Herr talman! Heléne Björklund har frågat mig vad jag och regeringen gör konkret för att upptäcka och stoppa slutna digitala nätverk där unga radikaliseras, som i fallet med grupperingen 764. Mattias Vepsä har för sin del frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen kommer att vidta för att bekämpa extremism i onlinemiljöer. Jag tackar för möjligheten att få diskutera dessa viktiga frågor i dag.

Jag delar Heléne Björklunds och Mattias Vepsäs oro för hur barn och unga radikaliseras i slutna digitala nätverk som använder internet för att rekrytera medlemmar, hitta utpressningsoffer och sprida destruktiva budskap.

I januari förra året beslutade regeringen om en ny nationell strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism. Brottsförebyggande rådet, Brå, tillsammans med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, Polismyndigheten och Säkerhetspolisen har i uppdrag att vidta åtgärder för att införliva den nationella strategin i sina respektive verksamheter. Polisen har även fått i uppdrag att redovisa vilka åtgärder som myndigheten har vidtagit för att motverka rekrytering i onlinemiljö av barn och unga till kriminalitet.

Regeringen har dessutom nyligen gett Brottsförebyggande rådet, Brå, och Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, i uppdrag att öka kunskapen om hur kriminella nätverk rekryterar och påverkar barn och unga i digitala miljöer. Myndigheterna ska också föreslå åtgärder mot sådan rekrytering och påverkan.

Brå ska bland annat undersöka vilken roll digitala plattformar spelar vid rekrytering av barn och unga och också studera ärenden i rättsprocessen med barn och unga som rekryterats i digitala miljöer.

FOI ska för sin del öka kunskapen om hur en kriminell livsstil marknadsförs i sociala medier och andra digitala miljöer. Den ska också se på hur det kan påverka barns och ungas attityder till våld och kriminalitet.

Till det kommer att Mediemyndigheten har fått medel för att ytterligare stärka sitt redan pågående arbete med att öka motståndskraften hos bland andra barn och unga mot desinformation och påverkan genom stärkt medie- och informationskunnighet.

Vad gäller ytterligare konkreta åtgärder har vi under vintern aviserat från regeringens sida att vi nu i ett snabbspår kommer ta fram förslag till utökade möjligheter för polisen att agera mot olagligt innehåll på nätet, till exempel genom att utfärda så kallade avlägsnandeordrar.

Det är någonting som i dag är möjligt för att få bort terrorisminnehåll från bland annat sociala nätverkstjänster. Nu vill vi utvidga användningsområdet till sådant innehåll som är olagligt men som inte nödvändigtvis kan klassas som terrorism.

Regeringen har även tillsatt en utredning med uppdrag att göra en översyn av reglerna om hemliga och preventiva tvångsmedel. Utredningen ska analysera om det behöver införas en möjlighet att kunna störa och avbryta pågående brott eller brottslig verksamhet i cybermiljö.

Jag ska också säga någonting om de så kallade onlineplattformarna eller sociala medieplattformarna. De har naturligtvis själva en nyckelroll för att motverka den här typen av verksamhet. Regeringen har också haft återkommande dialoger med plattformarna om de frågorna på egen hand eller i samspel med nordiska kollegor.

Sedan är det en realitet att internets gränsöverskridande karaktär också kräver internationellt samarbete. Därför driver vi också på inom EU för att stärka arbetet mot radikalisering och rekrytering av barn och unga till kriminalitet och våldsbrott.

Flera viktiga åtgärder har också vidtagits för att värna tryggheten online. En av dem är EU-förordningen om en inre marknad för digitala tjänster som gäller sedan februari förra året. Förordningen ställer tydliga krav på de sociala medieplattformarna för att skapa en tryggare onlinemiljö inte minst för barn.

Kommissionen, som har tillsynsansvaret för de väldigt stora plattformarna, har också aviserat ett arbete med nya riktlinjer för plattformarna senare under detta år i syfte att säkerställa en hög nivå av integritet, säkerhet och trygghet för minderåriga på deras tjänster.

Tillsammans med EU-förordningen om åtgärder mot spridning av terrorisminnehåll online, som gäller sedan juni 2022, möjliggör dessa verktyg sammantaget bättre möjligheter att förebygga och motverka spridning av olagligt hat och våldsförhärligande budskap i digitala miljöer.

Det är också mot den bakgrunden som polisen har inrättat en så kallad Internet Referral Unit, som bland annat anmäler olagligt innehåll till plattformarna. Myndigheten samarbetar även med en lång rad plattformar för att de ska utveckla och stärka sina egna åtgärder mot problemet.

Sammantaget agerar regeringen på flera fronter. Vi följer utvecklingen väldigt noggrant, och vi överväger förstås löpande nya åtgärder och insatser allt i syfte att bryta rekryteringen online och radikaliseringen online av barn och unga.

Herr talman! Tack, ministern, för svaret!

