Fru talman! Ida Karkiainen har frågat Paulina Brandberg om hur hon avser att agera för att skydda yttrandefriheten och demokratin från otillbörlig påverkan från hat, hot och desinformation från anonyma konton. Interpellationen har överlämnats till mig.

Regeringen ser allvarligt på risken att hat, hot och desinformation leder till splittring i samhället, tystade röster och ett urholkat förtroende för våra demokratiska institutioner. Den svenska gemenskapen ska fortsatt präglas av trygghet, tillit och respekt för grundläggande fri- och rättigheter.

Rätten att få uttrycka sin åsikt utgör en av demokratins hörnstenar som vi måste värna varje dag och aldrig ta för givna. Yttrandefriheten, med en lång tradition och stark ställning i Sverige, är fastslagen i våra grundlagar och därigenom föremål för omfattande skydd.

Som kulturminister med ansvar för både medie- och demokratifrågor handlar en viktig del av mitt arbete om att just främja yttrandefriheten och stärka vårt demokratiska samhälle. Genom att värna mediers frihet och mångfald skapar vi förutsättningar för fri åsiktsbildning, ökad motståndskraft mot desinformation och oberoende granskning av den politiska och ekonomiska makten.

Sedan årsskiftet finns ett nytt mediestöd på plats med det uttryckliga syftet att säkerställa lokal och regional journalistik av hög kvalitet, vilket är helt centralt ur ett demokratiskt perspektiv. Utöver det pågår arbetet med nya villkor för public service inför kommande tillståndsperiod för att skapa goda förutsättningar för public service-verksamheten och för att upprätthålla och värna dess oberoende. En kombination av livskraftiga kommersiella medier och ett starkt och oberoende public service med högt förtroende hos allmänheten är en demokratisk grundbult och också en motvikt till spridning av desinformation.

En annan viktig aspekt är att värna det fria ordet och demokratiskt ansvarsutkrävande via ett stärkt skydd för journalister som utsätts för hat och hot. Under våren presenterade jag tillsammans med justitieministern nya insatser på det området. Det handlar dels om ett uppdrag till Mediemyndigheten att samla aktörer som arbetar med dessa frågor, dels om medel till Brottsofferjouren för att kunna bygga upp en nationell kontaktpunkt för journalister som behöver stöd eller skydd.

Yttrandefrihet är en medborgerlig och politisk rättighet som jag alltid kommer att värna och stå upp för. Hat, hot och desinformation ska inte få genomslag i vårt samhälle. Där bär vi alla ett gemensamt ansvar.

Fru talman! Det är alldeles riktigt så att hot och desinformation florerar i vårt samhälle. Det handlar därför både om att se till att samhället är robust nog att stå emot desinformation och om att generellt höja kunskapsnivån så att vi kan se igenom, ifrågasätta och förstå vilka krafter det kan vara som vill främja vissa budskap.

I det svenska samhället finns även saker som är mycket väl fungerande och som bygger upp just den robusthet som kan motverka desinformation. Vi har till exempel ett högt valdeltagande, en hög grad av social tillit i vårt samhälle, ett engagerat civilsamhälle som är en enorm kraft, välfungerande och rättssäkra institutioner och livskraftiga och oberoende medier. Allt detta bygger ju en demokrati på, men det bygger också en robusthet i samhället mot just desinformation.

Det är alldeles riktigt så att den som förstår informationsflödet naturligtvis också står bättre rustad att stå emot det. Därför har regeringen bland annat gett ett uppdrag till Mediemyndigheten som handlar om att långsiktigt arbeta för att stärka allmänhetens kunskap och medie- och informationskunnighet när det kommer till den här typen av frågor. Jag tror att vi som samhälle klarar av att identifiera och förstå innebörden bättre om vi höjer den generella medie- och informationskunnigheten.

Det görs givetvis också annat. Precis som ledamoten säger är det viktigt att vi jobbar med förebyggande åtgärder men också med utbildning för att kunna stå emot påverkansförsök och desinformation. Detta nämns också som en av de viktigaste faktorerna i den nationella säkerhetsstrategi regeringen har tagit fram och som beslutades i juli i år.

