Fru talman! Nima Gholam Ali Pour har frågat mig om jag avser att framöver bjuda in representanter för islam till samtal med regeringen även om de har kopplingar till islamister och därmed riskera att bidra till att legitimera dessa grupper. Nima Gholam Ali Pour har också frågat mig om jag avser att framöver bjuda in representanter för islam till samtal med regeringen även om dessa representanter har kopplingar till regimer som kränker mänskliga rättigheter.

Låt mig inledningsvis understryka att regeringen kraftigt tar avstånd från och aktivt arbetar med att stävja all form av extremism oavsett om den är politiskt eller religiöst motiverad.

Som minister med ansvar för statens stöd till trossamfund träffar jag kontinuerligt representanter för trossamfunden i Sverige. Det inkluderar företrädare för många olika samfund och trosinriktningar. För regeringen är det viktigt att ha en löpande och god dialog med organisationer i det civila samhället. Det gäller i allra högsta grad även trossamfund. Vi behöver ett löpande erfarenhetsutbyte i frågor som är viktiga och aktuella för regeringen att samtala med företrädarna om, och vice versa. Det innebär inte att det alltid finns samsyn gällande frågor vi diskuterar, men målsättningen är att genom öppna och konstruktiva dialoger kunna öka förståelsen och på så sätt bidra till förändring.

Med anledning av den senaste tidens koranbränningar har behovet av dialog varit särskilt stort. Det är viktigt och värdefullt för regeringen att ta del av trossamfundens bild av händelseutvecklingen och hur den påverkar samfund och deras medlemmar. Lika viktigt är att förklara hur regeringen ser på utvecklingen och de åtgärder som regeringen går fram med.

Både jag och andra statsråd har vid flera tillfällen den senaste tiden haft möten med representanter för trossamfund. Det försämrade säkerhetspolitiska läget gör det nödvändigt att ta till vara alla krafter som kan motverka denna utveckling. Jag vill samtidigt understryka att dialogerna med representanter för Sveriges trossamfund inte har genomförts i syfte att legitimera specifika aktörer.

Jag har i ett tidigare frågesvar till Nima Gholam Ali Pour framhållit att jag hyser stark tilltro till de rättsvårdande myndigheternas noggranna arbete i fråga om organisationer som främjar våldsbejakande extremism eller terrorism eller på annat sätt undergräver demokratin. Skulle det vara så att ett trossamfund eller en församling har kopplingar till extremism på ett sådant sätt att de utgör ett säkerhetsproblem kommer de rättsvårdande myndigheterna att underrätta regeringen och övriga berörda myndigheter om detta.

Låt mig avslutningsvis betona att dialog är ett kraftfullt verktyg, särskilt i en orolig tid. Genom att fortsätta träffas skapar vi möjligheter för samförstånd samtidigt som vi förblir vaksamma inför eventuella hot mot både vårt lands säkerhet och de grundläggande värden som vårt samhälle vilar på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Regeringen är vaksam inför alla tänkbara hot mot Sverige. Det kan vara från olika grupperingar, och det kan röra sig om olika typer av hot, såsom påverkanskampanjer, säkerhetshot och terrorhot. Vi har också tagit en lång rad initiativ på området där vi har gett många myndigheter i uppdrag att samverka bättre för att se, upptäcka och motverka radikalisering, våldsbejakande extremism och terrorism. Dessa frågor är inte något som regeringen tar lätt på.

Vi tycker att dialog är viktigt. Motsatsen, att inte ha dialog, är en dålig sak i ett samhälle - att inte träffas, inte prata med varandra och inte föra samtal om viktiga frågor och fånga upp det som inte minst många muslimer möter i sin vardag. Koranbränningarna har ju också utlöst andra hat och hotattacker mot vanliga muslimer i Sverige.

Det finns en särskild bakgrund till att vi bjöd in företrädare för Stockholms moské. Det skedde en nämligen en koranbränning i nära anslutning till moskén under en muslimsk högtid. Detta var något som gjorde människor rädda och var ett stort bekymmer för många barn och andra som var på väg till moskén och mötte detta. Jag tycker inte att det är konstigt att man då träffar företrädare och har en diskussion och dialog om detta där man också förklarar regeringens position: Vi står inte bakom koranbränningar, men vi står bakom svensk yttrandefrihet. Man har möjlighet att både kränka och angripa religion och religiösa dogmer. Det är väldigt viktigt.

Att ha en dialog om dessa saker och sortera i detta är därför väldigt angeläget. Vi träffar väldigt många företrädare; i augusti tror jag att vi träffade företrädare för 17 olika samfund. Jag tycker att dialogen också visade att den är väldigt viktig för många företrädare. Många aktiva muslimer och andra blir pressade från olika håll i och med koranbränningarna, från auktoritära regimer och extremistiska krafter och annat.

