Herr talman! Välkomna ni som nu växlar i kammaren efter den tidigare debatten!

Marielle Lahti har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen ämnar införa inför vintern 2023 som varaktigt kommer att sänka kostnaderna för el för svenska hushåll och företag.

Jag vill börja med att konstatera att jag håller med Marielle Lahti om att elpriserna i Sverige sedan hösten 2021 verkligen har varit ohållbart höga. Med en mer effektiv användning av energi skulle vi kunna öka Sveriges försörjningstrygghet, stärka konkurrenskraften och minska påverkan på klimat och miljö. Detta skulle också göra svenska konsumenter mindre sårbara för höga energipriser.

Sverige är ledande när det kommer till elektrifiering i kombination med effektiv energianvändning och flexibilitet för att minska beroendet av fossila bränslen. Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2023 åtgärder för energieffektivisering på cirka 1,2 miljarder kronor under perioden 2023-2025. Satsningen innebär att ägare av småhus som värms upp med el eller gas ska kunna få bidrag på upp till 60 000 kronor för energieffektiviserande åtgärder. Bidragsförordningen är ute på remiss fram till den 8 maj.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Satsningen innebär också kompetenshöjande åtgärder och informationsinsatser för att höja medvetenheten, öka kunskapen och ge konkreta förslag på åtgärder som kan genomföras på både kort och lång sikt för att minska framför allt småhusbeståndets sårbarhet vid höga energipriser.

Jag håller därför inte med Marielle Lahti när hon uttrycker att regeringen dragit fötterna efter sig vad gäller energieffektiviseringar för att snabbt sänka hushållens elkostnader. Regeringens politik innebär en kraftig ambitionshöjning jämfört med tidigare.

Energieffektivisering är också en viktig del i EU:s paket Fit for 55, som innebär en ambitionshöjning för att få en effektivare energianvändning i Europa och öka motståndskraften mot Putins energikrig. Under EU-ordförandeskapet har Sverige framgångsrikt drivit i mål trepartsförhandlingen av energieffektiviseringsdirektivet.

Jag vill slutligen tillägga att vi inte enbart kommer att kunna effektivisera oss ur den rådande energikrisen. För att vi ska kunna få ett elsystem som kan leverera låga priser behöver vi skapa marknadsförutsättningar för att bygga ett sådant elsystem. Där är vi inte i dag.

Regeringen lägger därför om energipolitiken för att möjliggöra elektrifieringen genom ny planerbar elproduktion i Sverige, öka takten i utbyggnaden av elsystemet i fråga om såväl elnät som elproduktion och stärka försörjningstryggheten för svenska hushåll och företag. Under hösten planerar regeringen att lägga fram en energipolitisk inriktningsproposition där elsystemet kommer att stå i centrum.

Herr talman! Vi har två utredningar som vi arbetar aktivt med nu inom Regeringskansliet. Det är Klimaträttsutredningen och Miljöprövningsutredningen, som båda på olika sätt berör tillståndsprocesser som påverkar möjligheten till mer kraftproduktion, även om en del av dem rör andra områden också. En del har vi redan börjat skrida till verket med genom förändringar i direktiv och regleringsbrev. Annat kommer vi att återkomma till, för det har bäring också på lagstiftning.

Vi ser ett behov när det gäller möjligheterna att snabba på vindkraften där den är välkommen. Därför har vi meddelat att vi tittar på nya direktiv för en ny utredning som ska kunna ta ett helhetsgrepp om processerna runt en del av det som rör vindkraften. Vi ser fram emot att återkomma om det.

Låt mig nu gå tillbaka till det som är föremålet för dagens interpellation, även om detta hänger ihop, som också rör frågan om energieffektivisering. Sedan vi fick Energimyndighetens bedömning att Sverige inte kommer att kunna nå de mål vi satt upp för energieffektivisering för de kommande decennierna har två ytterligare satsningar genomförts i syfte att öka energieffektiviseringen, framför allt inom byggnadssektorn.

I årets budgetproposition, som jag hänvisade till i interpellationssvaret, herr talman, satsar regeringen cirka 400 miljoner på energieffektivisering. Satsningen innehåller både ett ekonomiskt investeringsbidrag till minskad el- och gasanvändning inom småhusbeståndet och medel till kapacitets- och kompetenshöjande insatser för energieffektivisering med syfte just att minska sårbarheten vid höga elpriser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den prioritering vi gör i budgeten, som både är tydlig och innebär avsevärt större resurser än tidigare, i kombination med ett pågående uppdrag som Energimyndigheten har om att analysera hur användning av energi, effekt och resurser kan effektiviseras för att vår underlätta utfasning av fossila bränsle genom elektrifiering är en väldigt god basplatta.

I Energimyndighetens uppdrag ingår också bland annat att identifiera och analysera den samhällsekonomiska effektiva energieffektiviseringspotentialen - många effektiviseringsord där - för att man ska kunna se svart på vitt vad detta kan betyda för vår verksamhet, utöver att det är rätt och riktigt.

