Fru talman! Rebecka Le Moine har frågat mig vad jag kommer att göra för att garantera hög djurvälfärd och säkerställa kornas rätt till sitt naturliga beteende.

Svenska mjölkbönder har sedan 1988 krav på sig att se till att korna får komma ut på bete under sommaren. Sedan dess har både lantbruket och djurhållningen förändrats och moderniserats utifrån dagens förutsättningar, och en stor majoritet av mjölkkorna hålls numera i lösdrift.

Från min och regeringens sida är det högt prioriterat att skapa förutsättningar för ökad svensk livsmedelsproduktion och stärkt livsmedelsberedskap i landet samtidigt som Sveriges starka djurskydd bibehålls.

I linje med vad som aviserades i Tidöavtalet tillsatte regeringen därför en utredning. Utredaren skulle bland annat jämföra svenska djurskyddskrav för olika djurslag med EU:s djurskyddskrav och nationella djurskyddskrav i andra relevanta medlemsstater inom EU. Utredaren skulle analysera om, och i så fall i vilken grad, de svenska djurskyddskraven påverkar svenska livsmedelsproducenters konkurrenskraft i förhållande till livsmedelsproducenter i andra medlemsstater. Utredaren skulle även föreslå åtgärder för att höja djurskyddsnivån inom EU och globalt och analysera hur det påverkar konkurrenskraften för svenska livsmedelsproducenter.

Regeringen har alltså inte genom utredningens direktiv tagit ställning till en förändring av beteskraven.

Regeringen mottog betänkandet Animalieproduktion med hög konkurrenskraft och gott djurskydd (SOU 2024:56) i slutet av augusti. Utredningens betänkande innehåller flera olika förslag och kommer att beredas enligt gängse rutiner inom Regeringskansliet. Vilka förslag regeringen kommer att gå vidare med och hur dessa förslag kommer att utformas kan jag inte ge något svar på redan nu.

Fru talman! Som jag sa i min inledning har vi mottagit utredningens betänkande. Det ska skickas ut på remiss. Därefter kommer sedvanlig beredningsprocess att inledas i Regeringskansliet.

Vilka förslag som vi därefter kommer att gå vidare med eller inte är alldeles för tidigt att säga. Jag ska inte spekulera i var regeringen kommer att landa. Det vore rent fel av mig som landsbygdsminister. Det kommer garanterat att bli diskussioner under remissförfarandet. Jag ser fram emot att ta del av även de remissvar som kommer in.

Utredningen själv argumenterar såklart för sitt förslag och konstaterar att man har anlitat forskare som har gått igenom befintligt material. Regeringen kommer såklart att granska det, precis som vi granskar andra remisssvar som kommer in, innan vi slutgiltigt tar ställning till om förordningen ska ändras avseende just detta.

Jag kan alltså inte säga var regeringen kommer att landa i den frågan. Det tror jag att ledamoten förstår, eftersom ledamoten är erfaren och vet hur en regering arbetar och i vilket läge en regering kan vara tydlig med vilken ståndpunkt man har kontra när man inte kan det.

Med allt det sagt, med alla de reservationerna och brasklapparna, kan jag berätta att sedan 1988 har 90 procent, nio av tio, av mjölkgårdarna i Sverige försvunnit. Jag tror inte att det är en utveckling som särskilt många vill se. Det påverkar att vi totalt sett har färre betande djur, färre djur som håller landskapen öppna. Det är färre djur vars liv styrs av några av Europas och kanske världens strängaste djurskyddsregler med hög djurvälfärd, låg antibiotikaanvändning och väldigt god djuromsorg. Det är färre djur som har ett sådant liv.

Sett bara ur den aspekten borde vi alltså se till att öka konkurrenskraften för det svenska jordbruket så mycket vi kan. Det var den här utredningens uppdrag. Man skulle jämföra med andra länder. En regel som man identifierade var just beteskravet, där man konstaterade att vi har en lagstiftning som inget annat europeiskt land har. Ur den aspekten är det inte märkligt att man i alla fall resonerar om det.

