Herr talman! God morgon! Mattias Vepsä har frågat mig vilka insatser jag och regeringen planerar för att fler ska vilja arbeta som polis i Stockholm.

Sverige ska vara ett tryggt land att leva i. Det förutsätter ett starkt rättsväsen och tillgängliga poliser. Som framgår av regeringsförklaringen ska Polismyndigheten få fler anställda med högre löner under mandatperioden. Målet är att polistätheten minst ska motsvara genomsnittet i EU.

Regeringen har därför givit Polismyndigheten i uppdrag att redovisa vilka åtgärder som behöver vidtas för att nå målet om en polistäthet som åtminstone motsvarar genomsnittet i EU. Av redovisningen ska framgå vilka åtgärder som behöver vidtas, av vem och vid vilken tidpunkt samt vilka förutsättningar som måste finnas för att målet ska nås så snart som möjligt. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars i år.

Utöver det har Polismyndigheten tillförts särskilda medel som ska användas för höjda löner och annan ersättning i syfte att stärka polisyrkets attraktivitet.

Jag delar interpellantens uppfattning att polistätheten i Stockholm behöver öka och att den är avgörande för att åstadkomma bättre resultat och öka tryggheten. Med mer resurser och bättre verktyg följer också berättigade förväntningar från medborgarna om att utbyggnaden av polisen leder till ökad polisnärvaro och förbättrade resultat.

För regeringen är det viktigt att Polismyndigheten upprätthåller en ändamålsenlig polisiär närvaro som utgår från den lokala problembilden i hela landet, både i storstad och i glesbygd. Regeringen har i regleringsbrevet ålagt Polismyndigheten att särskilt redovisa hur myndigheten har frigjort resurser till förmån för den polisiära kärnverksamheten.

Det är förstås inte långsiktigt hållbart att poliser från övriga delar av landet flyttas för att under en längre tid arbeta i Stockholm. För att säkerställa hög polisiär närvaro i hela landet är det därför viktigt att polisregion Stockholm har en korrekt dimensionering och en förmåga att försörja sin egen verksamhet.

Polismyndigheten har från den 1 april 2022 infört ett månatligt fast lönetillägg till samtliga poliser som är placerade i Stockholm och har en månadslön under 36 000 kronor. Syftet är att attrahera fler poliser till Stockholm och behålla de poliser som redan arbetar i just Stockholmsområdet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sammanfattningsvis kan jag försäkra Mattias Vepsä om att regeringen kommer att följa upp hur resursläget i polisregion Stockholm utvecklas och även arbeta för ökad polistäthet i hela landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Tack, Mattias Vepsä, för frågan och för det här inlägget!

Vi delar helt och hållet ambitionen att polisen ska växa. Regeringen har lagt fram ett mycket ambitiöst tillväxtmål. Att vi ska nå EU-snittet betyder grovt räknat att vi ska gå från dagens ungefär 200 poliser per 100 000 invånare till 300 poliser per 100 000 invånare. Det är ett utomordentligt ambitiöst tillväxtmål.

Det är riktigt att polisen har växt under senare år som ett resultat av stora ekonomiska satsningar, som inte minst den här kammaren under förra mandatperioden drev fram i förhållande till den då sittande regeringen, men att det inte sedan 2015 har skett någon tillväxt i Stockholm. Det är färre poliser netto i dag än 2015 i Stockholm. Man kan alltså säga att de satsningar som gjorts under senare år inte har inneburit någon polistillväxt i Stockholm. Det är vårt nuläge.

Vad gäller lönesatsningar är de naturligtvis en viktig del i att skapa attraktivitet i ett yrke. Om vi nu ska beskriva historien på ett korrekt sätt var de satsningarna något som den förra regeringen var mycket tveksam till, men som riksdagen drev igenom. Det gjordes en riktad, särskild lönesatsning på poliser som var utomordentligt viktig och som skapade utrymme inte minst i Stockholm för riktade lönesatsningar på poliser i lägre inkomstlägen. Den satsningen skapade också drivkrafter att vara ute i yttre tjänst, till exempel. Det är ju otroligt viktigt att tillväxten av poliser sker i mötet med medborgarna.

Om man breddar frågan om attraktiviteten tror jag att det finns dels allmänna frågor, dels Stockholmsspecifika aspekter. Allmänt sett handlar det förstås om villkoren - allt från lön till andra anställningsvillkor - men en faktor som jag tror är helt avgörande är att man ute i kapillärerna i verksamheten upplever att man har förutsättningar att göra ett bra jobb som når resultat.

Det gäller då hela kedjan. Det handlar om vilka verktyg som tillhandahålls polisen - och där är vi nu långt framme med fler fasta bevakningskameror, ökade möjligheter till hemlig avlyssning och att riva sekretessregler mellan myndigheter. Allt sådant ger ökade möjligheter att förebygga brott, och när brotten väl är begångna ger det polis och andra rättsvårdande eller brottsbekämpande myndigheter rimliga förutsättningar att lösa sina uppgifter.

En stor frustration som jag möter bland många poliser är att när de väl lyckats med sin uppgift uppfattar de att konsekvensen i senare delar av systemet inte blir tillräckligt stark. De som begått brott blir inte inlåsta - eller inlåsta under för kort tid - och är snart ute igen och kan begå nya brott. Allting hänger ihop, från verktygen till straffen. Där tror jag inte att polisyrket skiljer sig från andra yrken. Man måste få förutsättningar att göra ett bra jobb. Då kan man också tänka sig att bli polis och stanna kvar längre i yrket.

