Herr talman! Tobias Andersson har frågat mig hur jag avser att arbeta framåt med frågor om IS-återvändare som jobbar nära barn och unga. Tobias Andersson har också frågat mig om jag och regeringen avser att vidta några åtgärder för att garantera att barn och unga får en uppväxt fri från IS-återvändare.

Låt mig inledningsvis vara tydlig med att vi måste säkerställa att de som jobbar med barn och unga inte har en bakgrund som riskerar att äventyra barns och ungas säkerhet eller innebär en risk för att barn och unga socialiseras och rekryteras in i brottslighet. Uppgifterna i den artikel som Tobias Andersson refererar till i interpellationen är ytterst bekymmersamma och bör tas på största allvar.

I min roll som socialminister med ansvar för ungdomsfrågor är det en självklarhet att barn och unga ska växa upp i en trygg miljö. Det är inte under några omständigheter acceptabelt att vuxna som riskerar att utnyttja sin position i mötet med barn och unga för illvilliga och kriminella syften ges tillträde till sammanhang där barn och unga vistas.

Det är viktigt att arbetsgivare som ansvarar för personal som arbetar med barn genomför noggranna rekryteringsprocesser och skaffar sig god kännedom om den person som ska anställas. En del i denna process är kontroll av om personen i fråga tidigare är dömd för brott. Arbetsgivare i kommuner och regioner samt företag och organisationer har i nuläget möjlighet att enligt lagen (2013:852) om registerkontroll av personer som ska arbeta med barn begära ett registerutdrag ur belastningsregistret av en person som ska anställas, om arbetet innebär direkt och regelbunden kontakt med barn. Det finns enligt den lagen inte något krav på att begära sådant registerutdrag vid anställning, och det är ytterst arbetsgivarens ansvar att säkerställa att endast den som är lämplig för en viss befattning anställs.

Därutöver finns andra verksamhetsspecifika regelverk som styr användningen av registerutdrag, exempelvis lagen (2007:171) om registerkontroll vid vissa boenden som tar emot barn. Enligt denna får hem för vård eller boende, HVB, och stödboenden som tar emot barn inte anställa någon som inte har kontrollerats mot belastningsregistret eller misstankeregistret. Där framgår också att Inspektionen för vård och omsorg har möjlighet att besluta att återkalla tillstånd för boenden som bedrivs i enskild regi och som inte kontrollerar registerutdrag. För att ytterligare säkerställa barns och ungas trygghet föreslår regeringen i lagrådsremissen Ett fönster av möjligheter - stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende att motsvarande bestämmelser ska gälla även för skyddade boenden som tar emot barn.

I skollagen (2010:800) framgår också specifika regelverk för registerutdrag inom skolans område. När ny personal ska anställas i förskolan och skolan eller inom annan pedagogisk verksamhet ska en registerkontroll göras. Bestämmelserna om registerutdrag i skollagen togs dock fram för över 20 år sedan, och i ett sådant utdrag finns enbart uppgifter om vissa specifika brott. Sedan dess har bland annat brotten deltagande i terroristorganisation och involverande av underårig i brottslighet införts. Skolan ska vara en trygg och säker plats där våra barn och unga kan bygga sin framtid, och det kan därför finnas anledning att se över lagstiftningen på området.

Det är samtidigt viktigt att komma ihåg att belastningsregistret är ett komplement till övriga uppgifter som en arbetssökande lämnar under anställningsprocessen.

Regeringens arbete i dessa frågor sträcker sig över flera områden där ett stort antal myndigheter är involverade. Exempelvis bedriver Säkerhetspolisen en kontinuerlig uppföljning i fråga om individer som misstänks ingå i den våldsbejakande extremistiska miljön i stort, inbegripet individer som har rest till och återvänt från konfliktområden. Säkerhetspolisen gör löpande bedömningar om huruvida den här typen av individer utgör ett säkerhetshot eller inte och vidtar åtgärder utifrån det. Därtill har Center mot våldsbejakande extremism vid Brottsförebyggande rådet i sin tur en god beredskap för att ge kontinuerligt stöd till kommuner och yrkesverksamma på lokal nivå.

Låt mig avslutningsvis upprepa att det är en självklarhet att barn och unga ska växa upp i en trygg miljö och att regeringen arbetar intensivt för att säkerställa att så ska vara fallet.

Herr talman! Tack, Tobias Andersson, för interpellationen och för diskussionen! Jag tror att vi i grunden är helt överens om att IS-återvändare som riskerar att dra in barn och unga i terroristverksamhet eller över huvud taget i kriminell verksamhet inte bör förekomma.

Det är synnerligen bra om man har återvänt från IS. Har man begått brott i samband med att man har varit där finns det goda möjligheter att väcka åtal i domstol. Om man har sonat sina brott ska man naturligtvis få en väg tillbaka. Men det är inte nödvändigtvis så att den ska vara i miljöerna bland barn och unga. Det finns i så fall andra möjligheter.

