Fru talman! Aida Birinxhiku har frågat mig om på vilka grunder regeringen strukit målet om en rättvis handel i budgetpropositionen för 2023 och framåt.

Låt mig börja med att säga att en öppen och regelbaserad global handel är en förutsättning för att bygga långsiktigt hållbar ekonomisk tillväxt, vilket även bidrar till att bekämpa fattigdom och främja hållbar utveckling i utvecklingsländer.

Sverige är en trogen frihandelsvän, och regeringen verkar för en fri, hållbar och regelbaserad handel. Det multilaterala, regelbaserade handelssystemet skapar, främst genom WTO, förutsägbarhet och lika villkor för alla länder. Det bidrar till tillväxt och till att minska den globala fattigdomen.

Som jag tidigare uppgett för Aida Birinxhiku i svar på den skriftliga frågan 2022/23:394 kan begreppet rättvis handel ha olika innebörd beroende på avsändare. Från en del globala aktörer står begreppet i motsats till frihandel och är i stället ett uttryck för merkantilism och reciprocitet. Att luta sig mot termen öppnar upp för en icke önskvärd otydlighet om var Sverige står i frihandelsfrågor. För regeringen är det viktigt att vara tydlig mot omvärlden med att vi arbetar för robusta och regelbaserade ramverk för världshandeln. Vår ambition är att skapa stabilitet, långsiktighet och förutsägbarhet för den internationella handeln.

Det är inom ramen för det regelbaserade handelssystemet som vi kan arbeta fram förutsättningar för att i större utsträckning värna miljö, hållbarhet och goda arbetsförhållanden. Regelbaserad handel är således ett tydligare och bredare begrepp än rättvis handel.

Fru talman! Jag tackar igen för frågan, som vi naturligtvis ofta har anledning att återkomma till i många olika diskussioner i utskottet och i EU-nämnden.

Den här regeringen har valt att ha en mycket mer framåtlutad position än den tidigare regeringen vad gäller just frihandelsarbetet för att säkerställa goda konkurrensvillkor för våra fantastiska svenska företag, inte bara på papperet utan också i verkligheten.

En viktig del i det arbetet är att säkerställa att vi gör upp med onödig byråkrati och administration, för det fortsätter att vara ett väldigt stort problem, inte minst på EU:s inre marknad. En väldigt stor del, till och med en majoritet, av den typ av handelshinder och problem för företagen som fanns vid den inre marknadens skapande för 30 år sedan fortsätter att finnas kvar.

Bakgrunden är väldigt uppenbar. EU:s del av världshandeln sjunker. Den har sjunkit från 25 procent för 30 år sedan till 17 procent i dag. Prognoserna framåt pekar på ett ännu större tapp.

Mot den bakgrunden hade man ju kunnat hoppas att mycket av EU-arbetet eller de politiska förslagen, till exempel från oppositionen, i den delen skulle handla om hur vi förenklar för företagen och tar bort onödig byråkrati och regler som verkar hämmande för våra företags möjligheter både på den inre marknaden och för exporten av deras produkter.

I stället är tyvärr allt som oftast fokuset ett annat. Ja, man säger att man är för konkurrens, öppenhet, frihandel och så vidare. Men i många av de förslag som läggs fram går utvecklingen åt ett helt annat håll, inte minst i EU-arbetet, där det ju kommer nya försvårande pålagor för företagen. Det är bara att fråga företagarna själva. De är väldigt tydliga på den här punkten. Det kommer att göra det mindre attraktivt att investera i Europa. Det kommer att göra det svårare att exportera produkter. Det kommer att försämra möjligheterna att starta, driva och utveckla företag, med färre arbetstillfällen som följd.

I det ljuset ska man se den här diskussionen, som ju lätt blir ganska semantisk. Jag och regeringen tycker, fru talman, att det är sakfrågorna, innehållet, som måste vara i fokus snarare än etiketterna.

Jag kan bara konstatera att begreppet rättvis handel allt som oftast används av krafter som vill se mindre av det som vi från den svenska regeringens sida vill se, nämligen en öppen världshandel med färre handelshinder och mindre protektionism. Det används väldigt ofta snarare som ett sätt att införa nya handelshinder och nya problem. Det skulle skada Sveriges förutsättningar att bli framgångsrikt på den globala världsmarknaden.

Ett närliggande exempel nu när vi närmar oss valtider - jag tänker inte på det indiska valet, även om den här typen av diskussioner förekommer även där - är att det i det stora landet i väster var precis den här typen av argumentation som Donald Trump hade när han avbröt frihandelsförhandlingarna. Han ville inte se free trade, utan han ville se fair trade.

Från den svenska regeringens sida har vi en helt annan ingång i detta. Vi menar att begreppet regelbaserad, som är ett mycket tydligare begrepp, direkt kan hänföras till exempelvis WTO-regleringar. Man kan vända sig till en domstol och olika överprövningsorgan för att fastslå i den delen. Det är ett mycket mer exakt begrepp. Det fångar bättre den svenska frihandelsvänliga linjen men är också ett begrepp som blir mycket mer exakt för våra företag. Just osäkerheten om begrepp försvårar inte bara för företag utan gör också att Sveriges röst i världen kan bli mindre tydlig. Därför har vi valt ett bättre begrepp: en regelbaserad världshandel. Regeringen har inga intentioner eller ambitioner att förändra det.

Fru talman! Jag tror att vi har lite skilda utgångspunkter i den här debatten. Jag tittar inte så mycket på begreppen utan mer på fakta i den här diskussionen.

