totalförsvaret 2025–2030 (prop. 2024/25:34) konstaterade regeringen att åtgärder behöver vidtas för att stärka robusthet och motståndskraft i nät och tjänster. För detta ändamål har regeringen avsatt 6,75 miljarder kronor fram till 2030.

PTS arbetar för att stärka aktörers beredskapsförmågor och minska riskerna för avbrott och störningar. Myndigheten finansierar robusthetshöjande åtgärder för att säkerställa tillgång till reservkraft, möjliggöra inköp av förstärkningsmaterial och utrustning samt stärka reparationsförmågan. Om infrastrukturen skadas eller mobilnäten störs ut ska det snabbt gå att åtgärda, för att begränsa påverkan på samhällsviktiga tjänster.

Regeringen har gett PTS i uppdrag att utveckla samverkansformerna mellan privata och offentliga aktörer, exempelvis gällande hybridhot och incidentrapportering. Regeringen har även gett PTS i uppdrag att stärka förmågan att förebygga och hantera incidenter som kan följa av aktörsdrivna hot i sektorn för elektronisk kommunikation. Dessa uppdrag stärker sektorns handlingsförmåga i såväl normalläge som kris och höjd beredskap.

Regeringens digitaliseringsstrategi framhäver den privata sektorns roll och betonar vikten av privat-offentlig samverkan i arbetet med att säkerställa att Sverige har en robust och redundant infrastruktur. För att stärka samarbetet och förbättra förmågan att snabbt återställa skadad digital infrastruktur har regeringen formaliserat Nationella telesamverkansgruppen.

Trots det goda arbete som sedan länge görs för att stärka beredskapen och nätens redundans och robusthet går det aldrig att helt utesluta att störningar och avbrott uppstår i de elektroniska kommunikationerna. Därför måste verksamheter som har ett stort beroende av fungerande elektroniska kommunikationer ha beredskap för att kunna bedriva sin verksamhet även om störningar och avbrott inträffar.

EU-direktiven NIS 2 och CER ställer krav på bland annat hälso- och sjukvårdssektorn att säkerställa en hög nivå av cybersäkerhet samt motståndskraft och förmåga att tillhandahålla samhällsviktiga tjänster. Den 15 januari, det vill säga i går, trädde den nya cybersäkerhetslagen (2025:1506) i kraft. Därmed genomfördes NIS 2-direktivet i svensk lag. Av lagen framgår bland annat att verksamhetsutövare ska vidta lämpliga säkerhetsåtgärder utifrån ett allriskperspektiv.

I Sverige ska det alltid finnas tillgänglig och tillförlitlig konnektivitet, fungerande elektroniska kommunikationer och tillgång till digitala tjänster. Regeringen kommer att fortsätta sitt arbete för att stärka denna mycket samhällsviktiga infrastruktur.

Herr talman! Jag delar interpellantens uppfattning. Med det alltmer digitaliserade samhället blir vi naturligtvis sårbara. Vi blir framför allt sårbara när de kommunikationerna inte fungerar. Dock vill jag säga att vi också är sårbara när vi jobbar analogt och manuellt. Då är vi sårbara på ett annat sätt. Helt ärligt vet jag inte om vi på totalen är mest sårbara när vi är digitala eller när vi är analoga. Det beror naturligtvis på situationen och vilken verksamhet vi befinner oss i. Vad som är viktigt är att vi har en god beredskap. När vi jobbar digitalt ska det finnas analoga och manuella alternativ att ta till när den elektroniska kommunikationen inte fungerar.

Det enskilda fallet den 9 december var givetvis mycket allvarligt. Jag delar den bedömningen. Självklart är det väldigt allvarligt när telefoner slutar fungera, när man inte kan nå 114 14 eller när sjukvårdsapparaturen inte fungerar. Men den händelsen visade också att beredskapen var god. Man åtgärdade felet mycket snabbt – på några timmar. Sjukhusen gick upp i stabsläge. Man tog till manuella rutiner, vilket gjorde att konsekvenserna inte blev så illa som de annars skulle kunna bli. Att händelsen inträffade berodde på ett avbrott i eltillförseln som också påverkade de elektroniska kommunikationerna. Men man hade rutiner på plats som visade sig vara väldigt välfungerande. Det tycker jag var väldigt bra.

Som Markus Selin säger håller regeringen och ministrarna inte på med detaljstyrning av myndigheterna. Vi ska absolut inte hålla på med ministerstyre, endast myndighetsstyrning. Vi ansvarar för lagar, resurser och beredskapsfrågor – exakt. Det är just det som jag tycker att regeringen gör på ett mycket bra sätt inom det här området.

Som jag nämnde i interpellationssvaret trädde en ny cybersäkerhetslag i kraft så sent som i går, bara för att nämna ett exempel. Vi har formaliserat NTSG, Nationella telesamverkansgruppen, som jag nämnde i den förra interpellationsdebatten med Isak From. Vi tar ut en beredskapsavgift från telekomoperatörerna för att jobba med beredskap. Inom totalförsvaret lägger vi fram till 2030 inte mindre än 6,75 miljarder kronor på att stärka beredskapen inom telekomsektorn. Vi ger också nya uppdrag i regleringsbrev till bland annat Post- och telestyrelsen om att stärka arbetet i de här frågorna ännu mer. Syftet är att vi ska bli mindre sårbara när digital infrastruktur störs ut och mer redundanta – när en kommunikationsväg slås ut ska det finnas en annan att använda i stället.