Låt mig sätta in frågan i en kontext. Vi oroas över den utveckling som vi ser i onlinemiljöer, framför allt när det kommer till barn och unga. Expo, Sverok och Bris säger i olika rapporter att 96 procent av alla barn mellan 8 och 19 år är online i stort sett varje dag. Hälften spelar spel varje dag eller några gånger i veckan. Och här kommer det mest skrämmande: Enligt Expos Fulspel möter 64 procent en hemsk verklighet där man blir utsatt för hat, hot och rekryteringsförsök.

Vi har haft den här debatten tidigare, jag och justitieministern, när det var aktuellt med de här rapporterna och när regeringens strategi för att motverka våldsbejakande extremism och terrorism hade presenterats.

Jag tycker fortsatt att det är dags att markera allvaret, för sedan dess har bland annat Adolescence på Netflix gjort väldigt många uppmärksammade på vad som händer i barns och ungas uppväxtmiljö online och framför allt på hur svårt det är att upptäcka radikalisering. Uppdrag granskning: Dödens chattrum på SVT visar hur dolda hemliga nätverk online går helt under radarn, inte bara för föräldrar utan också för myndigheter och vuxenvärlden i stort.

Det behövs fler verktyg för polisen. Precis som min kollega Heléne pekade på behövs det också en vuxenvärld som ges möjligheter att hänga med i den allt snabbare utveckling som sker online.

I svaret pekar ministern på några nya verktyg framför allt för polisen för att kunna jobba med hemliga tvångsmedel i de här miljöerna. Vi välkomnar också avlägsnandeorderna och möjligheten att titta på om det går att använda ungefär samma verktyg som för bekämpande av terrorism när det kommer till att jobba för att få bort exempelvis gängens rekryteringsannonser i onlinemiljö. Men det vore också bra om polisen kunde ge order om att stänga ned hemliga chattrum där exempelvis nätverk som 764 sprider sitt hat och gör unga människor till både brottsoffer och förövare.

I en tidigare debatt i våras berättade Erik Slottner att det inte finns några planerade initiativ om förbud mot anonyma konton. För ett år sedan stod jag och Gunnar Strömmer i den här kammaren och diskuterade effekten av de hemliga trollfabriker som då hade avslöjats. Vi visade på hur allvarligt det är för demokratin när politiska partier organiserar hemliga kampanjer och piskar upp hat, hot och stämningar online.

Det är klart att det här hör samman – anonymitet när det kommer till hur vuxna beter sig och anonymitet när det kommer till att barn och unga gromas in i dessa extrema miljöer.

Justitieministern sa i den debatten: Jag ser för egen del inget utrymme för denna typ av anonyma konton eller anonymiserade sätt att driva opinion.

Jag skulle vilja börja i den änden och ställa en fråga som nämndes även på det seminarium justitieutskottet hade i veckan med plattformarna. Polisen öppnade då upp för att det skulle kunna behövas mer skarp lagstiftning kopplat till bland annat möjligheten att plocka ned material.

Ser ministern, likt oss socialdemokrater, ett behov av en begränsning när det gäller att kunna starta konton anonymt utan att bli spårad? Vore det inte på sin plats med id-kontroller för att kunna verka online?

Herr talman! Ja, det känns väldigt angeläget, som sagt. Det handlar inte bara om nuläget utan om hela vår framtid när det gäller att rädda våra barn från dessa destruktiva miljöer. Detta finns inte bara i miljöer som lockar till sig ungdomar med psykisk ohälsa utan också i gejmingmiljöer och många andra slutna digitala miljöer.

Vi har i dag en verklighet där barn och ungdomar rekryteras till våldsbejakande miljöer via dessa plattformar. På det seminarium som redan har lyfts två gånger här pratade en av techjättarna om att man nu skapar ett forum bara för tonåringar, ett tonårs-Facebook, och att det skulle vara något slags trygghet. Jag kände personligen att vi där skulle ha ytterligare en rekryteringsmiljö. Det känns alltså ännu mer angeläget att verkligen ha koll på dessa plattformar och vad som händer där.

Då blir min fråga: Hur ser justitieministern att svensk polis ska kunna klara det? Vi pratade om att poliser som patrullerar nätet kommer att bli ännu viktigare och att det kommer att behövas fler sådana. Det kräver operativ närvaro, språklig och kulturell förståelse, tekniska system och väldigt mycket annat, men också att man förstår de här miljöerna. Gör svensk polis det? Finns den kompetensen?

Detta säger jag inte för att på något vis ringakta svensk polis. Men har man med sig det i utbildningen? Utvecklingen har ju gått väldigt snabbt, och jag förstår inte hur man skulle kunna ha utbildat sig till den kunskap man kanske får i gejmingmiljöerna.

Har Polismyndigheten i dag specialutbildade poliser som förstår koderna och ungdomspreferenserna? Om inte, hur kan vi snabba på den utvecklingen? Eller är det kanske andra civila aktörer som ska få befogenhet att jobba med detta? Hur ser justitieministern och regeringen på detta?

Herr talman! Det är helt riktigt att våra diskussioner börjar följa ett visst mönster. S säger att vi är överens om allting vi gör på det kommunalpolitiska området, och sedan kommer det en ganska slarvig ekonomisk debatt efter det.

