Fru talman! Tomas Kronståhl har frågat mig om jag och regeringen på något sätt kommer att prioritera infrastrukturåtgärder och behov som finns i Kalmar län.

En väl fungerande infrastruktur är viktig för att säkerställa en långsiktigt hållbar transportförsörjning för såväl medborgarna som näringslivet i hela landet. För regeringen är det därför prioriterat att förbättra den infrastruktur vi har, reparera där det behövs och förvalta de gemensamma resurserna på bästa sätt. Regeringen prioriterar upprustning av befintlig järnväg. Satsningar på järnvägen bör i första hand underlätta för arbetspendling och godstrafik.

Regeringen har påbörjat arbetet mot en ny nationell plan för planperioden 2026-2037 genom att i ett första steg ge Trafikverket i uppdrag att inkomma med ett inriktningsunderlag för en ny planperiod. Detta uppdrag redovisades den 15 januari och bereds nu inom Regeringskansliet. Underlaget kommer ligga till grund för en infrastrukturproposition med nya ekonomiska ramar och inriktning för en ny plan.

Efter att riksdagen har beslutat om propositionen, inklusive hur stor den tolvåriga ekonomiska planeringsramen ska vara, kommer regeringen att ge Trafikverket i uppdrag att ta fram ett förslag till en ny nationell plan för perioden 2026-2037. Det är först i denna del av processen som konkreta projekt och åtgärder utreds och analyseras.

Behoven inom infrastrukturen är stora, och det är nödvändigt att göra genomtänkta prioriteringar mellan olika åtgärder. Det är viktigt att det görs i en ordnad process med ett tillräckligt underlag.

Förra månaden bjöd jag in till och deltog på remissmöten om Trafikverkets inriktningsunderlag. Företrädare för Region Kalmar medverkade och talade inom ramen för samarbetet i Regionsamverkan Sydsverige. I arbetet för en ny nationell plan är det värdefullt att ta del av konkreta behov, synpunkter och inspel från aktörer i olika delar av landet.

Fru talman! Jag vill inledningsvis tacka ledamoten för engagemanget för infrastruktur och specifikt infrastrukturen i Kalmar län, i det här fallet. Behoven är stora i hela landet, och det finns mycket riktigt behov som dem som ledamoten här räknar upp. De liknar ju många av de behov som finns i stora delar av landet.

När regeringen har slagit fast vår prioritering att hela Sverige ska fungera är det viktigt att man gör de prioriteringar som behövs för att stärka infrastrukturen, och framför allt att man stärker underhållet av infrastrukturen och gör reinvesteringar och vidtar åtgärder som ser till att vi får ut mer av den infrastruktur vi redan har.

Transporterna och infrastrukturen lägger grunden både till den gröna omställningen och till vår beredskapsförmåga, som behöver stärkas med tanke på det säkerhetspolitiska läge som vi är i. Vi behöver alltså mer av transporter, och de ska kunna ske på ett tillförlitligt sätt med en hög grad av framkomlighet och hållbarhet.

Gods och arbetspendling är det som regeringen prioriterar i upprustningen av infrastrukturen. Jag noterar att ledamoten nämner, också i den skrivna interpellation som jag svarar på här i dag, fru talman, att regeringen har erbjudit flera stora satsningar på ny infrastruktur.

Det vi framför allt har gjort är att avbryta planerna på nya stambanor för höghastighetståg och de centrala delar som var planerade i den tidigare nationella planen mellan Borås och Linköping och ned till Hässleholm. Det var den förra regeringen som fattade beslut om detta, och det var en viktig åtgärd som vår regering vidtog när vi avbröt planeringen för detta.

Riksrevisionen har granskat beslutet och kommit fram till att detta minskar inteckningarna i kommande nationella planer med hela 163 miljarder kronor. Det här är viktigt med tanke på att behoven är mycket stora. Bara underhållsskulden på järnvägssidan uppgår till 91 miljarder kronor. Regeringen tar ansvar för att vi ska kunna rusta upp infrastrukturen, ta hand om den infrastruktur vi har och förstärka den där det behövs innan vi gör utfästelser om mycket stora och dyra investeringar som riskerar att tränga ut andra viktiga åtgärder.

Vilka åtgärder som vi kommer fatta beslut om återstår att se. Vi har ännu inte lagt fram propositionen till Sveriges riksdag, utan den kommer att komma under hösten. Därefter, fru talman, kommer regeringen, som jag sa i mitt svar, att ge Trafikverket i uppdrag att ta fram ett förslag på en ny nationell plan. Därefter kommer regeringen att fatta beslut.

