Herr talman! Anders Ygeman har frågat mig om hur jag avser att agera för att säkerställa att hat, hot och desinformation från anonyma konton inte påverkar kommande val.

Det finns mycket starka skäl att motverka otillbörlig informationspåverkan, något som spridning av desinformation och rykten i sociala medier kan vara exempel på. Vi vet att det utgör hot mot att val kan genomföras på ett säkert och rättvist sätt. Ytterst kan det också påverka förtroendet för hela valsystemet och därmed för valens demokratiska legitimitet. Därför är det också en högt prioriterad fråga för regeringen att säkerställa säkerheten i de allmänna val som hålls i vårt land.

Först och främst vill jag framhålla att det svenska valsystemet är robust och att möjligheterna att manipulera valresultaten är ytterst begränsade. Röstmottagningen och rösträkningen sker manuellt i lokala valdistrikt i alla kommuner. All rösträkning är dessutom offentlig, både när valsedlarna räknas en första gång i kommunerna och när de kontrollräknas av länsstyrelserna innan resultatet fastställs. Att valadministrationen är decentraliserad på det här sättet, med ett delat ansvar mellan myndigheter på lokal, regional och statlig nivå, bidrar till att göra systemet robust och rättssäkert.

Efter flera rapporter om att det förekommit försök att negativt påverka synen på det svenska valsystemet tillsattes under 2020 en parlamentariskt sammansatt kommitté som gavs i uppdrag att lämna förslag för att stärka förtroendet för valsystemet och stärka dess motståndskraft mot manipulationer. Kommittén lämnade en rad förslag, bland annat att Valmyndigheten ska ges ett övergripande och sammanhållande ansvar för säkerhetsfrågorna i valadministrationen. Förslagen har remitterats och bereds för närvarande i Regeringskansliet.

Parallellt med detta bedriver Valmyndigheten sedan oktober 2021 ett nationellt valnätverk i samarbete med länsstyrelserna, Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Myndigheten för psykologiskt försvar. Valmyndigheten ingår även i ett europeiskt valnätverk med myndigheter från andra medlemsstater, som utbyter erfarenheter och kunskap om till exempel dataskydd och cybersäkerhet. I alla allmänna val sedan valet till Europaparlamentet 2019 har Valmyndigheten också tillhandahållit en tjänst för frivillig incidentrapportering för alla inblandade aktörer i valadministrationen, allt för att kunna identifiera och hantera hot som kan störa genomförandet av val.

Vad gäller frågan om just desinformation på internet finns därutöver numera både bindande regler för och frivilliga åtaganden från de stora internetplattformarna. Genom förordningen om en inre marknad för digitala tjänster, den så kallade DSA-förordningen, måste de mycket stora plattformarna utföra riskbedömningar som inbegriper risken för att de används för samordnade desinformationskampanjer eller valmanipulation.

Många internetplattformar har dessutom i den europeiska uppförandekoden avseende desinformation åtagit sig att samarbeta och samordna sitt arbete under val, när hotet från desinformationskampanjer är särskilt stort. Undertecknarna till uppförandekoden har till exempel inrättat ett system för snabba insatser för att under valperioderna säkerställa ett snabbt och effektivt samarbete mellan plattformar, faktagranskare och organisationer i det civila samhället.

Att värna och skydda våra allmänna val är en ytterst viktig och prioriterad fråga. Den svenska folkstyrelsen och valsystemet bygger på principerna om fri åsiktsbildning och om allmän och lika rösträtt. Alla väljare ska kunna rösta utan att utsättas för tvång eller annan otillbörlig påverkan. Regeringen följer därför löpande utvecklingen, och flera svenska myndigheter samverkar både nationellt och inom EU för att värna våra valprocesser.

Herr talman! Den fråga som Anders Ygeman har ställt i interpellationen lyder: "Hur avser ministern att agera för att säkerställa att hat, hot och desinformation från anonyma konton inte påverkar kommande val?" Jag har utförligt redogjort för det arbete som regeringen och statliga myndigheter genomför och som är ägnat att värna integriteten och säkerheten i våra allmänna val.

Det kan ändå för sakens skull vara värt att påminna om att rätten att vara anonym faktiskt är ett viktigt inslag i vår demokrati. Det är en rätt som skyddas i våra grundlagar. Det handlar om allt från valhemligheten till rätten att driva frågor i debatten utan att för den skull säga vem man är.

Men med detta sagt är det min övertygelse att alla vi som arbetar politiskt, och särskilt som företrädare för partier i Sveriges riksdag, har ett ansvar att bidra till att det demokratiska samtalet är så öppet, tydligt och sakligt som möjligt. Detta är också en uppfattning som statsministern har gett uttryck för, liksom flera andra företrädare för mitt parti Moderaterna, både här i riksdagens kammare och i andra sammanhang. Det är också en hållning som jag står fast vid och redogör för även i dag.

Eftersom jag inte kan föreställa mig att detta är en debatt som Anders Ygeman vill lyfta bara i relation till Sverigedemokraterna utan tror att det är det breda allmännyttiga anslag som handlar om valsystemets integritet som är föremål för dagens debatt vill jag understryka att det är utomordentligt centralt för vår demokrati att den höga tilliten till valsystemet upprätthålls. Valen ska vara fria och hemliga. Valen ska genomföras och valsystemet struktureras på ett sådant sätt att medborgarna kan rösta på ett tryggt och säkert sätt.

När det gäller sommarens val till Europaparlamentet bedömer Valmyndigheten att valgenomförandet nationellt, alltså här i Sverige, var lugnt och planenligt. Enligt EU:s byrå för nät- och informationssäkerhet påverkade cyberaktiviteter inte EU-valet på något väsentligt sätt.

