Herr talman! Jag tackar finansministern för svaret på min interpellation.

Skatteavtal kanske inte är något allmänt känt i befolkningen, men de finns mellan olika länder och har som syfte att undvika eller lindra effekten av internationell dubbelbeskattning - när två skattesystem krockar med varandra, helt enkelt - och därmed naturligtvis också förhindra internationell skatteflykt. De kan också vara ett sätt att uppmuntra och förenkla investeringar mellan de stater som ingår avtalen.

Historiskt har vi i Sverige var framgångsrika på det här området. Vi har ett omfattande och väldigt konkurrenskraftigt nät av skatteavtal. Det har varit bra för svenska medborgare och kanske framför allt för svenska företag som vill investera och vara aktiva runt om i världen.

När det gäller Portugal hade vi alltså ett avtal som sades upp av riksdagen i enighet för något år sedan. Orsaken var att Portugal hade infört regler som gjorde att pensioner som upparbetats i andra länder, som Sverige, helt enkelt kunde tas ut till ingen eller mycket låg skatt i Portugal. Ändringen av de portugisiska reglerna fick, i kombination med det avtal som fanns sedan tidigare, helt orimliga effekter. Ganska förmögna människor kunde undgå skatt på ett alldeles uppenbart orättvist sätt.

Därför var det självklart för den förra regeringen att sätta press på Portugal och värna svenska skatteinkomster. Vi kom också överens med portugiserna om regler för att ändra på detta, precis som finansministern sa, men de genomfördes aldrig i Lissabon. Därför valde en enig riksdag att säga upp avtalet.

Sverige var inte heller ensamt om att göra detta, herr talman. Exempelvis Finland gjorde det också av samma skäl.

Nu ändrar Portugal sina interna regler vid årsskiftet. Om det är en följd av att pressen har ökat för att Sverige, Finland och andra länder har sagt upp sina avtal eller om det snarare beror på en intern portugisisk opinion mot att rika människor får helt andra förutsättningar att skaffa sig ett boende återstår väl att se. Det kanske inte heller är så viktigt i den här debatten. Hur som helst skapas nu ett helt nytt läge. Med nya regler finns också möjligheten att komma överens om ett nytt avtal.

Jag ska ärligt säga till finansministern att jag bara har fått en muntlig dragning av det här förslaget av mina partikollegor i det portugisiska parlamentet. Jag föreställer mig dock att finansministern, som har lite andra resurser, har låtit Finansdepartementet sätta sig djupare in i detaljerna.

Eftersom finansministern avslutade sitt svar med beskedet att regeringen är öppen för att förhandla ett nytt avtal med Portugal om förutsättningarna är de rätta, och också slog fast att hon har nära och bra relationer med sin portugisiske finansministerkollega, har jag två frågor: Föreligger nu förutsättningarna för att uppta förhandlingarna? Och har Elisabeth Svantesson använt eller tänker hon använda sin goda relation med Fernando Medina för att diskutera ett nytt avtal mellan Sverige och Portugal?

Ett sådant avtal skulle underlätta för investeringar och handel mellan våra länder. Det är därför en fråga som är väl värd finansministerns tid och ansträngning.

(Applåder)

Herr talman och finansministern! Det är helt korrekt att det var ett orimligt system som infördes i praktiken 2009, då Portugal ändrade sin interna rätt. När den samverkade med skatteavtal som vi hade sedan tidigare blev konsekvenserna helt orimliga. Det tog alltså över tio år från 2009 innan det till sist sades upp. Det var en lång process och inte ett särskilt hastigt beslut, utan det var ganska väl grundat. Sverige var inte heller ensamt om att göra det.

Det är väl uppenbart också för portugiserna i dag att det inte har varit en särskilt framgångsrik strategi att låta rika utlänningar komma undan skatt i andra länder och sedan använda detta för att komma före i olika bostadsköer. Man har i alla fall en större plånbok att köpa med.

Jag väljer att tolka finansministern positivt och att hon ändå har som ingång och ett intresse av att förhandla med Portugal om ett nytt avtal. Det är alldeles utmärkt att Elisabeth Svantesson fortsätter att arbeta hårt för att Sverige ska ha ett brett nät av skatteavtal, inte minst eftersom de innebär att svenska företag kan agera i världen utan onödigt stora risker för att beskattas dubbelt eller allmänt krångel. När man träffar exempelvis den svenska handelskammaren i Lissabon lyfter de ju upp att det efter att avtalet har sagts upp har blivit krångligare och mer osäkert att hantera dessa frågor.

Att arbeta vidare med Portugal i närtid borde alltså vara ett utmärkt nästa steg. Att man, som finansministern lyfter fram, nu har en långt gången diskussion eller till och med förhandling med Grekland är bra för att få till det breda nätet. Men den ekonomiska relationen med Portugal är faktiskt lite större än den är med Grekland. Exporten och importen är helt enkelt lite mer omfattande. Det är därför viktigt att man kommer igång.

Min andra fråga i interpellationen handlade om det som finansministern nu tog upp: vilken inriktning man kan tänka sig på ett kommande avtal. Jag hade också med mig i bagaget att det inte är orimligt att OECD:s modellavtal utgör grunden för en sådan diskussion. Men jag skulle ändå, trots det finansministern sa, vilja fråga om det inte finns något ytterligare att säga om det mer principiella eller kanske en mer detaljerad uppfattning om hur ett sådant avtal borde se ut framöver. Jag tror att många är intresserade av frågan.

Finansministern får gärna lägga till på slutet när hon tänker sig att ta kontakt med sin portugisiske kollega för att verkligen komma igång med de praktiska förhandlingarna.

Elisabeth Svantesson brukar peka på att regeringsunderlaget i riksdagen ger henne majoritet och att det som regeringen lägger fram är något som kommer att genomföras. I Portugal är det en enpartiregering som har majoritet. Då kan man väl utgå från att det som det kommer att beslutas om kommer att se ut ungefär som det förslag som har lagts fram. Det är i alla fall så jag känner portugisisk politisk kultur. Med det i bagaget torde förutsättningarna för finansministern att veta vad som ligger på bordet vara ganska stora.

Herr talman! Avslutningsvis tycker jag nog ändå att finansministern kunde ha en lite mer framåtlutad attityd i en fråga som är så viktig för många svenska företag. Att använda det momentum som uppstår när Portugal ändrar sina egna regler framstår ändå som ett läge som man inte ska dra ut på. Eftersom det har varit en omständlig fråga under lång tid finns det skäl att sätta igång så fort man bara kan. Varför inte redan nu boka in ett möte till nyåret? Det är egentligen bara att skicka ett sms.

Eftersom skatteavtalen är viktiga för att förenkla för företag att agera över gränserna ser jag fram emot att få fortsätta diskussionen. Om inte finansministern inom kort kan redogöra för att det påbörjats förhandlingar får vi här i kammaren fortsätta diskutera både läget i Portugal och kanske andra skatteavtal. Det är frågor som är väl värda att lyfta upp många gånger.

(Applåder)

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.