Herr talman! Lars Isacsson har frågat mig om jag haft en dialog med polisen om hur direktiv som syftar till att öka säkerheten förankras med berörda idrottsarrangörer och organisationer inom idrotten. Svaret på den frågan är ja. Lars Isacsson har också frågat mig om jag tagit initiativ till en analys av vilka åtgärder som är rimliga och effektiva för att öka säkerheten. Svaret på den frågan är också ja. Slutligen har Lars Isacsson frågat mig vilka initiativ jag avser att ta för att säkerställa att polisens arbete kring idrott och säkerhet i högre grad bygger på beprövad erfarenhet, forskning och dialog med berörda aktörer. Svaret är att jag har en sådan intention. Sedan ska jag be att få utveckla vad det betyder i praktiken.

Till att börja med vill jag tacka Lars Isacsson för att han lyfter viktiga och angelägna frågor som berör väldigt många människor. Våld och ordningsstörningar har ingen plats inom idrotten, och regeringen ser väldigt allvarligt på ordningsläget, framför allt inom vissa delar av fotbollen.

Under säsongen 2023 inträffade flera allvarliga ordningsstörningar i samband med matcher i allsvenskan. Det var också bakgrunden till att regeringen bjöd in polisen och ett flertal andra centrala aktörer i och runt fotbollen, alltifrån förbund till supportrar, för att säkerställa tryggheten och säkerheten vid fotbollsmatcher men också diskutera viktiga ansvarsfrågor. Efter det har vi hållit flera uppföljande möten. Även om utvecklingen har varit positiv sedan det här aktualiserades är det oerhört centralt att dialogen mellan fotbollens aktörer och det kontinuerliga säkerhetsarbetet fortsätter.

För att säkerställa effektiva åtgärder för att öka säkerheten bland annat vid fotbollsmatcher tillsatte regeringen i december 2023 en utredning. Utredningen fick i uppdrag att föreslå åtgärder för att minska våldsamheter och andra ordningsstörningar vid idrottsarrangemang. I uppdraget betonades även vikten av att föra en nära dialog med organiserade supportergrupper för att skapa långsiktighet i frågorna och en bredd i hanteringen av frågorna. I utredningens betänkande, som vi fick ta emot i våras, föreslås bland annat en skärpt syn på överträdelser av förbuden i ordningslagen, bland annat en skärpt syn på överträdelser av maskeringsförbudet. Utredningen föreslår också ändringar i lagen om tillträdesförbud vid idrottsarrangemang och andra åtgärder för tryggare idrottsarrangemang, till exempel rekommendationer angående avstängningar från arrangörssidan. Betänkandet har remitterats, och nu bereder vi det på sedvanligt sätt inom Regeringskansliet.

Vem är det då som i grund och botten svarar för att det råder god ordning på exempelvis en fotbollsmatch? Jo, det är ju arrangören. Men det är också en realitet att polisen får meddela de villkor som behövs för att upprätthålla ordning och säkerhet vid matchen. Polisen står i dialog med arrangörer och andra aktörer om detta. Men vilka åtgärder som är påkallade för upprätthållande av ordning och säkerhet i det enskilda fallet är någonting som polisen slutligen själv måste avgöra.

Samtidigt som det är viktigt att värna om allt det positiva som fotboll innebär är det oerhört centralt att våld och ordningsstörningar i samband med arrangemang aldrig kan tolereras. Vi följer den här frågan mycket noga, och vi säkerställer också en fortsatt dialog i frågorna. Ingen ska behöva känna oro för sin egen eller andras säkerhet i samband med en fotbollsmatch eller något annat idrottsarrangemang.

Herr talman! Tack, Lars Isacsson, för möjligheten att diskutera denna viktiga fråga i dag!

Den utredning vi tillsatte gav oss ett utmärkt underlag för fortsatt dialog mellan olika aktörer utan att för den skull ta ställning till varje enskild del. Det var första gången på väldigt lång tid – kanske någonsin – som det togs ett samlat grepp om alla de frågor som olika aktörer lyft fram som centrala.

Utredningen behandlade frågor om alltifrån hur arrangörsavstängningar används och följs upp till hur åklagarbeslut om tillträdesförbud används och följs upp och vilka konsekvenserna blir om man bryter mot dem. Det handlade även om hur arrangörer och klubbar på ett smidigare sätt ska kunna dela information, till exempel från kameror, så att också de som arrangerar en match får en ärlig chans att utifrån ett mer initierat underlag vidta olika åtgärder för att öka tryggheten och säkerheten. Jag föregriper inte den processen och tar inte heller ställning till enskilda förslag.

Jag kan konstatera att många har bemödat sig om att svara ordentligt på utredningen. Det tycker jag ger ett utmärkt underlag för fortsatt dialog på ett väldigt konkret sätt.

Det skedde en förflyttning från det som uppfattades som och till viss del också var en sorts kollektiv bestraffningsmodell, som den så kallade villkorstrappan väl i hög grad symboliserade. Det blev ett skifte från den till den så kallade exkluderingsstrategin, som handlar om att gå på de individer som ställer till problem utan att det ska drabba alla skötsamma. Det strategiskiftet ligger fast för polisen. Det ligger fast som en självklar utgångspunkt även för ett eventuellt politiskt reformarbete på det här området.

Det är klart att dialog är eftersträvansvärt. Vi får en kraft i detta om olika konstruktiva parter drar åt rätt håll. Det tycker jag är en självklar utgångspunkt för vårt fortsatta arbete och också för polisen.

