Herr talman! Linus Sköld har frågat mig vilka ytterligare åtgärder jag avser att vidta för att minska antalet utbildningsplatser de närmaste åren samt om jag avser att vidta några åtgärder för att arbetskraften ska stå bättre rustad för arbetslivet när konjunkturen vänder.

För att stärka förutsättningarna för hög kvalitet i utbildning och utbildningsutbud fortsätter regeringen att prioritera höjda ersättningsbelopp till flera utbildningsområden inom högskolan. Det är en viktig signal om att hög kvalitet ska vara i fokus. Regeringens kvalitetssatsningar inom utbildningsområdena natur och teknik respektive humaniora, samhälle, juridik och teologi skapar förutsättningar för höjd kvalitet inom de utbildningar som är störst inom högskolan. Det innebär att nära tre fjärdedelar av studenterna får del av kvalitetssatsningarna.

Det är viktigt att de ökade resurserna per student kan omsättas i bland annat ökad lärarledd tid för att främja studenters lärande och förståelse. Det ger studenter bättre förutsättningar att förstå komplexa samband, reflektera kritiskt och nå djupare kunskaper inom sitt ämne. För att värna en hög kvalitet inom musikområdet föreslår regeringen nu i budgetpropositionen för 2026 att ersättningsbeloppet för detta område också höjs.

Regeringens genomförda och föreslagna kvalitetssatsningar genom ökad ersättning per student har delvis finansierats genom att medel har omfördelats mellan lärosäten. Det har inneburit att vissa lärosäten har fått sänkta takbelopp. Det är upp till lärosätena att avgöra hur många studenter de tar in och på vilka utbildningar, vilket innebär att den här förändringen kan se olika ut på olika lärosäten.

Det är viktigt att poängtera att det inte enbart är antalet utbildningsplatser som är av betydelse, utan även utbildningarnas kvalitet och deras inriktning. Syftet med omfördelningen är att stärka drivkrafterna för ett utbildningsutbud med hög kvalitet. Arbetskraften står bara bättre rustad för arbetslivet när konjunkturen vänder om både utbildningarna håller hög kvalitet och inriktningen möter arbetslivets efterfrågan.

Linus Skölds fråga handlar om antalet utbildningsplatser i högre utbildning. Både yrkeshögskolan och högskolan tillgodoser efterfrågan på eftergymnasialt utbildad arbetskraft. Båda utbildningsformerna är relevanta i detta sammanhang.

I budgetpropositionen för 2026 föreslår regeringen en fortsatt permanent utbyggnad av utbildningsplatser inom yrkeshögskolan. Under mandatperioden har regeringen satsat på en successiv utbyggnad av yrkeshögskolan, och i budgeten för 2026 föreslår regeringen ytterligare 900 miljoner kronor under perioden 2026–2028, vilket motsvarar cirka 12 000 nya årsplatser.

När det gäller folkhögskolorna tillfördes under pandemin i omgångar tillfälliga medel till folkhögskolorna. Eftersom dessa medel var just tillfälliga upphörde de sedan. Däremot har folkhögskolorna från och med 2024 tillförts 100 miljoner kronor permanent, och stöd till folkhögskolorna har därmed inte skurits ned.

Herr talman! Nej, jag är inte bekymrad över att antalet platser i högre utbildning minskar något. Högre utbildning ska inte vara en arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Människor som är arbetslösa måste få en utbildning på den nivå som leder till jobb.

Det vi nu ser i Västeuropa är en utveckling där den allmänna efterfrågan på akademiskt utbildad personal faktiskt minskar. Det finns många skäl till det. Däremot har vi en stark efterfrågan på yrkesutbildade människor i Sverige. Det är klart att dessa frågor hänger ihop. Om man tror att man löser arbetslösheten genom att människor läser kurser som de annars inte skulle ha läst tror jag att man skjuter sig i foten. Man lurar då också unga människor att ta på sig studielån och en lång akademisk utbildning som sedan inte leder till jobb.

Jag menar att det finns en fara med att göra som Socialdemokraterna tidigare gjorde: att bygga ut antalet platser väldigt kraftigt men samtidigt inte tillföra medel för att öka kvaliteten i utbildningarna. Man måste göra både och om man gör en sådan kraftig utbyggnad. Det regeringen nu gör är att satsa på att öka kvaliteten i de högre utbildningar vi redan har men också att satsa stort på yrkeshögskolan. Vi har i dag enorma brister på yrkesutbildad personal.

Lösningen på detta kan inte vara att ständigt bara utöka antalet platser utan att samtidigt utöka kvaliteten. Det är detta som både lärosäten och studenter på senare år har klagat på. Man får till exempel färre och färre undervisningstimmar. Många som undervisar i den högre utbildningen känner att de är otillräckliga.

