Fru talman! Svenskt lantbruk är ett av världens mest hållbara. Svenskproducerade livsmedel bidrar till minskad global klimatpåverkan. Svenska bönder använder minst antibiotika av alla i EU. Svensk livsmedelsproduktion är bra, och det är något vi kan vara stolta över.

Djuren i Sverige är friska. De producerar mycket, och dessutom hållbart. En liter svensk mjölk släpper ut ungefär hälften så mycket som världsgenomsnittet eller cirka 20 procent lägre än EU-genomsnittet. Eftersom svenska djur är friska behövs inte antibiotika. Det leder till att vår användning av antibiotika är den lägsta i EU och en av de lägsta i världen. Våra mjölkkor bidrar med både mjölk och kött, vilket gör att klimatpåverkan från ett kilo nötkött blir lågt i förhållande till många andra länder.

Antibiotikaresistens är något som kan få många att känna oro, och det är ett allvarligt och växande problem i världen. Det riskerar att lämna oss utan verksam antibiotika både för människor och för djur. Det är en situation vi måste ta på stort allvar, och här i Sverige ligger vi i framkant. I 13 år i rad har svenska bönder använt minst antibiotika av alla EU-länder.

Sverige har en historia och en tradition av att värna god hälsa för djur. Det har lett till att Sverige har ett brett och långtgående förebyggande arbete mot ohälsa hos djur genom sund djurhållning, förebyggande djurhälsovård och aktiv sjukdomsbekämpning. Så har vi i Sverige tagit oss till ett bra läge med friska djur som behöver mindre antibiotika. Positivt är också att antibiotikaanvändningen i alla EU-länder har minskat avsevärt. Den senaste mätningen från den europeiska livsmedelsmyndigheten visar på den lägsta nivån någonsin av antibiotikaanvändning bland EU-länder.

Fru talman! Svensk livsmedelsproduktion är alltså bra, men det är inte tillräckligt. I början av 90-talet producerade Sveriges bönder 75 procent av landets livsmedel. I dag brukar vi slarvigt säga att varannan tugga kommer från svensk livsmedelsproduktion, alltså bara hälften. Sverige behöver en ökad livsmedelsproduktion för beredskapen, för klimatet och för minskad användning av antibiotika.

Den nationella livsmedelsstrategin, som sträcker sig fram till 2030, är den första svenska livsmedelsstrategi som omfattar hela livsmedelskedjan. Det är en långsiktig strategi som syftar till ökad och hållbar produktion av mat, som kan leda till fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet. Livsmedelsstrategins övergripande mål fokuserar alltså på konkurrenskraft och på att livsmedelsproduktionen ska öka.

Men tyvärr lever resten av nuvarande dokument inte upp till de förväntningar som följer av ett så tydligt mål. Moderaterna har varit tydliga med att det krävs skarpare åtgärder som stärker konkurrenskraften i livsmedelskedjan, där det enskilt viktigaste är sänkta kostnader. Kostnaderna är högre i Sverige än i jämförbara länder. Det handlar dels om direkta kostnader i form av skatter och avgifter, dels om indirekta kostnader genom regelkrångel, administration och kostsamma särkrav, framför allt i uppföljning. Det är viktigt att ha en långsiktig strategi. Vi har förespråkat en halvtidsutvärdering senast 2025.

Fru talman! Regeringens fokus är att öka konkurrenskraften inom den svenska livsmedelsproduktionen. Därför startade regeringen redan i början av 2023 arbetet med uppföljning och utvärdering av den befintliga livsmedelsstrategin. Nu ser vi fram emot att arbetet avslutas så att konkreta åtgärder för en ökad livsmedelsproduktion kan komma igång. Vi håller vad vi lovar.

Fru talman! Beredskapen i Sverige har på senare tid kommit i fokus med det försämrade säkerhetsläget, pandemieffekterna och klimatförändringarna. Livsmedelsberedskap är givetvis en stor och viktig del av beredskapen. En ökad svensk livsmedelsproduktion ökar vår självförsörjningsgrad och därmed vår robusthet i tider av krig och kris.