Det här garanterar inte till 100 procent att det aldrig kommer att hända incidenter. Men när incidenter sker, antingen på grund av angrepp, kanske från antagonistisk stat, eller på grund av oväder, som vi har fått uppleva de senaste veckorna, ska det finnas en infrastruktur att ta till i stället. Det ska finnas en beredskap. Jag tycker att den mycket olyckliga händelse som skedde den 9 december visade prov på att den beredskapen är mycket god. Men även saker som fungerar bra kan fungera ännu bättre, och det är därför vi i regeringen gör de satsningar som vi nu gör.

Herr talman! Jag tycker nog ändå att interpellanten lyssnade lite dåligt, eller kanske medvetet lyssnade dåligt, på de två inlägg som jag har gjort hittills.

Jag redogör i interpellationssvaret väldigt tydligt för vad regeringen gör på området för att öka robustheten, redundansen och vår cybersäkerhet för att kunna stå emot den här typen av påfrestningar och händelser.

Detta är det jag sover minst dåligt över om nätterna av vad regeringen gör. Jag har inte det minsta dåligt samvete för det arbete som regeringen gör. Det står mycket högt upp på vår agenda, bland annat för att det är en viktig del i totalförsvaret och inte minst i det civila försvaret. Det är därför som skyddet av elektronisk kommunikation har en så hög prioritering i ökningarna inom det civila försvaret.

Det målas här upp en bild som inte stämmer överens med verkligheten och som svartmålar Sverige och regeringens arbete i det här avseendet på ett olyckligt och nästan lite taskigt sätt. Jag tycker att regeringen hanterar de här frågorna på ett mycket bra sätt.

Vi har en myndighet, Post- och telestyrelsen, som har ett mycket gott renommé. Den har på ett väldigt professionellt sätt hanterat den här typen av händelser. Det är också till den myndigheten man ska rapportera den här typen av incidenter, och Post- och telestyrelsen analyserar för att se hur man kan undvika att sådant sker i framtiden.

I just det här enskilda fallet handlar det om brister i kraftförsörjningen till våra telekomnät. Egentligen är det i det här fallet inte telekomoperatörerna som vi ska anklaga alltför mycket. I det här enskilda fallet handlar det om kraftbrist.

Vi kan inte ha en lagstiftning och ett regelverk som anpassar sig till vissa sjukhus i Stockholmsområdet. Vår lagstiftning måste ändå vara generell, och våra åtgärder måste ändå vara generella, för att i största möjliga mån undvika att sådant här sker framöver. Men när det väl sker framöver ska vår beredskap vara så pass god att avbrotten blir så korta som möjligt och konsekvenserna så milda som möjligt.

När det gäller det som skedde den 9 december är vår bild att beredskapen var god. Man hanterade mycket snabbt läget. På några timmar kunde man återställa och återgå till normalläge igen. Det visar på god beredskap.

Frågan är då: Är regeringen nöjd med detta? Tycker regeringen att vi har gjort allt vi behöver? Nej. Det är därför vi ger nya uppdrag till Post- och telestyrelsen i regleringsbrevet för det här året. Vi vill utveckla detta arbete ännu mer. Vi ser att vi behöver jobba ännu mer för att stärka vår beredskap, det civila försvaret och skyddet för befolkningen i en tid då vi blir alltmer beroende av digitala tjänster och elektronisk kommunikation.

Herr talman! Läget är självklart väldigt allvarligt när akutsjukhus störs ut, oavsett var i landet det sker. När jag sa att det handlade om några akutsjukhus var det inte för att negligera antalet. Jag menade bara att vi inte kan ha rutiner och lagstiftning anpassade enbart för sjukhus i Stockholm, utan det måste vara generellt. Det var vad jag menade i mitt inlägg.

Vi måste dra lärdomar av alla incidenter. Det är också därför det finns krav på incidentrapportering till PTS för att man ska kunna dra lärdom när incidenter uppstår och för att vi ska kunna jobba ännu bättre och ännu mer effektivt vid framtida incidenter.

En sak vet vi. Det kommer att ske incidenter även framöver. Det kommer att ske avbrott i olika tjänster i våra samhällen. Då måste vi ha rutiner på plats för att konsekvenserna ska bli så få och så milda som möjligt.

Markus Selin säger att jag bara hänvisar till strategier och EU-direktiv. Det gör jag inte alls! Vi har en nyantagen digitaliseringsstrategi. Där är frågor om robusthet viktiga, och därför ville jag nämna det i mitt interpellationssvar. Jag tycker också att det är viktigt att nämna NIS 2-direktivet och CER-direktivet, för EU jobbar väldigt aktivt med cybersäkerhet, inte minst utifrån ett totalförsvarsperspektiv. Jag nämnde också den nya lagstiftning som kom så sent som i går och alla andra åtgärder som regeringen vidtar, inte minst med näringslivet och med PTS. Det är alltså en bred palett vi jobbar med.

Slutligen ska jag svara på frågan om vi har gjort något efter den 9 december. Nej, som civilminister har inte jag gjort något just med anledning av den 9 december. Regeringen har gett uppdragen till PTS, och jag tycker att det fungerar bra. Vi har förstärkt uppdragen i regleringsbrev till PTS.

Jag har från mitt perspektiv inte sett någon anledning att vidta ytterligare åtgärder. Däremot kan det ha skett på olika departement, och jag tänker då framför allt på Socialdepartementet i och med att detta rör akutsjukhus. Det är inte något jag är medveten om, men från min sida har alltså inte några särskilda åtgärder vidtagits.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.