Herr talman! Jag engagerade mig politiskt för att vara med och bekämpa orättvisor. Ju längre tid jag har varit aktiv inom politiken, desto tydligare har det blivit att det i grunden handlar om hur vi fördelar bördor, välstånd och trygghet.

När min mamma kom hem från jobbet med magsjuka tyckte jag, som har vuxit upp i ett tryggt land där man inte behöver fly från krig eller förtryck, att det - att få magsjuka på jobbet - var det absolut värsta jag kunde tänka mig. Mamma sa: "Ja, det är inte kul. Men det går över ganska snabbt. Det värsta är att jag förlorar pengar." Då lärde jag mig det som än i dag är mitt fulaste ord: karensdagen.

Jag har berättat om min mamma Monica förut i den här talarstolen. Det är för att hon och de andra i min familj på olika vis symboliserar grunden för mitt politiska engagemang. Genom min mamma fick jag som barn lära känna svensk äldreomsorg på nära håll. Jag såg hur pressen och vårdtyngden ökade. Det handlar om politik, om fördelning av bördor, välstånd och trygghet.

Min pappa Hans-Erik behövde inte bli fattig när han förlorade jobbet mitt i livet, med tre barn och radhus. Han kunde utbilda sig, byta bana och bli trafiklärare i stället. Jag märkte att han trivdes väldigt bra med sitt nya jobb. Tack vare en politik för ett livslångt lärande, en politik som skapade trygghet i omställning, blev det bra för vår familj och min pappa.

Min bror Henrik, som vi är väldigt stolta över, utbildade sig till läkare. Nästan ingen i vår släkt hade gått på universitetet före honom.

Min syster Anna-Carin, solen i mitt liv, kan alla telefonnummer utantill. Hon kommer ihåg alla människor hon någonsin träffat. Hon minns allas namnsdagar. Genom daglig verksamhet har hon bidragit med att städa, sköta disk, servera kaffe och socialisera med människor som inte alltid haft någon annan att prata med.

Herr talman! I dag ska vi debattera Riksrevisionens rapport om förändrade skatteregler. Vad har det med min familj att göra? Jo, det är genom vårt skattesystem som vi finansierar det som jag har pratat om: sjukförsäkringen, äldreomsorgen, utbildningssystemet, trygghetssystemen, sjukvården och arbetsmarknadspolitiken.

Diskussionen om skatterna blir lätt teknisk, svarta eller röda siffror på ett papper. Men i grunden handlar det som sagt om hur vi väljer att fördela bördor, välstånd och trygghet i vårt land. För mig har det alltid varit självklart att om vi delar på detta solidariskt blir samhället mycket trevligare för alla.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om förändrade inkomstskatteregler 2011-2023

Tyvärr har klyftorna vuxit under lång tid och solidariteten urholkats. Det har blivit lite mer av "sköt dig själv och skit i andra", så länge man själv kan roffa åt sig och skydda sina egna barn från andras ungar. Problemet är bara att detta slår tillbaka. Om inte alla är fria och trygga är ingen det.

Herr talman! Vi lever i en historiskt osäker tid. Den ekonomiska nedgången och kostnadskrisen slår med full kraft mot hushållen, välfärden och sysselsättningen. Vi har en sjukvårdskris som löper genom landet. Bostadsbyggandet tvärbromsar. Arbetslösheten spås öka och tillväxten är negativ.

Sverige och svenska folket blir fattigare. Under den moderatledda alliansregeringen sänktes de totala skatterna med över 140 miljarder kronor. Till stor del genomfördes detta med lånade pengar. Detta var djupt problematiskt eftersom de underskott man lämnade efter sig minskade möjligheterna att finansiera välfärden och samhällets förmåga att ta itu med samhällsproblemen.

Under samma period skapades skatteklyftor utifrån inkomstkälla. Denna skatteklyfta är djupt orättvis: För förtidspensionerade, sjuka, funktionsnedsatta, arbetslösa och föräldralediga är skatten fortfarande högre än för förvärvsarbetande.

Herr talman! Riksrevisionen har granskat om regeringen har gett en bra bild av hur föreslagna ändringar av jobbskatteavdraget och närliggande skatteregler har påverkat sådant som sysselsättning, arbetade timmar och rättvist fördelat välstånd. Vi socialdemokrater instämmer i slutsatsen att det är bra att konsekvensanalyserna hela tiden utvecklas för att bli mer genomarbetade och rigorösa. Men man ska komma ihåg att Riksrevisionen i sin granskning inte har analyserat hur skattesänkningarna påverkat finansieringen av välfärden eller andra offentliga åtaganden.

Frågan hur skattesänkningarna har påverkat samhället är alltså mycket bredare än de frågor som Riksrevisionens rapport behandlar. Som Riksrevisionen påpekar har skattesänkningarna lett till att personer med de absolut lägsta inkomsterna inte har fått del av de sänkta skatterna i samma utsträckning som personer med högre inkomster. De stora skattesänkningarna har också försämrat skattesystemets förmåga att finansiera gemensamma åtaganden som välfärden i Sverige, tryggheten och försvaret av vårt land.

Det är mycket angeläget att Sverige får till stånd en bred skattereform som syftar till att skattesystemet ska generera stabila skatteintäkter för finansieringen av våra gemensamma åtaganden, vara enkelt för enskilda och bygga på principen att skatt ska betalas efter bärkraft.

