Fru talman! Det nämndes i inledningen av granskningsdebatten att våra utskottsmöten ofta innebär att vi inte hinner med lunch. I den andan har vi fortsatt den här dagen, men förhoppningsvis finns det något annat än den alternativa lunch jag har sett en del använda för att reglera blodsockernivå och energinivå.
Nu har vi kommit till sista debatten där det finns anmälda talare för i dag, och det gäller KU:s betänkande 21, Behandlingen av riksdagens skrivelser. Jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag, nämligen att lägga regeringens skrivelse och riksdagsstyrelsens redogörelse till handlingarna.
Det här betänkandet handlar också om förhållandet mellan riksdag och regering, precis som granskningen. Regeringens skrivelse 75 fyller en viktig funktion som redovisning av åtgärder som har vidtagits med anledning av riksdagens beslut, särskilt tillkännagivande…
Visa hela anförandet
Fru talman! Det nämndes i inledningen av granskningsdebatten att våra utskottsmöten ofta innebär att vi inte hinner med lunch. I den andan har vi fortsatt den här dagen, men förhoppningsvis finns det något annat än den alternativa lunch jag har sett en del använda för att reglera blodsockernivå och energinivå.
Nu har vi kommit till sista debatten där det finns anmälda talare för i dag, och det gäller KU:s betänkande 21, Behandlingen av riksdagens skrivelser. Jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag, nämligen att lägga regeringens skrivelse och riksdagsstyrelsens redogörelse till handlingarna.
Det här betänkandet handlar också om förhållandet mellan riksdag och regering, precis som granskningen. Regeringens skrivelse 75 fyller en viktig funktion som redovisning av åtgärder som har vidtagits med anledning av riksdagens beslut, särskilt tillkännagivanden.
Det finns vissa saker, fru talman, som återkommer lika säkert varje år: sill på midsommarafton, Kalle Anka klockan 15 på julafton och vad som känns som minst ett helt kvartal av melodifestival. Lika säkert som de fenomenen är innehållet i konstitutionsutskottets ställningstagande vad gäller just behandlingen av riksdagens skrivelser.
Återigen påminner utskottet om att det är en naturlig utgångspunkt att regeringen så snart som möjligt tillmötesgår riksdagens tillkännagivanden. Det är rimligt att tillkännagivanden kan slutredovisas inom en två- till treårsperiod.
Precis som vi har konstaterat tidigare finns tillkännagivanden som har mer än elva år på nacken och som ännu inte har redovisats som slutbehandlade. Visst är en del tillkännagivanden komplicerade och omfattande, och de kan till och med vara politiskt känsliga till sin karaktär, men det bör inte innebära att tillkännagivanden inte kan redovisas som slutbehandlade efter ett eller två årtionden.
Regeringen är i sin fulla rätt att till riksdagen meddela uppfattningen att tillkännagivandet är slutbehandlat även om det inte är tillgodosett. Det är därefter utskotten och slutligen riksdagen som har ansvaret att inom ramen för sin behandling avgöra om det ska anses tillgodosett och slutbehandlat.
Konstitutionsutskottets ställningstagande i betänkandet innehåller inte bara gamla favoriter eller greatest hits utan också en hel del nya resonemang utifrån övriga utskotts yttranden över skrivelse 75.
Fru talman! Vi tycker att det är värdefullt för behandlingen av detta ärende och KU:s arbete att övriga utskott bidrar. Jag vill här särskilt lyfta fram miljö- och jordbruksutskottets yttrande där frågan om äldre tillkännagivanden har tagits upp.
MJU uttryckte en önskan om att KU skulle föra ett resonemang gällande utskottens möjlighet att klassificera öppna tillkännagivanden som slutbehandlade om de inte längre anses aktuella. I KU:s ställningstagande har vi betonat att det är riksdagen, inte enskilda utskott, som avgör om ett tillkännagivande ska anses slutbehandlat. Men det är förståeligt att MJU har lyft upp frågan just med hänsyn till väldigt gamla tillkännagivanden. Det visar återigen på vikten av att regeringen behandlar dessa skyndsamt.
KU menar att det är en god ordning att regeringen till riksdagen redovisar sina åtgärder och bedömningar, under parlamentariskt ansvar, och att det därefter är upp till riksdagen att göra sina bedömningar.
Jag återkommer till det som togs upp i den förra debatten om justitieombudsmännens ämbetsberättelse. Jag vill understryka vikten av att regeringen återkommer om tillkännagivandet från riksmötet 2022/23 gällande översyn av den offentliga tillsynen. Som betonades i den förra debatten har justitieombudsmannen i flera år flaggat för den problematiska utvecklingen med allt fler klagomål inom områden utan ordinär tillsyn.
Jag kan avslutningsvis notera, fru talman, att det nästa år har gått tre år sedan tillkännagivandet. Regeringen har en alldeles utmärkt möjlighet att till nästa år i skrivelse 75 meddela att man anser detta tillkännagivande slutbehandlat och tillgodosett. Jag hoppas att jag inte står här nästa år och upprepar samma gamla fraser en gång till utan kanske till och med får ge regeringen lite beröm.
Jag önskar tjänstgörande talman, kansliet, kollegorna i utskottet och kammarkansliets personal en glad sommar.