Återigen: Med det sagt är det inte klart var regeringen kommer att landa.

Jag skulle vilja ställa en motfråga. Vad vill Miljöpartiet göra för att stärka det svenska jordbrukets konkurrenskraft? Och om vi ska hålla oss till utredningen: Hur vill Miljöpartiet stärka animalieproduktionen i Sverige?

Den generella uppfattningen - den kan förstås vara fel ibland - är att Miljöpartiet snarare har varit pådrivande för att sänka konkurrenskraften för det svenska jordbruket.

Fru talman! Jag blev oerhört besviken på den - snart - förra kommissionen när det bara blev en tummetott av revideringen av djurskyddsregelverket på EU-nivå. Jag hade haft många bilaterala möten med ansvarig kommissionär, då vi fört fram bland annat det som ledamoten för fram här. Hur vi ska jobba mer effektivt för att påverka djurskyddsregelverket på primärt EU-nivå men också globalt var också en del av utredningen.

Jag förstår att ledamoten tycker att det blir en tråkig debatt. Men hon har ställt frågor till landsbygdsministern, och som sådan representerar jag hela regeringen. Då blir svaren lite tråkiga, eftersom vi befinner oss i det läge vi gör i processen efter utredningen. Regeringen har alltså inte tagit ställning än.

Jag är dock säker på att ledamoten har lyssnat på mig i intervjuer när jag fått frågor om vad Kristdemokraternas position är. Ja, mitt parti har ställningstagandet att vi vill modernisera beteslagstiftningen. Men det är helt avhängigt av att vi kan ge en ersättning till de bönder som ger ett sådant mervärde. Det är en förutsättning i mitt partis ståndpunkt. Om vi inte kan det är ju förutsättningen borta.

Vi kan titta på andra länder. I till exempel Finland ger det stora mejeriet bättre betalt till de bönder som garanterar ett visst bete. Där har man lyckats så bra att runt 80 procent av mjölkkorna - det varierar nog från år till år och beroende på väder - har bete utan sådan lagstiftning.

Det är som sagt viktigt att hålla isär begreppen. Här i kammaren ser jag mig som företrädare för hela regeringen, och då är det tråkiga svaret att beredning pågår. När regeringen är färdig med beredningen kommer alla att få veta var regeringen står.

Fru talman! Jag vill öka den svenska livsmedelsproduktionen. Jag vill se fler betande djur i Sverige. Den utveckling vi har sett under alldeles för lång tid på grund av ett för tungt regelverk, för dålig lönsamhet, för dålig konkurrenskraft och en syn på bönder som inte har gett framtidstro i näringen har lett till precis det motsatta. Vi tappar marknadsandelar, och produktionen av svensk mat blir mindre. Slarvigt uttryckt kan man säga att varannan tugga kommer någon annanstans ifrån, och där har man helt andra djurskyddsregler. Att stärka det svenska lantbruket och den svenska livsmedelsproduktionen är nog bland det viktigaste man kan göra för att på ett globalt sätt värna djurvälfärden, och det är vi angelägna om att göra.

Det låter ibland i debatten - vilket irriterar mig - som att bönder, som många gånger lever av och för sin verksamhet, jorden de brukar och de djur de håller, skulle göra det så hemskt som möjligt för både jord och djur bara för att inte allting står i lagtext eller förordning. Jag är helt övertygad om att så inte är fallet.

Jag vill avsluta med något jag också sa i min inledning: Utredningens förslag kommer vilken dag som helst att gå ut på remiss. Därefter kommer det att fortsätta att beredas på Regeringskansliet. Hur regeringen i beredningen kommer att gå vidare med just förslaget om avskaffat eller reformerat beteskrav kan jag inte gå in på i dag.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.