Det handlar också om att väldigt många studenter i dag kommer till våra lärosäten utan tillräckliga kunskaper. Den generation som nu lämnar grundskolan utan att kunna läsa och skriva ordentligt och som sedan går igenom gymnasiet utan att få med sig tillräckliga kunskaper kommer nu till den högre utbildningen.

Det är inte rimligt att vi bara fortsätter att bygga ut och bygga ut om vi inte samtidigt tillför resurser för att öka kvaliteten. Nu tillför regeringen resurser för att utöka kvaliteten avsevärt på ett sätt som inte skedde under de socialdemokratiska åren. Det skäms inte jag det minsta för, utan jag tycker att det är bra. Samtidigt bygger vi ut yrkeshögskolan kraftigt, för det är också ett viktigt sätt att ge människor bättre utbildning.

Herr talman! Jag tror att vi är helt eniga om att arbetskraften ständigt måste få tillgång till utbildning. Till exempel förs det nu en väldigt viktig diskussion om hur människor som redan har en hög utbildning ska kunna få tillgång till exempelvis till kortare kurser som kan förbättra deras möjligheter i arbetslivet. En civilingenjör kanske behöver en kortare kurs om AI, grön omställning eller vad det nu är för någonting. Det är otroligt viktigt.

Samtidigt är det viktigt att påpeka att vi har en minskad efterfrågan på just akademiker i största allmänhet. Under de senaste två åren har vi sett en unik ökning av antalet arbetslösa akademiker, och jag menar att vi måste ta hänsyn till det när det gäller utbildningsbehoven. Att utbilda akademiker i största allmänhet är då inte det mest självklara att göra.

Linus Sköld säger att vi skär ned på komvux, och då gissar jag att han menar statsbidragen till komvux. Dem skär vi inte ned. Däremot är det så att hälften av statsbidragen till komvux brinner inne varje år, vilket förmodligen beror på att kommunerna tycker att dessa statsbidrag är svåra att söka, att de inte lämpar sig för de utbildningar man har och så vidare. Därför höjer vi nu ersättningsnivåerna i det statliga bidraget till kommunerna med i genomsnitt 20 procent. Det kommer att vara lite olika beroende på vilka yrken det handlar om.

Vi förbereder nu också för att ge kommunerna lite mer långsiktiga villkor. I dag får man pengar på två år, och vi förbereder ett förslag som innebär att man ska kunna få dem på tre år så att dessa pengar, alltså ungefär hälften av statsbidraget, inte längre ska brinna inne. Det är ju ingen idé att lägga mer pengar på statsbidraget om man inte samtidigt ser till att kommunerna faktiskt kan använda sig av det.

Jag är glad att Linus Sköld tycker att det är viktigt att bygga ut yrkeshögskolan. Det ska vi fortsätta med. Vi gör historiska satsningar även på det området, för det är en utbildning som faktiskt leder till jobb.

Vi har en ökande arbetslöshet bland akademiker. Att då tro att om man bara bygger ut högre utbildning vid våra lärosäten så kommer det att leda till jobb är att skjuta sig själv i foten.

Herr talman! Som Linus Sköld säkert vet bestämmer vi inte exakt hur många platser det ska finnas vid högskola och universitet. Min enda poäng i detta är att vi inte kan fortsätta att bara bygga ut antalet högskoleplatser utan att samtidigt främja kvaliteten.

När jag läser Socialdemokraternas budgetreservation noterar jag att ordet kvalitet över huvud taget inte förekommer i texten. Det beror på att Socialdemokraterna under många år har byggt ut och byggt ut utan att samtidigt tillföra pengar för att upprätthålla kvaliteten i utbildningen.

Yrkeshögskolan är en annan sak. Vi vet att 85 procent av dem som går yrkeshögskolan får jobb. Det beror i väldigt stor utsträckning på konstruktionen, det vill säga att utbildningarna sker i nära samarbete med branscherna. Det leder naturligtvis till att det är utbildningar som efterfrågas av arbetsmarknaden, och jag är glad att Socialdemokraterna numera tycker att det här är en bra idé och en bra utbildning. Vi har nu ett stort pilotprojekt på gång för att se till att överföra en del av dessa idéer om hur man arbetar till komvux.

När det gäller statsbidragen till komvux fryser alltså nästan 50 procent av dem inne, och det finns olika skäl till det. Linus Sköld kanske skulle gå hem till sina socialdemokratiska kommunalrådskompisar och fråga varför man inte utnyttjar de här pengarna. Vi kommer nu att göra det lättare och även höja ersättningsnivåerna med i genomsnitt 20 procent, vilket jag tror kommer att underlätta.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.