Resultatet av utredningen kommer vi sedan att använda i det vidare arbetet när vi fortsätter att prioritera frågan om energieffektivisering visavi ökad kraftproduktion.

Herr talman! Jag skulle vilja börja med att rätta tre felaktigheter i ledamotens inlägg.

För det första har det aldrig lovats att några pengar skulle finnas på några konton den 1 november. En lögn blir inte mer sann för att man upprepar den flera gånger. Tvärtom har jag i tal, i möten med väljare, i möten med medier, på partiets hemsida och så vidare mycket tydligt påpekat att det inte kommer att kunna finnas några garantier ens för att man kommer att kunna ha pengarna på kontot innan jul. Detta måste nämligen göras rätt och riktigt.

En modell hade vi dock på plats bara några dagar efter att vi hade tillträtt i regeringsställning. Det är fakta. Det går att kontrolltitta på intervjuer, underlag och vad vi skrivit på hemsidor. Jag tycker att det är viktigt att vara noggrann med vad som faktiskt har sagts och inte.

Däremot är jag den första att instämma i att vi önskar att detta stöd, denna lindring, detta plåster - för det är inte en lösning - hade kunnat nå hushållen tidigare. Vi vet hur tungt många hushåll har haft det.

För det andra har vi besked om när elstöd omgång två ska nå hela Sverige. I slutet av maj kommer Försäkringskassan att påbörja utbetalning, även där enligt den tidsplan som angetts. Jämfört med de max 6 000-7 000 som man kunde få med den förra regeringens elpriskompensation har vi alltså levererat två elstöd i två omgångar till hushållen. De har också nått flera av gashushållen, vilket inte fanns i förra modellen. Därtill kommer det nu också för företagen, vilket inte heller fanns med i den förra regeringens upplägg.

Det tredje och sista jag skulle vilja understryka handlar om uppgifterna om att svenska staten skulle ha gått miste om miljarder i intäkter för att vi har förhållit oss till svensk lagstiftning i frågan om ett intäktstak för hur mycket ett elbolag kan tjäna och när vi kan införa en ny skatt. Det är felräknat från start till slut. Det rör sig om några hundra miljoner. Det är heller inte kaffepengar, men det är inte 6 miljarder. De medieuppgifterna är felräknade från början till slut. När vi kör fram helt nya skatter har vi att förhålla oss till den lagstiftning som Sverige har och som de allra flesta länder inte har.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Med det sagt är Miljöpartiet, KD, många av företrädarna för oppositionen och regeringen väldigt överens om att vi nu behöver blicka framåt mot nästa vinter. Det var också det jag uppfattade var Marielle Lahtis syfte med interpellationen.

Vi kommer att behöva återkomma till frågan om elstöd, som återigen bara är en lindring. Det har att göra med att elstödet utgår från någonting som heter kapacitetsavgifter. Dem får staten, eller snarare Svenska kraftnät, in när vi behöver överföra mellan de fyra elområdena för att det har varit skillnader och också prisskillnader. Nu har det varit dyrt, men det blev mycket jämnare priser i november december och under vintern. Det innebär också att kapacitetsavgifterna minskar.

Vi har nu en prognos på ungefär 30 miljarder i intäkter, att jämföra med de 90 miljarder som vi under perioder hade i prognos för förra året. Det innebär en tredjedel jämfört med de stödmöjligheter vi haft för den här vintern. Det gör att vi kommer att fortsätta prioritera energieffektivisering. Elstödet kommer vi att få återkomma till. Men det är klart att jag som borgerlig politiker mycket hellre sänker skatten. Jag är väldigt nyfiken på vad vi kan bistå med vad gäller elskatten, men det är också för tidigt att avdöma om det är rätt åtgärd.

Herr talman! Mycket har sagts, men jag vill addera två saker apropå långsiktighet.

Nu får Sverige för första gången någonsin ett satt mål för vilken elkonsumtion Sverige minst behöver klara av att möta. Till 2045 är det minst 300 terawattimmar. Det gör det möjligt för oss att på ett annat sätt möta och utvärdera hur mycket kraftproduktion vi klarar av att leverera år för år i förhållande till målet.

Jag vill repetera frågan om Fit for 55, som innehåller en viktig del om energieffektivisering. Vi gör den största prioriteringen av energieffektivisering någonsin i en statsbudget. Den är högre än till exempel det Sverige styrdes på 2021/2022. Vi kommer att fortsätta arbeta i den riktningen, och vi samarbetar gärna om de frågorna.

Avslutningsvis vill jag säga att vi den 15 december förra året gav ett uppdrag om upphandling av elproduktion för kommande vinter. Det är en konkret åtgärd som vidtogs redan i december 2022 för att hantera december 2023 och januari och februari 2024. Resultatet av upphandlingen kommer vi att återkomma till. Men den blir en viktig del i att rusta Sverige lite starkare redan inför nästa vinter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Med det vill jag tacka för debatten.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.