Fru talman! Märta Stenevi har frågat mig om jag med anledning av korruptionsskandalen i Europaparlamentet kommer att sätta igång ett arbete för att inrätta ett transparensregister och skärpa reglerna kring partidonationer för att minska risken för korruption och skydda Sveriges riksdag och våra folkvalda institutioner från risken för allvarlig förtroendeskada.

Märta Stenevi lyfter även fram Kalla faktas granskning i valrörelsen 2022. Kammarkollegiet öppnade i höstas tillsynsärenden rörande de partier som förekom i programmet. Den 10 januari i år beslutade Kammarkollegiet att skriva av samtliga ärenden, då det, enligt myndigheten, inte visats att de aktuella partierna brutit mot bestämmelserna i insynslagen.

Den nuvarande insynslagen är från 2018 och tillkom efter en översyn av en parlamentarisk kommitté. Med lagen skapades ökad öppenhet, bland annat genom utökade krav på intäktsredovisning och ett förbud mot att ta emot anonyma bidrag över ett visst värde.

Även frågan om ett register över lobbyister - det Märta Stenevi i interpellationen omnämner som transparensregister - har varit föremål för flera utredningar. Exempelvis bedömde 2014 års demokratiutredning, som hade en parlamentarisk referensgrupp, att ett sådant register inte är önskvärt. Riksdagen har även vid flera tillfällen de senaste åren avslagit motioner på temat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Med det sagt utesluter jag inte att det kan finnas skäl att på nytt se över de här regleringarna om insyn i partiers finansiering och andra frågor som handlar om att säkerställa de förtroendevaldas oberoende. Det är mycket viktigt att den svenska demokratin och dess institutioner, inklusive de politiska partierna, åtnjuter ett stort förtroende. Det är också viktigt att regelverken är tydliga och enkla att använda i praktiken.

Förändringar på det här området bör inte ske utan bred parlamentarisk förankring. Jag är beredd att diskutera med företrädare för samtliga riksdagspartier om det finns intresse av en översyn och vilka frågor som i så fall bör ingå.

Fru talman! Vad gäller turerna i Europaparlamentet har jag inte närmare kännedom om exakt hur de här omröstningarna går till. Det kollar jag väldigt gärna upp. Inget av de förslag som Märta Stenevi nämner är av det slaget att Moderaterna har några principiella invändningar. Sedan vet jag inte exakt hur den praktiska utformningen av förslagen har sett ut eller hur de har behandlats i parlamentet. Det kommer jag gärna tillbaka till.

Vad gäller passivitet vet jag inte om jag tycker att det är en precis riktig beskrivning. Nu står vi här några veckor efter att Kammarkollegiet avslutat sin granskning. Du och jag sågs här före jul, Märta Stenevi, och då pratade vi om samma frågor. Jag tyckte att det var rimligt att avvakta utfallet av den prövningen. Nu säger jag att jag är helt öppen för att diskutera om det behöver göras en översyn av reglerna vad gäller både partifinansiering och för den delen andra frågor som kan vara av betydelse för att skapa såväl en hög integritet för partier och för de politiska institutionerna som en ökad transparens och pålitlighet sett ur väljarnas synvinkel.

Sedan tycker jag möjligen att tonläget ibland blir lite uppskruvat, om man betänker att alla de regler vi nu talar om beslutades för ett par år sedan, efter att förslag lagts fram av en regering som Miljöpartiet satt i, och hade sin bakgrund i en parlamentarisk kommitté där alla partier var med och välsignade innehållet.

Det hindrar för all del inte att vi nu tar upp och diskuterar frågan om en översyn. Men det är ju inte så att de regler vi har skulle vara ett resultat av att olika partier haft intresse av att driva detta i en restriktiv riktning utan insyn. Tvärtom har det funnits en bred enighet om att utforma reglerna så som de ser ut. En del avvägningar är i praktiken svåra. De har behandlats av alla partier och har landat i det här resultatet. Likafullt tror jag att det kan vara klokt att regering och riksdag i dialog mellan Justitiedepartementet och konstitutionsutskottet lyfter de här frågorna och hur en gemensam färdplan kan se ut.