Regeringen har, utöver att starta arbetet med att uppdatera livsmedelsstrategin, vidtagit direkta åtgärder för att stärka beredskapen av livsmedelsproduktion. I budgeten för 2024 avsattes 20 miljoner för att utveckla förslag på åtgärder som stärker Sveriges beredskap inom primärproduktion av livsmedel.

Regeringen vill också underlätta för ägarskiften och skapa ett bättre investeringsklimat i jordbruket. Regeringen ser även över kontroll, avgifter och finansiering i livsmedelskedjan. Syftet är att göra det enklare för företagen, vilket på sikt stärker konkurrenskraften och försörjningstryggheten.

Regeringen har även avsatt 80 miljoner kronor till Livsmedelsverket för ett enklare och mer förutsägbart avgiftssystem för slakterikontroll - ett viktigt steg för att stärka konkurrenskraften för svensk animalieproduktion.

Slutligen gör regeringen det billigare att producera och transportera maten på våra tallrikar genom sänkta skatter. Sänkningen innebär lägre kostnader för näringslivet och för jordbruket, vilket stärker konkurrenskraften för svensk livsmedelsproduktion.

Fru talman! Avslutningsvis innebär en ökad svensk livsmedelsproduktion inte bara bättre beredskap utan också en produktion som är mer hållbar än den som sker i andra länder. Den minskar också både antibiotikaanvändningen och den globala klimatpåverkan. Den bidrar till ökad tillväxt, utveckling och sysselsättning i hela landet.

Regeringen ser betydelsen av och potentialen i den svenska livsmedelsproduktionen och har fokus på att förbättra konkurrensen och beredskapen inom livsmedelssektorn. Strävan efter att öka den svenska livsmedelsproduktionen har nu tagit fart med grund i regeringens arbete med att uppdatera livsmedelsstrategin.

(Applåder)

Fru talman! Tack, ledamoten, för en bra och angelägen fråga! Vi vet att jordbruk och lantbruk, precis som ledamoten säger, är väldigt utsatta för de förändringar i klimatet som vi ser både i Sverige och över hela världen.

Klimatanpassning är en del av det arbete som vi kommer att få se mer av och jobba mer med i den här kammaren. Men det gäller även ute i kommunerna och lantbrukarna själva. Vi kan väl se det som så att regeringen tog förra årets konsekvenser på stort allvar och tillsatte ett stöd på nästan 200 miljoner kronor till de lantbrukare som då drabbades.

Om situationen skulle uppstå i närtid igen, vilket vi hoppas att den inte gör, får man titta på motsvarande lösningar. Jag skulle tro att Regeringskansliet och regeringen funderar på detta. Man får alltså ta situationen som den kommer. Om det kommer ytterligare torka som får stora effekter behöver vi givetvis stötta lantbrukarna i det.

Fru talman! Tack igen, ledamoten, för utvecklad frågeställning kring vatten och torka för lantbrukare!

Regeringen har tidigare tittat på hur man ska kunna säkerställa nödvatten. Man har avsatt pengar för den situation som kan uppstå när vatten krävs snabbt och det kanske inte finns den tid som behövs för de tillstånd som krävs.

Vad gäller tillstånd kan jag bara instämma i det som ledamoten säger: Det behöver i alla fall gå fortare. Där har det bedrivits ett stort arbete på Regeringskansliet, och vi kommer att se propositioner om tillståndsprocesserna under den kommande våren. Det ser jag fram emot.

Jag har också träffat lantbrukare som berättat för mig om problemen när man inte kan ta vatten snabbt när det behövs därför att regleringen är för tung och för omständlig. Detta behöver vi rätta till. Vi behöver göra regleringen lättare. Dagens administration och byråkrati försvårar för klimatanpassning - det är egentligen det vi pratar om.

Jag tror att vi har en god möjlighet att få se en sådan förenkling komma på plats med de förslag som vi väntar under våren och även med det fortsatta arbetet framåt.

(forts. § 18)