Jag vill även skicka med en iakttagelse. Många aktörer – de allra flesta – runt exempelvis fotbollen är väldigt konstruktiva och vill dra åt rätt håll. Men det gäller inte alla, i alla fall inte i samma utsträckning. Det kan ibland komma till uttryck i att det uppstår friktion mellan polisen och olika aktörer med möjlighet att påverka. Jag tror att det är oerhört viktigt om vi ska göra polisens arbete rättvisa att ha insikten att alla inte vill samspela på ett mer ingripande sätt för att komma åt störningar.

Det finns exempel på alltför nära relationer mellan de legitima strukturerna och de krafter runt fotbollen som vill förstöra och som är destruktiva. Det måste vi se på ett nyktert sätt. Det måste vara en dialog. Det måste vara ett rakt utbyte, men alla måste verkligen ta sitt ansvar. Det gäller förstås polisen, men det gäller också klubbar, arenaägare, supportrar och andra.

Om alla kan kliva fram och ta sitt ansvar – möjligtvis även konfrontera varandra när man upplever att alla inte på samma sätt gör det – tror jag att vi får ännu bättre förutsättningar för att genom dialog nå konkreta, hållbara, positiva resultat. Men självklart ska vi bygga på den positiva utvecklingen runt fotbollen under de senaste säsongerna. Det tycker jag är den viktiga utgångspunkten när vi blickar framåt.

Herr talman! Jag instämmer i att det finns en organiserad brottslighet som naturligtvis rör sig dit där pengarna finns. Det betyder att den också rör sig mot idrotten. Det finns en hel del uppmärksammade exempel på detta, såsom matchfixning och oklarheter kopplade till agentverksamhet, vilket Lars Isacsson lyfter upp. Det är ett intressant resonemang att även i det här avseendet få inspiration från ett stort fotbollsland som Italien, som dessutom har väldigt lång erfarenhet av att arbeta mot organiserad brottslighet. Det tar jag gärna fasta på.

Jag tycker att det är lite bestickande när man riktar allt sitt fokus på ordningsstörningar men missar andra problem kopplade till idrotten som kanske är mer systemhotande. Det är naturligtvis en utveckling som inte är välkommen. Vi måste klara av både och. Jag tar gärna fasta på att vi måste flytta fram positionerna när det gäller organiserad brottslighet kopplad till fotboll och även annan idrott.

En annan sak att ta fasta på är en i grund och botten positiv utveckling över lång tid. Det finns mycket positivt i dag, inte minst runt supportrarna och supporterkulturen, och bygga vidare på det i nära dialog.

Sedan är det förstås en realitet att vi också måste kunna upprätthålla god ordning och säkerhet och att även det förutsätter omtag i olika avseenden. Jag nämnde en mycket konkret fråga, nämligen om oklarheter om vem som ska ha tillgång till kameramaterial på en arena. Det är ju ofta en privat aktör som äger arenan medan en annan aktör i form av en förening, en klubb eller ett bolag som genomför själva arrangemanget. Det finns förslag om detta från utredningen, och det är jätteviktigt att vi kommer vidare med det.

Det är naturligtvis problematiskt när man rullar ut en banderoll och täcker läktaren för att sedan under den kunna maskera sig, i synnerhet om man sedan använder maskeringen för att begå ordningsstörningar som kan vara farliga för ens medmänniskor. Det här är en problematik som vi måste hantera mer offensivt. Det förtar dock inte vikten av att odla allt det positiva eller för den delen rikta ljuset mot annan brottslighet kopplad till idrotten.

Exakt vilka verktyg vi ska ta fram eller hur modellen ska utvecklas är något som kommer att behöva ske i väldigt nära dialog med dem runt idrotten som det berör. Det tycker jag är nästa logiska steg, eftersom vi nu har ett utredningsunderlag som är remitterat. Många aktörer har verkligen lagt sig vinn om att lämna in väldigt utvecklade remissvar i en i grund och botten konstruktiv anda. Där har vi ett bra underlag för fortsatta diskussioner framgent. Jag ser fram emot detta och gör också gärna det här i nära dialog med olika aktörer här i riksdagen.

Herr talman! Låt oss fortsätta dialogen, både den mellan oss här i riksdagen och i synnerhet med världen där ute, alla olika aktörer i och runt fotbollen och idrotten i stort. Låt oss göra det enligt flera huvudlinjer och ta fasta på alla positiva förflyttningar som har skett runt idrotten och fotbollen under många år. Det finns många aktörer som vill bidra konstruktivt så att saker och ting blir ännu bättre.

Jag håller helt med om att vi ska enas för att mobilisera mot en verklig yttre fiende – den organiserade brottsligheten – och att det finns mer att göra där. Vi måste inte minst flytta fram systemet som helhet mot denna problematik.

Vi måste fortsätta ta ordningsstörningar och säkerhetsproblem som kan vara farliga för medmänniskor på väldigt stort allvar och inte göra det genom att återgå till en strategi med kollektiv bestraffning utan genom att fokusera på den exkluderingsstrategi som man har slagit in på under senare år. Vi får diskutera vidare hur den kan förstärkas och utvecklas till det bättre.

Ur regeringens synvinkel gäller det att utgå från det underlag som vi har fått fram genom utredningen. Jag vill understryka att det också gäller alla de välutvecklade remissvar som har skickats in från olika håll, inte minst från de aktörer i och runt idrotten som är huvudaktieägare när det gäller möjligheterna och utmaningarna runt fotbollen och idrotten i stort.

Jag ser ändå framtiden an med stor tillförsikt. Det finns väldigt många goda krafter som vill att det här ska bli ännu bättre. Låt oss ta det som utgångspunkt för fortsatt dialog.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.