Breddar vi perspektivet kan vi säga att det finns flera frågor som den här utredningen hanterade men som lades åt sidan vid den tidpunkten. Ofta föreligger rätt svåra intressekonflikter. En fråga som var uppe men som lades åt sidan var det faktum att många människor som går med i fackförbund indirekt måste stödja politiska partier som de inte röstar på. Var och en kan förstå att det ur föreningsfrihetssynpunkt är någonting som man kan ifrågasätta. Men i den andra vågskålen finns föreningsfrihetsargument som säger att ideella föreningar måste kunna präglas av majoritetsbeslut och att det därför ändå är rimligt att man får ge pengar exempelvis från fackförbund till Socialdemokraterna. Det belyser att det finns frågor där många legitima intressen ska vägas mot varandra. Det finns flera frågor som har varit uppe tidigare men lagts åt sidan därför att man bedömt att det praktiskt sett varit det sätt man behövt gå fram med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ett transparensregister är jag själv rätt öppen för att diskutera i en svensk kontext. Men i den stora demokratiutredningen, där alla partier fanns med, lades den frågan åt sidan för att man bedömde att det fanns andra demokratiska problem förenade med ett sådant register. Vilka ska ingå? Hur ska man sortera det? Finns det problem med en statlig certifiering av vissa intressegrupper men inte andra? Enkelt uttryckt är frågorna komplexa. Kloka partier - alla i den här kammaren - har tidigare kommit fram till att detta inte är aktuellt. Jag aktualiserar det gärna, men jag tror att tonläget ibland inte riktigt matchar komplexiteten i frågorna. Låt oss gärna ta det vidare från den här punkten och diskutera det. Låt oss också utgå från att vi har ett gemensamt intresse av att de här frågorna hanteras på ett balanserat sätt.

Fru talman! Jag är beredd att arbeta med detta med det breda allmänintresset som utgångspunkt. Möjligen kan jag tycka att Märta Stenevi snarare vill använda det lite insinuant som ett partipolitiskt slagträ. Men det kanske visar sig under gång att det finns en mer konstruktiv avsikt bakom retoriken.

Vi kan bena upp det i två delar. När det gäller den första frågan om korruptionen är det helt riktigt att Sverige har dalat i korruptionsindex. Det kanske inte är resultatet av de senaste månadernas regeringsinnehav. Det är i sådana fall ett bokslut av ett åttaårigt regeringsinnehav där Miljöpartiet har varit en central del.

Den som läser noggrant om de korruptionsproblem som belyses i rankningarna ser att man lyfter fram en rad frågor som också har varit problematiska för den regering som har avgått. Det gäller inte minst sättet på vilket statliga utnämningar hanteras eller för den delen på vilket sätt statliga myndigheter ägnar sig åt opinionsbildning.

Ska vi vara lite rättvisa i beskrivningen av Sveriges korruptionsproblem, så som de belyses av till exempel Transparency International, är det nog flera som har skäl att ägna sig åt lite kritisk eftertanke.

Just på grund av frågornas betydelse kan vi möjligen säga att det är signifikativt att den utredning som Märta Stenevi hänvisar till kom till så sent som i augusti efter åtta år. Om det var så angeläget, varför hade ni inte tagit i frågorna för åtta år sedan? Det var till och med sedan Miljöpartiet hade lämnat regeringen som utredningen kom till stånd.

Jag håller med om att frågorna är så pass betydelsefulla att de förtjänar direktiv som är ungefär 200 procent mer distinkta än de direktiv som den föregående regeringen lyckades prestera. Vi tänker göra ett seriöst omtag. Det har jag varit tydlig med när vi har kommunicerat det här greppet.

Det innebär exempelvis att flera av de kartläggningsuppdrag som lades på en statlig utredning kan läggas ut på statliga myndigheter. Det måste vara en utredning som inte bara ska kartlägga utan som ska få skarpa lagstiftningsuppdrag.