Herr talman! Vi yrkar inget annat i dag, men vi har lämnat in ett särskilt yttrande som påpekar att Riksrevisionens rapport inte behandlar vad pengarna hade kunnat gå till och hur resurseffektiviteten hade kunnat öka. Vi kan ju konstatera att självfinansieringsgraden med dessa skattesänkningar är låg. Det kostar mer än det smakar. Vi kan också konstatera att det påverkar ekonomin att skicka ut 100 miljarder kronor om året. Frågan är hur dessa pengar ska användas.

Självklart hade vi kunnat göra väldigt mycket med 100 miljarder kronor om året. Det hade påverkat sysselsättningen, inkomstfördelningen och framför allt möjligheten att finansiera vår välfärd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om förändrade inkomstskatteregler 2011-2023

Herr talman! I grunden handlar den ekonomiska politiken om hur vi väljer att fördela bördor, välstånd och trygghet i Sverige. Vi socialdemokrater menar att vi måste kunna göra detta betydligt mer rättvist än i dag.

Det är fullständigt orimligt att Sverige i dag betraktas som ett skatteparadis för de välbeställda samtidigt som det är sjukvårdskris, barnfamiljer vräks från sina hem, man ska genomföra stora försämringar i sjukförsäkringen och a-kassan, det är totalkrasch i bostadsbyggandet, va-systemen är underfinansierade och järnvägen havererar. Det är ovärdigt ett rikt land som Sverige att bördorna, välståndet och tryggheten är så orättvist fördelade som i dag.

(Applåder)

Herr talman! Tack, Ilona Szatmári Waldau, för frågorna! Jag välkomnar en diskussion om dessa frågor.

Jag tror att det ganska säkert är känt för ledamoten att avskaffandet av värnskatten inte på något vis, inte någon sekund, var en fråga som Socialdemokraterna drev i förhandlingarna för att få regeringsmakten. Jag tror att hon vet att det inte var socialdemokrater som tyckte att det var rätt att genomföra det.

Däremot finns ett parti som var med och förhandlade fram avskaffandet av värnskatten som också nu är med och driver igenom breda skattesänkningar för de absolut mest välbeställda, och det är Liberalerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om förändrade inkomstskatteregler 2011-2023

Jag tror att det är känt för de allra flesta - vi har tagit upp detta många gånger - att det var Liberalerna som i förhandlingarna om januariavtalet krävde en stor skattesänkning för de absolut rikaste. Det var inte Socialdemokraterna. Vi prioriterade andra frågor - mer pengar till välfärden, exempelvis.

Men för att få ihop en majoritet i riksdagen - som har varit dominerad av högerkrafter under väldigt många år, vilket har gjort det svårt att bedriva en progressiv skattepolitik - måste man ibland kompromissa. Det kanske är detta som är skillnaden mellan socialdemokrater och vänsterpartister: Vi vågar faktiskt göra saker som också är tuffa och som vi inte alltid tycker är suveräna för att få till stånd en stabil majoritet och en möjlighet att styra landet, för att också kunna genomföra viktiga saker som att skicka mer pengar till välfärden.

Jag kan klargöra det ännu en gång om det har varit oklart: Avskaffandet av värnskatten lades inte på något vis fram av socialdemokrater utan av liberaler. Liberalerna driver i regeringsställning fortfarande på för att höginkomsttagare ska få stora skattesänkningar. Det är inte Socialdemokraternas politik.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om förändrade inkomstskatteregler 2011-2023

Herr talman! Ilona Szatmári Waldau behöver inte övertyga mig om varför det är fel att göra stora skattesänkningar för höginkomsttagare. Det trodde jag skulle vara tydligt efter mitt anförande.

Jag kan konstatera att det är precis så som framförs här. Vi har nu fått svart på vitt i den här rapporten att självfinansieringsgraden är låg. Argumenten för att genomföra denna typ av skattesänkningar, framför allt för höginkomsttagare, är svaga. Jag håller med om det. Men det är väldigt tydligt att vi har haft en högermajoritet i riksdagen som har försvårat, ja näst intill omöjliggjort, bedrivandet av en progressiv skattepolitik.

Vi vill genomföra en bred skattereform, som skulle leda till att de som har mest får bidra mer men kanske också till att de som har minst kan få en lättnad. Men vi tror att det är viktigt att göra en bred och stor skattereform eftersom avstegen från den tidigare skattereformen är så många. Därför behöver vi göra detta brett. Men vi tycker att de som har absolut mest mycket väl borde kunna bidra mer.

Sedan gäller det detta med olika konsekvensanalyser. Vi nämner det i vårt särskilda yttrande. Jag nämnde det också i talarstolen. Vi tycker att det är viktigt att de hela tiden utvecklas. Det har jag faktiskt berört i mitt inledande anförande.

Men jag vill återigen återkoppla till att det inte var socialdemokrater som hade som sin viktigaste fråga i regeringsförhandlingarna att man skulle sänka skatten för de absolut rikaste i vårt land. Nej, det var inte socialdemokrater. Det var Liberalerna, som hade möjligheten att driva på för en massa olika typer av frågor men som valde denna. Det får faktiskt stå för dem. Det var de som prioriterade detta när de satt vid förhandlingsbordet. Detta kan inte läggas på vårt bord.

Vi prioriterade andra frågor som var viktiga för vår del, som vi fick igenom. Det handlade bland annat om att ha en robust finansiering av välfärden. Det är klart att vi behöver en skattereform för att klara det långsiktigt. Jag tackar för möjligheten att säga det.

(Applåder)

(forts. § 15)