Låt oss titta på resurserna till skolan. Statens bidrag till skolan under förra året, 2024, var det största på 20 år mätt i löpande priser och det tredje största mätt i fasta priser. Mätt som andel av bnp var det ett av de största någonsin.

Jag vill bara börja i den änden. Det är ett falsarium att säga att det nu skulle pågå något slags statlig dränering av resurserna till den svenska skolan. Låt oss diskutera en i och för sig väldigt komplicerad verklighet – det råder det ingen tvekan om – men låt oss åtminstone göra det utifrån rimligt sanna premisser.

Om vi sedan talar om de frågor som inte minst är relevanta när det gäller skolans roll i det brottsförebyggande perspektivet gör regeringen de största satsningarna någonsin på skolsociala team. Med den nya socialtjänstlag som nu äntligen kommer på plats i sommar och som kommer att ge socialtjänsten helt andra möjligheter att samspela med skolan i det brottsförebyggande arbetet kommer också en historisk investering på 10 miljarder kronor till socialtjänsten kommunalt.

Dessutom säger jag som jag brukar säga: För det första är det viktigaste för kommunernas ekonomi att värdet på pengarna inte går förlorat. Inflationsbekämpningen har varit A och O. För det andra ser jag fram emot att någon gång under den här mandatperioden få höra en socialdemokrat tala om arbetslinjens betydelse för att öka de offentliga resurserna. Det är en otroligt central fråga för att vi långsiktigt ska kunna finansiera välfärden, inklusive skolan.

Sedan var det frågorna om bank-id och sociala medier. Min tveksamhet handlar mer om personlig integritet och oberoende. I realiteten är anonymitet också ett viktigt värde i ett öppet och fritt samhälle. Därför tycker jag kort sagt att den frågan är svår.

Sedan är det naturligtvis rimligt att vi skulle vilja ha bättre sätt att komma åt identiteterna på dem som driver den typen av konton. Frågan är bara med vilka kostnader det kommer för öppenheten och integriteten i stort. Därför har jag hittills varit avvaktande i frågan. Det innebär inte att de problem som Mattias Vepsä lyfter upp på något skulle vara små – tvärtom.

All-in-all är min uppfattning att de problem vi nu talar om är utomordentligt allvarliga. Jag ser att samhället ligger i baktakt. Det finns en enorm innovationskraft hos de olika aktörerna, och det finns ett stort behov av att utrusta brottskämparna med nya och kraftfulla verktyg för att komma i kapp. Det arbetet pågår, och en del är redan på gång.

Låt mig lägga till ytterligare något som inte har nämnts, nämligen möjligheten för polisen att använda hemliga tvångsmedel också mot barn under 15 år. Det är helt avgörande för att polisen ska få full access in i barnens mobiltelefoner och därmed komma åt dem som ligger bakom, som beställer, organiserar och radikaliserar. Allt detta är nu på gång. Det jag nu nämnde kommer i höst, och det kommer att vara otroligt betydelsefullt på området.

Jag återkommer gärna till frågorna om hur vi kan höja kunskapsnivån och hjälpa föräldrar oavsett om det är med hjälp av offentliga aktörer eller med stöd av civilsamhället.

Herr talman! ”Falsarium” säger justitieministern om vår verklighetsbeskrivning av hur landets kommuner drabbas av regeringens ekonomiska politik. Det är ett kraftfullt uttryck med tanke på att jag hänvisade till en rapport från Sveriges Lärare. Många larmar om att det blir svårt att upprätthålla den lärartäthet och de möjligheter som krävs i svensk skola för att ge alla barn och unga en trygg uppväxt. Skolan är en av de viktigaste skyddsfaktorerna inte bara för att öka motståndskraften mot extremism och terrorism utan också för att hålla eleverna på en linje som kan ge en sjyst framtid och möjlighet till en högre utbildning, till att komma ut på arbetsmarknaden och till att hålla sig undan kriminalitet och negativa miljöer. Jag tror att vi har behov av att återkomma till just den debatten.

Jag noterar att det skiljer ungefär 15 miljarder mellan Socialdemokraternas och regeringens välfärdsfinansiering. Det kan vi prata vidare om.

Men den här debatten har handlat om hur vi ska få bukt med extrema miljöer online och skydda barn och unga från att hamna i dessa miljöer. Vi har från Socialdemokraternas sida lyft upp ett förslag om anonymitet. Vi fick halvt bekräftat att förslaget skulle kunna vara något men att det finns en oro för integriteten. En id-kontroll för att starta ett konto handlar inte om att någon inte ska kunna ha en gejmertag eller ett alias. Det kan du ha när du skriver en insändare i vilken tidning som helst. Då finns en chefredaktör, och det finns ett redaktionellt ansvar att se till att den som skickar in insändaren faktiskt är en riktig person.

Under valrörelsen var 20 procent av alla inlägg på X anonyma. Vi såg hur en trollfabrik förpestade EU-valrörelsen, och vi ser hur kriminella och extrema krafter gromar in barn och unga online i dessa miljöer. Det är dags att sätta stopp för den möjligheten.