I Stockholm gäller naturligtvis speciella förutsättningar. Mattias Vepsä var inne på konkurrensen från andra arbetsgivare inom såväl polisen som näringslivet och andra delar av samhället. Det skapar en särskild konkurrenssituation. Det är också en realitet att arbetsbelastningen i Stockholm på många sätt är mer krävande än i andra delar av landet, i varje fall på mindre orter. Men här finns även stora möjligheter när det gäller attraktiviteten. Jag ska be att få komma tillbaka till det i kommande inlägg.

Herr talman! Mattias Vepsä menar att regeringen bara ser delar av problemet. Jag uppfattar att ett större problem kanske är att Mattias Vepsä lyssnar lite selektivt på vad jag har att säga.

Först beskrev jag väldigt brett olika aspekter av problematiken. De påverkar naturligtvis också attraktiviteten hos polisyrket, men då kopplat till samhällets förmåga att knäcka till exempel den grova organiserade brottsligheten. Där behövs utan tvekan skarpare verktyg för polis och åklagare. Jag nämnde några av dem. Att riva sekretesshinder är ju ingen hård åtgärd i den bemärkelsen att den bara handlar om att sätta dit och bura in folk under längre tid. Det är också en utomordentligt viktig åtgärd för att förebygga och förhindra att brott över huvud taget begås.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ett bättre utbyte av information mellan polis, skola och socialtjänst är helt avgörande för att bryta utvecklingen när det gäller exempelvis försörjningen av väldigt unga människor som ägnar sig åt sprängningar och skjutningar. Det är en utveckling som vi den senaste tiden inte minst har sett i Stockholm.

Det finns alltså en enorm bredd i perspektivet, och jag menar att alla delar som handlar om förmågan att lösa uppgiften, till exempel den grova organiserade brottsligheten, också har en direkt länk till attraktiviteten i de yrken som ligger närmast dessa stora samhällsproblem.

Den bredare frågan gäller Stockholm och villkoren här. Jag är Örnsköldsviksbo i grund och botten och kommer alltså från en mindre stad i landsorten. Det finns säkert andra städer i Sverige som vill göra anspråk på att vara riktiga storstäder, men med internationella mått mätt är nog Stockholm den enda stad i Sverige som kan kallas riktigt stor. Det innebär särskilda utmaningar, bland annat vad gäller förekomsten av socialt utsatta områden - dessutom över en stor yta och i olika väderstreck - och att det är här som statsledningen och de nationella politiska institutionerna finns. Terrorhot riktas oftast mot ett lands huvudstad.

Enkelt uttryckt kan man säga att komplexiteten i den polisiära uppgiften är något alldeles extra i en stad som Stockholm. Å andra sidan tror jag att en hel del av den potentiella attraktiviteten i polisyrket också ligger i det. Storstadens komplexitet innebär stora professionella utmaningar på ett positivt sätt. Det tror jag är väldigt viktigt att ha med sig. Det som naturligtvis innebär stora påfrestningar är också det som i grund och botten skapar en väldigt intressant och utvecklande arbetsmiljö.

Sedan råder det ingen tvekan om att en annan aspekt av detta är de höga levnadsomkostnaderna i Stockholm. Jag har också hört bostadsfrågan adresseras, även om jag kanske ännu inte på mina fyra månader har hört just Polismyndigheten eller enskilda poliser uttala någon vurm för det investeringsstöd som Mattias Vepsä tog upp. Hur man på ett långsiktigt sätt kan skapa förutsättningar för byggandet av fler bostäder i Stockholm och på andra håll är naturligtvis en fråga som också påverkar levnadsvillkoren för en polis.

Kommuner har naturligtvis möjligheter att diskutera direkt med polisen i Stockholm och på andra håll om man vill samarbeta kring bostäder och annat. Det sker också på olika håll. Det är dock en fråga som ligger utanför regeringens domäner. Men jag uppmanar alla kommuner att ha sådana dialoger med den lokala polisen.

Herr talman! Jag tackar Mattias Vepsä för hans avslutande anförande.

Låt mig ta tillfället i akt att också säga något om de senaste månadernas händelseutveckling i Stockholm. Det här sker i ljuset av en händelseutveckling som dessvärre har pågått under väldigt lång tid. Vi stängde 2022 med ett mycket mörkt och dystert rekord med 62 dödsskjutningar i Sverige att jämföra med 4 i Norge, 4 i Danmark och 2 i Finland. Det säger någonting om hur långt och djupt den här förfärliga utvecklingen har gått och trängt in i vårt samhälle.

Med det sagt görs enorma insatser från polisens sida för att i det akuta läget mobilisera för att trycka tillbaka den senaste våldsvågen. Jag har själv besökt poliser på många olika ställen i Stockholm under den här tiden: Skogås, Vällingby, Södertälje, Huvudsta och även andra ställen. Jag vill passa på att rikta ett stort tack till alla poliser på fältet som gör heroiska insatser i Stockholm och som också, vilket Mattias Vepsä var inne på, har lyckats trycka tillbaka en stor del av den våldsvåg vi nu har sett.

Den är verkligen inte bruten. Men med den mobilisering som har skett i Stockholm med stöd av poliser från andra håll i landet har det gjorts oerhört mycket för att förhindra och förebygga ny brottslighet och också skapa förutsättningar för att klara upp de grova skjutningar och sprängningar som vi har sett.

Jag kommer gärna tillbaka till frågan om hur polisen i Stockholm ska kunna växa. Det råder ingen tvekan om att det är viktigt att polisen växer i hela Sverige. Regeringen har som sagt gett ett uppdrag till Polismyndigheten utifrån ett mycket ambitiöst tillväxtmål. Det råder dock heller ingen tvekan om att Stockholm har haft särskilda problem och hittills inte har utgjort en del av polistillväxten i Sverige. Det måste det bli ändring på, och där kan vi gärna samarbeta vidare.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.