För regeringen är det viktigt att ha en dialog och lyssna, men också att förklara regeringens politik och position i detta läge. Jag har svårt att se att det skulle vara skadligt eller allvarligt. Vi gör det inte i syfte att legitimera några specifika samfund. Det är inte så att någon företrädare företräder till exempel alla muslimer. Det är viktigt att föra den här dialogen brett, och därför bjuder vi in många olika organisationer.

I en tid när så många vill splittra oss är det viktigt att vi orkar föra en dialog också i frågor där vi har olika uppfattningar. Men om det finns organisationer som utgör säkerhetshot mot Sverige kommer regeringen naturligtvis - som jag sa i mitt frågesvar - att underrättas om detta.

Fru talman! Jag har redan i flera inlägg redogjort för varför dialog är viktigt och varför vi ibland behöver ha det, också när vi tycker olika, med företrädare för organisationer som är verksamma i Sverige och som faktiskt har många medlemmar. De kan teckna en bild av vad medlemmar och människor i Sverige möter i sin vardag.

Samtidigt är vi alltid vaksamma och tar olika typer av initiativ för att stävja våldsbejakande extremism, terrorism och annan verksamhet som vill undergräva demokratiska värderingar. Vi har tagit flera sådana initiativ och planerar att återkomma till riksdagen med förslag på nytt regelverk för till exempel bidragsgivning.

Låt mig säga något om Islamiska Shiasamfunden i Sverige, eftersom interpellanten tar upp det. De har varit med på flera av mötena. Delvis som ett resultat av de dialogerna kunde vi i Agenda höra ordföranden redogöra för hur han kunnat vara den svenska ambassaden behjälplig i inte Iran men väl Irak och bidra till att främja svenska intressen internationellt genom sina kontakter och genom att förklara svensk lagstiftning på olika sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Var det dåligt? Borde han inte ha bistått med detta? Jag tror att en konsekvens av att vi har en dialog är att många vill vara med och bidra på olika sätt till att dämpa ett oerhört bekymmersamt säkerhetsläge runt vårt land.

En konkret fråga är: Var det fel av den svenska beskickningen att ta emot den hjälpen?

Det andra handlar om att jag tolkar interpellanten som att det är de specifika samfunden som han inte vill att någon har dialog med. Vilka samfund anser interpellanten att regeringen och andra bör ha dialog med?

Om vi är överens om att dialog är viktigt behöver vi också föra dialog med företrädare för muslimska trossamfund i Sverige. Det vore bra och viktigt att veta vilka vi ska föra dialog med, om vi är överens om att dialog är något bra och positivt där vi kan utbyta erfarenheter men också förklara och försvara grundläggande svensk lagstiftning och svenska värden och värna religionsfrihet och föreningsfrihet. Det är viktigt för att människor med olika tro ska kunna leva sida vid sida i Sverige.

Fru talman! Jag vill börja med att tacka Nima Gholam Ali Pour för en intressant debatt och för åsiktsutbytet.

Jag vill återigen betona att regeringen är vaksam i fråga om eventuella hot mot både vårt lands säkerhet och de grundläggande värden som vårt samhälle vilar på. Organisationer som skulle hota dessa har ingen plats vid mötesbord eller i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringens utgångspunkt är samtidigt att trossamfund överlag är röstbärare i vår demokrati. Man bidrar med sociala och humanitära insatser till medlemmar men gör också insatser för samhället i stort i viktiga frågor.

Det måste självklart finnas en välfungerande dialog mellan det offentliga och trossamfund, så att vi har kunskap om varandras verkligheter och det som medlemmar och medborgare möter. Det är oerhört viktigt för regeringen, även när vi inte är överens om allt. Då har vi ett utbyte om detta. Då förklarar vi och försvarar exempelvis den svenska yttrandefriheten och varför regeringen agerar på ett visst sätt.

Jag menar att det är angeläget att föra den dialogen brett och med många olika trossamfund i Sverige, inte för att legitimera några specifika utan för att få en bred bild och ha en bred dialog.

Det är regeringens plikt att främja de grundläggande principer som vårt samhälle vilar på, bland annat kopplat till yttrandefrihet, religionsfrihet och de mänskliga rättigheterna. Genom att engagera oss i dialog med olika samfund har vi möjlighet att påverka och uppmuntra till respekt för de principerna, som alla olika religioner drar nytta av. Det handlar om möjligheten att ha en tro och att leva sida vid sida med andra. Det är särskilt angeläget i en tid då många vill ta ifrån oss de rättigheterna.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.