Det är ofrånkomligt att EU:s del av världshandeln sjunker som en sten, helt enkelt. Jag tycker att det är väldigt bekymrande. Det handlar ju om att vi blir mindre rika, att vi får en högre arbetslöshet och att jobb flyttar till andra delar av världen. Vi ser också hur det svenska exportvärdet till Asien har släpat efter till exempel Danmark de senaste 20 åren.

Då är frågan huruvida man är beredd att vidta åtgärder för att förändra detta eller om man är nöjd med att det fortsätter att vara ungefär som det är. Prognoserna pekar dessutom på att den här utvecklingen kommer att fortsätta framöver. Vi släpar efter. Vi tappar i konkurrenskraft, i investeringar och i nya jobb. Vi ser hur företag helt enkelt blir mindre benägna att investera på den europeiska kontinenten.

När man talar med företagare om detta pekar de väldigt ofta just på regelbördan och på att lagstiftning implementeras på ett sätt som gör det svårt och krångligt och inte minst dyrt.

Allting är ju relativt i detta. Om man till exempel jämför med det som sker i den amerikanska ekonomin - vi konkurrerar ju med USA liksom med många andra regioner och länder i världen - blir skillnaderna uppenbara.

Därför blir jag lite fundersam när jag hör Aida Birinxhiku säga att man å ena sidan är för konkurrenskraft och frihandel - det är väl jättebra - men å andra sidan driver på för en lagstiftning som ju företagen själva så tydligt pekar på kommer att försvåra möjligheterna för handel, jobb och investeringar. Det går inte riktigt ihop.

Det är klart att det i potten här ligger kanske tusentals svenska arbetstillfällen, som riskerar att gå förlorade om man inför ytterligare administration och regelbörda. Detta är väldigt allvarligt. Jag hoppas att Socialdemokraterna har tänkt igenom denna position. Att förlora arbetstillfällen och investeringar just nu skulle vara väldigt bekymmersamt.

Jag är stolt över att den här regeringen har tagit en väldigt aktiv del i diskussionerna. Vi har försökt få till ett mycket bättre kompromissförslag, och vi har också fått till stånd en sådan kompromiss, som mycket mer beaktar just risken för att detta kommer att hindra ekonomisk tillväxt, investeringar och jobb. Men det här måste ske även på en lång rad andra områden.

Det är just detta vi pekar på i vår nya handelsstrategi, som är mycket mer framåtlutad än den tidigare regeringens och inte bara täcker exportfrågor utan handelsfrågor i stort, även investeringar i Sverige, och vår konkurrenskraft som ett litet land. Det är en mycket bredare strategi som vi har presenterat och som har fått ett gott mottagande.

En viktig del i denna strategi är det faktum att svenska företag i dag är världsledande när det gäller att agera ansvarsfullt, långsiktigt och målmedvetet. Det är klart att det kan finnas problem med enskilda företag - det kan det alltid finnas - men som land förknippas vi väldigt mycket med ansvarsfullt företagande, socialt, miljömässigt och på flera andra områden.

Detta tror jag är en styrka för Sverige. Jag märker det under många av mina resor, där jag försöker att lägga grunden för fler svenska affärer och fler jobb i Sverige. Många länder ser detta som en framgång redan i dag, och det är något vi bekräftar i vår strategi.

Men vi måste vara varsamma med ytterligare EU-regleringar och med de protektionistiska krafter som säger "Gärna frihandel, men den måste vara rättvis, och inte just på våra områden och i våra ekonomier; det är bra om andra öppnar upp sig, men inte vi". Tyvärr ser vi hur den typen av protektionistiska krafter nu sprider sig i världen, och vi vill från den svenska regeringens sida erbjuda en annan väg framåt, med mer av fri och regelbaserad handel.

Fru talman! Regeringen har sedan dag ett varit mer framåtlutad för att främja svenskt entreprenörskap, svensk innovation och vår konkurrenskraft - frågor som inte varit tillräckligt prioriterade tidigare vare sig i Sverige eller i Europeiska unionen. Vi ser också att investeringarna som en följd därav har minskat under en lång rad år.

Nu vill vi förändra detta. Vi vill vara mer offensiva. Vi vill lägga grunden för att Sverige ska börja vinna den här typen av investeringar. Då är det inte tillräckligt att bara säga att man är för mer handel och entreprenörskap; det kan ju alla göra. Vi måste alltid titta på förslag av den typen som kommer. Inte minst en hel del av den EU-lagstiftning som nu kommer skulle kunna få dramatiska effekter för många små och medelstora företag.

Jag vill upprepa det jag har sagt tidigare: Om man är okritisk till detta och bara ser till de sociala aspekterna utan att fundera kring administration och regelbörda kan det handla om flera tusen jobb i Sverige som går förlorade. Jag hoppas att Socialdemokraterna tar detta i beaktande när man så okritiskt sluter upp bakom den ökade regelbörda vi nu ser från Bryssel.

Vi måste förändra detta. Annars kommer utvecklingen för Europa att fortsätta som tidigare: Investeringar lämnar Europa och går till USA, Kina eller andra delar av Asien i stället. Det är precis detta tillväxtperspektiv vi nu lägger in, och där är det viktigt att vi är tydliga.

Den rättvisa handel som jag får frågor om här är inte ett definierat begrepp. Det är bättre att ha en regelbaserad handel som lutar sig mot WTO-regleringar. Vi vill inte förknippas med den typ av protektionism som vi ser att begreppet rättvis handel ofta förknippas med, inte minst från Donald Trumps sida. Vi står upp för en fri, hållbar och regelbaserad världshandel i stället.

Tack, Aida Birinxhiku, för den här debatten!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.