Herr talman! Vi debatterar i dag SkU13, Företag, kapital och fastighet. Det är ett ganska brett område. Jag kommer i första hand att gå in på företagets roll och dess möjligheter.

Herr talman! Att driva företag är väldigt viktigt – för företagaren, självklart, men också för samhället. Samhället är byggt på skatteintäkter från dem som är anställda. Där behövs företagen, och i Sverige har vi många små företag.

Det ställs dock stora krav på småföretagare, speciellt när de startar upp, vad gäller hur regelverken ser ut. Hur man skapar vinst i företaget är avgörande. Att ha ett lönsamt företag är inte självklart, inte heller att få det att lira på ett bra sätt. Det behövs möjligheter att reglera överskott och underskott. Periodiseringsfonder är ett alldeles utmärkt sätt att hantera detta, men även andra saker. Det som till exempel kan komma periodiskt är stora intäkter från fjällnära skog.

Bland Centerpartiets reservationer yrkar jag bifall till reservation 13 under punkt 7, som berör skogskonto och möjlighet att hantera fjällnära skog. Det är ett sätt att bredda möjligheten för skogskontot, som också gör det möjligt att reglera en tillfällig intäkt för företaget.

Det är viktigt att kunna reglera med både skogskonto och periodiseringsfonder för att skapa mindre osäkerheter för företag. Med mindre osäkerhet finns större möjlighet att hantera möjligheter att anställa personal. Om man inte har regleringsmöjlighet kan det vara en bidragande orsak till att man inte anställer utan låter företaget gå lite långsammare i sin utveckling. Detta är ofta inget stort bekymmer för större företag. Där kan man reglera via förvärv och annan hantering. Inom en koncern kan man förflytta både vinster och förluster mellan olika delar. Detta handlar i första hand om småföretag – riktigt små företag – som har intäkter av engångskaraktär. Inte minst inom den gröna sektorn kan skillnaden vara väldigt stor och gå från ganska okej intäkter till riktigt stora underskott.

Herr talman! Ett år då skörden blir kanske en tredjedel jämfört med ett normalår – 2018 var ett sådant år – blir det otroligt svårt att hantera underskottet. Det innebär ju inte att man har mer pengar, utan det är egentligen bara resultatpåverkan. Men detta kan ge en möjlighet att gå till banken och säga vad man behöver och att hantera resultatet. Skulle man inte kunna hantera resultatet i lägen när det går upp och ned innebär det ju egentligen en högre beskattning. Det är inte det man vill ha om man vill att fler företag ska växa.

När det gäller företag finns det fler kostnader som spelar in, till exempel sponsring. Det är någonting man kan använda när man vill profilera sitt företag, och det är viktigt för många. Det kan vara en lokal småföretagare som vill profilera sig och visa att han bryr sig om sin hemmaplan och ett sätt att få acceptans, fler kunder och också bättre lönsamhet.

Vår uppfattning om sponsring är att det egentligen är som vilken kostnad som helst. Alla företag vill använda sponsringen som ett sätt att göra en större vinst. Det är grundtanken. Även ett stort företag kan lägga ned väldigt mycket pengar, såsom vi ser det. Det kan handla om 10–20 miljoner på en stor ungdomssatsning för att få en barnprofil. Det är också någonting jag anser vara helt korrekt, om företaget behöver det för sin profil och vill vara där.

En annan del av sponsring är jämställd sponsring. Det handlar om vilken idrott man sponsrar: herr, dam- eller barnidrott. Att ett företag vill ha en profil även på det här området är otroligt viktigt för att vi inte ska strypa dess möjligheter att visa vilket slags företag man är. Speciellt när man är på internationell nivå är detta jätteviktigt.

I EU ser man på sponsring på ett annat sätt – mer liberalt och mer som vilken kostnad som helst. Företagaren bestämmer vad man lägger sin sponsring på och på vilken nivå.

Det är viktigt att vi fattar rätt beslut, för det kan inte vara rätt att Skatteverket ska göra sådana bedömningar. Det blir många gånger ganska subjektivt och lite klumpigt. I dag gynnas de stora publiksporterna, ofta manliga, som drar mycket folk. Det bör egentligen inte vara ett kriterium.

Herr talman! Att företagen själva ska få avgöra detta är min och Centerpartiets grundinställning.