Låt mig exempelvis nämna att jag föreställer mig att det nu i april kommer att komma instruktioner från EU som vi behöver förhålla oss till som land. Det innebär att en ny utredning kommer att behöva ägna sig åt lagstiftning och inte bara kartläggning och diskussion.

Nästa vecka träffar jag alla experter som var med i det första utredningsupplägget för att diskutera hur direktiven till den nya utredningen ska kunna bli oerhört mycket skarpare. Det är någonting som jag också tänker diskutera med samtliga partier i konstitutionsutskottet. Jag tänker mig att Miljöpartiet säkert gärna vill vara en del av den diskussionen på ett konstruktivt sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vad gäller flera av de här frågorna vill jag komma tillbaka till, om man för ett ögonblick vill ge sina kollegor i det här huset the benefit of the doubt, att det absolut finns praktiska lösningar på dem. Men det betyder inte att de är enkla.

Jag återgår till Demokratiutredningen, som verkligen prövade frågan om ett transparensregister. I en ganska djup avvägning i relation till partier i parlamentet kom den fram till att det var en sak som var väldigt svår att genomföra i Sverige, dels i ljuset av internationella jämförelser, dels konstitutionellt av lite olika orsaker.

Nu tror jag ändå att det är en av de frågor som vi bör titta på. Jag tror också att det går att hitta sätt att hantera de problem som man har sett tidigare. Bara för att människor inte hoppar i tunnan på en gång och säger att vi ska köra utan reflektion kan vi inte utgå från att det är ett uttryck för att de inte vill hitta sätt att öppna systemet och göra det mer transparent.

Låt oss snarare sätta oss ned på ett konstruktivt sätt, bena ut frågorna och ge dem den respekt som de förtjänar i kraft av sin komplexitet.

Fru talman! Jag ger Märta Stenevi poäng för den retoriska kraften i det avslutande inlägget. Men det vore bättre att lyssna på vad jag har att säga än att vara helt fast i sina preparerade talepunkter.

Det jag säger är att vi med gemensamma krafter ska ta itu med alla de frågor som Märta Stenevi lyfter upp. Många av de saker som vi lyfter upp hade möjligtvis Miljöpartiet i regering under de åtta år som ligger bakom oss kunnat ta itu med om det hade varit så angeläget som Märta Stenevi nu vill göra gällande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag kan sammanfatta vad vi ska göra. Vi ska först ta ett omtag när det gäller korruptionsutredning. Vi ska göra en utredning som får skarpa lagstiftningsuppdrag. Kartläggningen kan vi lägga ut på andra aktörer. Det är det ena.

Det andra är att vi tillsammans i Regeringskansliet genom Justitiedepartementet och konstitutionsutskottet ska sätta oss ned och bena ut de frågor som Märta Stenevi lyfter fram.

Det gäller i vad mån man behöver göra en översyn av de regler som gäller för partifinansieringen, något som kammaren gemensamt beslutade om för bara några år sedan, och i sådana fall vilka frågor som den bör omfatta.

Det gäller också att ge en möjlighet för partier här i kammaren att göra sina inspel till direktiven till en utredning som också ska ta hand om korruptionsfrågor på ett bredare sätt.

När det gäller frågan om transparensregister är jag helt öppen för den. Men jag tycker att det är lite oseriöst att inte erkänna att det också finns en komplexitet i frågan, som alla partier i den här riksdagen vid flera tillfällen har belyst på djupet i tidigare utredningar. Vi ska ändå bena i frågan, men den konstruktiva ansatsen kommer att visa i vilken utsträckning man är beredd att inse komplexiteten i frågorna.

Det var det som gällde den främmande makten jag möjligen tyckte var insinuant. Jag tycker att det är helt rätt att diskutera - och det aktualiseras ju nu i processerna i Europaparlamentet - om finansiärer i tredjeland på ett eller annat sätt ska kunna betala parlamentariker eller politiska partier. Det är definitivt en fråga som bör ingå i en sådan översyn.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.