Det här är några av de saker vi gör på nationell nivå. Men detta är också en fråga som behöver hanteras utanför våra egna gränser, för en hel del av de plattformar man använder sig av är inte bundna till vårt land utan saknar geografiska gränser. Därför har Sverige inom ramen för Europeiska unionens ministerråd via DSA-förordningen kunnat bidra till reglering av sociala medier för att motverka desinformation och anonyma påverkanskampanjer. Vi har också bidragit till EU:s uppförandekod, som handlar om att kunna ta itu med spridning av desinformation på olika plattformstjänster. I mars antogs också en förordning om transparens när det gäller politisk reklam. Det görs alltså en rad saker inom ramen för EU.

Jag har nu tagit upp några exempel på såväl nationell nivå som EU-nivå där regeringen är med och driver på just för att belysa vikten av att både jobba proaktivt mot desinformation och kunna bygga upp ett starkt och robust samhälle.

Fru talman! Jag ska återkomma till frågan om hat och hot mot journalister; jag berättar gärna om regeringens insatser där.

Låt mig först adressera ett par av de saker som ledamoten Ida Karkiainen nämnde. Den parlamentariska utredningen ligger nu på mitt bord och bereds inom Regeringskansliet. Den har även gått ut på remiss, och det finns möjlighet att lämna remissvar på den. Jag kan inte uttala mig om en utredning som har gjorts av en parlamentarisk grupp, men jag har som sagt tagit emot utredningen och kommer att arbeta vidare med den. Det är dock alldeles för tidigt att säga var det kommer att landa. Den är som sagt ute på remiss, och vi ser fram emot att arbeta fram propositionen.

Regeringen uttalade redan i sin första regeringsförklaring att en balans mellan ett fritt och oberoende public service och fria kommersiella medier är en av de viktigaste faktorerna i en välfungerande demokrati. Detta står jag givetvis fast vid. Det låter på ledamoten som att public service inte kommer att ha några medel kvar, men public service får i dag ungefär 9 miljarder kronor, vilket är mycket pengar. Public service gör en fantastisk insats, och det måste få kosta. Få det inte att låta som att det inte finns några pengar i systemet, för det finns 9 miljarder i dag. Utredningens förslag ligger nu på mitt bord att jobba vidare med.

När det gäller mediestödet sa ledamoten att det är synd om röster som tystas. Poängen med det nya mediestödet var just att inga röster skulle tystas utan att fler skulle höras, inte bara i Stockholm och storstäderna utan över hela landet. Det är viktigt att den miljard vi lägger i det nya mediestödet kommer åt de vita fläckar runt om i landet som också har rätt till bra journalistik på lokal och regional nivå.

Hat och hot mot journalister kommer vi aldrig att acceptera, och därför har regeringen tagit krafttag mot det. Justitieministern och jag har haft upprepade rundabordssamtal med delar av branschen för att prata om detta. Som jag nämnde tidigare har vi också gjort riktade insatser till Brottsofferjouren för att inrätta denna kontaktpunkt och gett Mediemyndigheten ett övergripande uppdrag att följa upp detta. Dessa två åtgärder har branschen själv efterfrågat för att man har sett att behovet finns, framför allt för frilansande journalister, som kanske inte har en hemhörighet hos en större organisation. Jag är glad över detta och ser fram emot att följa upp dessa och andra åtgärder.

Fru talman! Tack, Ida Karkiainen, för denna otroligt viktiga debatt!

Men låt mig återigen i denna talarstol vara mycket tydlig. Såväl jag själv som mitt parti och min partiledare har varit mycket tydliga om var vi står i frågan om politiska partiers användande av anonyma konton. Det är ingenting som vi vare sig förespråkar eller står för.

Vi anser tvärtom att politiska partier ska jobba med transparens och öppenhet i sin kommunikation gentemot väljarna. Jag är övertygad om att det stärker trovärdigheten både för oss som politiska partier och för det demokratiska samtalet. Vi behöver gemensamt slå vakt om vår vidsträckta yttrandefrihet här i Sverige. Här finns ett starkt skydd för rätten att uttrycka sin åsikt. Till skillnad från hur det är i mindre demokratiska länder får man här göra det till och med utan att behöva avslöja sin identitet eller tala om vem man är. Det är också en del av yttrandefriheten. Men det är klart att vi måste kunna värna den rätten och fundera över vad den kan få för konsekvenser.

Jag tror inte att någon som känner mig skulle säga att jag inte vet hur det är att vara begränsad. Jag kommer från ett land där begränsningen är mycket tydlig. Min familj har flytt på grund av begränsningen.

Att jag, mitt parti och regeringen kommer att stå upp för yttrandefriheten är alldeles självklart för mig i den här rollen.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.