David Höglund Velasquez (V) om Stärkt konstitutionell beredskap (vilande grundlagsförslag m.m.)

Fru talman! Grundlagar ska inte ändras lättvindigt. De ska inte utformas för dagens politiska konflikter eller för dagens regeringar. De ska fungera också när samhället utsätts för svåra påfrestningar och när vi ställs inför kriser som vi kanske inte ens kan föreställa oss i dag. Därför välkomnar jag propositionen om stärkt konstitutionell beredskap.

Det som jag tror att de flesta medborgare kommer att tänka på när vi pratar om detta är coronapandemin. Den visade att det finns brister i vår konstitutionella beredskap och hur vi hanterar fredstida kriser. Under coronapandemin lyckades riksdagen och regeringen hantera situationen – demokratin fungerade. Vi såg dock att många beslut behövde fattas under stark tidspress. Vi såg att den normala ansvarsfördelningen mellan regering och riksdag sattes under press. Vi såg även att det saknas tydliga regler för hur allvarliga fredstida kriser ska hanteras. Det är den bristen som denna proposition försöker rätta till.

Fru talman! Vi har sedan länge regler för krig och krigsfara, men dagens hotbild ser lite annorlunda ut. Cyberangrepp, sabotage, omfattande störningar i samhällsviktiga funktioner eller andra extraordinära händelser kan kräva snabba beslut också i fredstid.

I dag har vi även en omfattande debatt om AI. Jag tillhör den generation som växte upp med att titta på Terminator, The Matrix, I, Robot och andra dystopiska filmer och program på tv. På 90- och 00-talet var detta science fiction, men i dag är det en realitet som vi inte helt kan bortse från. Mina exempel är något tillspetsade, men oavsett vilka kriser framtiden utmanar oss med måste demokratin kunna fungera.

Fru talman! Det finns såklart kritik mot det här förslaget. En del av kritiken handlar om att makt flyttas från riksdagen till regeringen, och jag har stor respekt för den oron. Jag menar dock att den inte fullt ut speglar vad propositionen faktiskt innehåller.

Det är inte regeringen själv som tar sig dessa befogenheter, utan det är riksdagen som beslutar om dem. Riksdagen bestämmer ramarna och kan när som helst återkalla besluten. Nyckeln ligger alltså kvar hos riksdagen, och det är en avgörande skillnad. Förslaget bygger inte på att folkstyret sätts åt sidan. Förslaget bygger på att folkstyret på förhand bestämmer vilka regler som ska gälla när samhället utsätts för exceptionella påfrestningar.

Fru talman! Jag tror också att det är viktigt att bemöta den bild som ibland ges av att detta skulle vara ett slags undantagstillstånd. Det är det inte. Riksdagen finns kvar. Kontrollmakten finns kvar. Konstitutionsutskottet finns kvar. Möjligheten att rikta misstroende mot regeringen finns kvar. Möjligheten att utkräva politiskt ansvar finns kvar.

Detta är ingen ordning där regeringen ställs över riksdagen. Tvärtom handlar det om en ordning där regeringen, om riksdagen så beslutar, kan agera snabbare i ett exceptionellt läge samtidigt som den fortsatt står under parlamentarisk kontroll. För mig är det en central demokratisk princip. I en demokrati ska regeringen kunna agera när krisen kommer, men den ska aldrig kunna agera utan att ytterst stå till svars inför riksdagen.

Fru talman! För Vänsterpartiet har det varit viktigt att den här diskussionen inte bara handlar om handlingskraft utan också om rättssäkerhet. Historien visar att kriser kan skapa ett starkt tryck på oss i politiken att fatta snabba beslut. Det är ganska naturligt, och just därför måste vi värna de grundläggande fri- och rättigheterna.

Därför har vi tidigare framhållit att Lagrådets roll bör ses över och att det finns skäl att diskutera hur granskningen av lagstiftning som tas fram under extraordinära förhållanden kan stärkas. Vi anser fortfarande att detta är en viktig fråga. Att stärka den konstitutionella beredskapen står inte i motsättning till att värna rättsstaten, utan tvärtom hör de ihop. Ett robust demokratiskt system behöver både handlingskraft och kontrollmekanismer.

Fru talman! Man kan tycka att osäkerheten kring framtida kriser talar emot det här förslaget, men jag skulle vilja säga det motsatta. Just därför att vi inte vet vad nästa kris blir behöver vi tydliga regler. Just därför att vi inte vet vilka regeringar som sitter vid makten i framtiden behöver vi tydliga ansvarsförhållanden. Just därför att demokratin måste fungera också under svåra förhållanden behöver vi konstitutionell beredskap.

Kärnan i propositionen är nämligen enkel. Riksdagen fattar beslut. Riksdagen kan återkalla beslut. Riksdagen granskar regeringen. Riksdagen utkräver ansvar. Folkstyret består. Därför ställer vi i Vänsterpartiet oss bakom propositionen om stärkt konstitutionell beredskap.

(Applåder)