Ett grundproblem när IS härjade som värst var att vi inte hade lagstiftning på plats som gjorde det olagligt att resa och ansluta sig. Nu har vi det, vilket är väldigt bra.

Som Tobias Andersson också konstaterar är brotten deltagande i en terroristorganisation och även involvering av underårig i brottslighet relativt nya brott. De finns inte med i den körning som man ska göra i belastningsregister när man anställer personer.

Det är också därför som jag säger att det kan finnas anledning att se över detta. Det är inte mitt beredningsområde, utan det är andra statsråd som har att bereda den typen av frågor. Men vi är överens om att det kan finnas anledning att göra detta. Det är vad jag i dag kan säga i den frågan.

Sedan finns det ett antal saker som behöver göras. Förutom detta behöver skolledare och andra som anställer personer vara noggranna i rekryteringsprocesserna. Det är viktigt att de är det. Registerkontroll är en komponent i detta. Men det gäller också att de över huvud taget är vaksamma inför den här typen av saker så att vi säkerställer att barn och unga är trygga i skolan, i vården, på fritidsgårdar och i hemmet. De yrkesverksamma har en jätteviktig roll i barnens uppväxt. Det gäller att de förmedlar goda värderingar till barnen för att de ska kunna växa upp i trygghet.

Jag är glad att vi i dag har en bättre lagstiftning. Vi är beredda att titta på många olika åtgärder för att se till att de som sympatiserar med och försöker att dra in unga i terroristverksamhet ska finnas så långt från våra barn och unga som det över huvud taget är möjligt.

Herr talman! Jag ska nog hålla mig till det jag sagt hittills gällande detta eftersom det ligger en bit ifrån mina beredningsområden. Jag har konstaterat att det finns möjlighet att göra registerkontroller och att det kan finnas skäl att se över vilka typer av brott som man begär utdrag om, särskilt när det gäller arbete i skolan. Men i övrigt får regeringen återkomma på annat sätt i den typen av frågeställningar.

Att bekämpa våldsbejakande extremism och kriminalitet är prioriterat av regeringen. Till detta hör förstås bekämpandet av att barn och unga rekryteras till eller socialiseras in i extremistiska eller kriminella miljöer.

Jag vill också nämna att Center mot våldsbejakande extremism har god beredskap för att ge kontinuerligt stöd till kommuner och yrkesverksamma i de insatser som behöver göras på lokal nivå. Det är viktigt att kommuner och yrkesverksamma vänder sig till Center mot våldsbejakande extremism. Det är också generellt sett viktigt - regeringen arbetar med en generell ingång här - att vi på många områden ser över sekretessen och ser till att det finns möjlighet att bryta sekretess för att skydda barn och unga på olika sätt.

Detta gör regeringen i olika sammanhang. Ibland har det byggts upp utan att vara ändamålsenligt - det är i vart fall inte ändamålsenligt i dag. En viktig sak som regeringen nu gör på område efter område är att se till att myndigheter faktiskt kan samverka bättre än i dag. Det tror jag är en nyckel om man ska kunna hantera denna problematik, där unga riskerar att påverkas av eller dras in i olika djupt olämpliga miljöer.

Fru talman! Det är angeläget att på olika sätt arbeta för att unga inte ska dras in i extremistiska eller kriminella miljöer. Det gäller både det offentliga och föreningslivet. Vi arbetar till exempel med att se över regelverket för bidragsgivning för att det ska bli tydligare och enklare att tillämpa och för att bidragen verkligen ska gå till organisationer som i allt väsentligt bidrar till att värna våra grundläggande värderingar i samhället, inte till organisationer som vill motverka dem. Det är viktigt.

Vi kommer också att inrätta en stödfunktion för myndigheter för att de ska bli bättre på att just fånga upp sådant i olika typer av organisationer. Det tror jag kommer att vara en ganska viktig funktion.

Därtill vill jag också gärna säga att regeringen i september 2021 gav Polismyndigheten, Kriminalvården, Sis och Socialstyrelsen i uppdrag att utveckla arbetet med stöd till avhoppare från kriminella, våldsbejakande, extremistiska och hedersvåldsrelaterade miljöer i hela landet. Det är viktigt att detta arbete kan förstärkas på olika sätt.

Vi ska, som interpellanten säger, se till att ingen dras in i dessa miljöer, men för dem som redan har dragits in i dem måste det finnas vägar ut. Det gäller extremistiska miljöer, men det gäller i synnerhet också de kriminella miljöerna - ibland tenderar det ju att vara samma miljöer. Det är därför väldigt viktigt att det finns en bra avhopparverksamhet. Där kan vi nog fundera ytterligare på vad som kan göras för att fler ska känna att det finns en väg bort från den här typen av miljöer.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.