Vi får naturligtvis inte därmed luta oss tillbaka. Jag har i mitt svar också redogjort för en rad lagstiftningsprocesser och säkerhetsåtgärder som vi nu jobbar med nationellt och på EU-nivå. Regeringen tar frågorna på största allvar. Vi följer förstås utvecklingen noga och löpande.

Herr talman! Jag och Anders Ygeman har haft nöjet att diskutera dessa frågor tidigare. Jag sa då och jag säger igen att jag tycker att detta är en mycket angelägen debatt. Jag tycker att frågorna är allvarliga, och det har också återspeglats i reaktionerna från såväl statsministern som andra företrädare för regeringen och, för den delen, företrädare för olika partier, inte minst mitt eget.

Brösttonerna från Socialdemokraterna har jag svårt att ta på allvar eftersom alla metoder - höll jag på att säga - som är ägnade att förgifta det politiska samtalet i Sverige på något sätt har introducerats av Socialdemokraterna. Vi har tidigare nämnt exemplen från både partikansliet på Sveavägen och SSU, även om de ligger ett antal år tillbaka i tiden. Jag kommer ihåg att jag också nämnde den systematiska svartmålningen av Fredrik Reinfeldt, med påståenden och ryktesspridning som jag inte har för avsikt att upprepa här i kammaren. Detta hindrar inte att de frågor vi diskuterar är utomordentligt centrala. Möjligtvis skulle det motivera en något högre grad av ödmjukhet i de påståenden som slungas åt andra håll i denna debatt.

Jag kan för Moderaternas del säga att Moderaterna alltså inte ägnar sig åt att använda anonyma konton. Vi är mycket tydliga med var vi står i de frågorna.

Jag tycker också att det i Sverige har varit en väldigt viktig principiell och demokratiskt utomordentligt central hållning att inte använda regeringsmakten mot enskilda partier eller, för den delen, för att allvarligt avgränsa enskilda partiers förutsättningar att bilda opinion utan att den kritiska granskningen av detta sker genom en öppen debatt av den typ som vi för här i kammaren i dag.

Denna typ av frågor har också diskuterats i det parlamentariska sammanhanget. Det är i riksdagen och genom samspelet mellan riksdagens partier som eventuella åtgärder på detta område ska värkas fram och överenskommas. Jag vet att sådana diskussioner förekommer, och jag tänker inte föregripa dem.

Jag vill också säga att det är klart att det går att efterfråga kraftfulla åtgärder med hela den exekutiva maktens tyngd i ryggen. Jag noterar att en del av de förslag som har kommit från Socialdemokraterna har avfärdats väldigt entydigt, inte av regeringen men däremot av experter på till exempel yttrandefrihet, som alla förenas i sin avsky när det gäller förekomsten av den här typen av verktyg men som till exempel från demokratiska utgångspunkter har problematiserat förslag som att alla skulle använda bank-id för att ta sig in på sina konton i sociala medier eller annat.

Låt oss alltså enas om att alla politiska partier i Sveriges riksdag har ett ansvar för att värna en saklig, tydlig debatt, vad gäller både innehållet i debatten och avsändarna. Från min och Moderaternas utgångspunkt är beskedet mycket klart: Vi vill inte se några anonyma konton från några partier i den svenska debatten. Vi är utan tvekan beredda att fortsätta verka för detta på olika vis. Däremot tycker jag att det är rimligt att villkoren för riksdagens partiers medverkan i den demokratiska processen avgörs här i riksdagen, inte genom dekret från Regeringskansliet. Den exekutiva makten ska hålla sig på behörigt avstånd från de enskilda partiernas inre liv.

Herr talman! Låt mig slå fast det som har varit grundslaget i dag och som har varit det från statsministern tidigare under året och från andra företrädare både för regeringen och för mitt eget parti Moderaterna.

Även om anonymitet är ett oundgängligt inslag i vår demokrati - valhemligheten och möjligheten att utan att säga vem man är bilda opinion är fundamentala inslag i ett fritt och öppet samhälle - är det min och Moderaternas övertygelse att alla som arbetar politiskt, särskilt som företrädare för riksdagspartier, har ett ansvar att se till att det demokratiska samtalet är så öppet, tydligt och sakligt som möjligt. Det gäller både innehåll och avsändare, det vill säga anonyma konton har ingen plats, menar jag och vi, i den svenska demokratin. Det är en hållning som vi konsekvent har gett uttryck för och som vi står fast vid i dag.

Jag menar också att det är väldigt viktigt att villkoren för partierna när det gäller opinionsbildning också hanteras i de processer som är pågående här i riksdagen. Vi har till exempel tillsatt en parlamentarisk utredning som i hög grad handlar om villkoren för partierna och partiernas opinionsbildning med mera.

Jag vill också säga, eftersom det trots allt var frågan, att det är utomordentligt centralt att den höga tilliten till valsystemet upprätthålls. Jag konstaterar med glädje att Europaparlamentsvalet, som genomfördes tidsmässigt i samband med det avslöjande som Anders Ygeman refererar till, har genomförts lugnt och planenligt. Det finns inte någonting vare sig från våra myndigheter eller från myndigheter på EU-nivå som antyder att EU-valet skulle ha påverkats på något väsentligt sätt.

Vi lutar oss inte tillbaka i och med detta, utan vi fortsätter arbeta för att värna den svenska demokratins och valsystemets integritet, trygghet och säkerhet.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.