Det är så planarbetet och infrastrukturplaneringen ser ut i Sverige. När ledamoten här noterar att han inte är helt nöjd med svaret, fru talman, riktas därför den besvikelsen snarare mot den förra regeringen och den nuvarande nationella plan som ledamotens eget parti var med och tog fram.

Jag kan garantera att vi inte kommer att ha råd med alla satsningar som behövs, för behoven är mycket större än de åtgärder som vi kommer att kunna inrymma i ram. Mycket är ändå redan intecknat, med tanke på att det finns stora projekt som inte är finansierade som fanns med och var aviserade i den förra nationella planen.

Desto viktigare är det därför att ta detta i ett sammanhang, och jag uppskattar Region Kalmar län som har gått ihop med flera andra regioner och pekar på vilka åtgärder som man gemensamt ser behöver prioriteras. Där är vi överens: Behoven är stora, och prioriteringarna kommer att vara nödvändiga.

Men jag hoppas och tror att ledamoten förstår att jag i dagens debatt i kammaren inte kan peka ut några enskilda projekt. Det är för tidigt i den process vi är inne i.

Fru talman! Jag hoppades på viss förståelse för att jag inte kan föregripa den process som innebär att regeringen binder ram, med beslut i riksdagen, i den proposition som vi kommer att lämna under hösten. Därefter ger vi Trafikverket i uppdrag att ta fram förslag på nationell plan. Det känner ledamoten väl till.

Notera dock vad jag sa, fru talman, redan i andra stycket i svaret: "För regeringen är det därför prioriterat att förbättra den infrastruktur vi har, reparera där det behövs och förvalta de gemensamma resurserna på bästa sätt. Regeringen prioriterar upprustning av befintlig järnväg. Satsningar på järnvägen bör i första hand underlätta för arbetspendling och godstrafik."

Detta kommer att vara vägledande för de uppdrag vi ger till Trafikverket. Jag ser fram emot att få återkomma i nästa steg av planrevideringen.

Jag kan förstå den frustration som finns eftersom behoven är så stora. När det gäller Stångådalsbanan och Tjustbanan finns ju dock dessa med som namngivna objekt i Kalmar län i nu gällande nationell plan. Trafikverket uppger att myndigheten under 2024 startar upp ett separat planeringsarbete för Stångådals- och Tjustbanans anslutning i Linköping, som kommer att pågå fram till 2026. I arbetet med järnvägsplanen bjuder Trafikverket kontinuerligt in dem som är särskilt berörda att bidra med kunskap och synpunkter.

Låt mig också tillägga, fru talman, att Trafikverkets arbete med den fysiska planeringen i det här fallet styrs av lagen om byggande av järnväg.

Fru talman! Jag vill tacka ledamoten för debatten. Jag vill också understryka det jag sa om att vårt beslut om att avbryta nya stambanor för höghastighetståg minskade inteckningen av befintliga planer för lång tid med 163 miljarder kronor. Det är klart att vi annars hade haft en annan debatt i dag. Vi hade haft sämre förutsättningar att prioritera viktiga åtgärder i Kalmar län och i andra delar av landet om inte regeringen hade tagit det beslutet. Jag uppfattar att vi nog kan vara överens om det i kammaren i dag, och det uppskattar jag i så fall.

Det finns också en annan viktig del som vi behöver ta ansvar för nu. På slutet av den förra planprocessen halverade den förra regeringen utbyggnaden av ERTMS, det digitala signalsystem som Trafikverket säger är mycket systemkritiskt och som också Riksrevisionen har granskat. Här valde den förra regeringen att halvera de föreslagna medlen och lägga pengarna på andra projekt.

Med den plan som nu ligger kommer detta system att vara utbyggt till 2070. Det gamla system vi har är från 1970. Det här kommer inte att fungera. Det är en viktig del som vi nu behöver ta ansvar för.

Här är jag också glad att Region Kalmar län tillstyrker Trafikverkets resonemang om ett snabbt och genomgående införande av ERTMS för hela landets järnvägssystem. Man pekar också på Stångådals- och Tjustbanan och att det förbereds för ett delvist införande av ERTMS. Det har gjorts en bristutredning.

Det handlar alltså om stora behov i hela landet, också i Kalmar län. Det är därför de prioriteringar och den inriktning vi nu har slagit fast är viktiga för att möjliggöra en upprustning. Detta har varit eftersatt under lång tid, inte minst underhållet, och det kommer att behöva göras prioriteringar. Därför är jag glad över det engagemang som ledamoten visar i de här angelägna frågorna.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.