Riksflödet
Logga in
Talade i kammaren ·

Adam Reuterskiöld (M) om Utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapport och kompletteringar av förfarandet av tilläggsskatt för företag i stora koncerner

Adam Reuterskiöld (M) höll ett anförande om Utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapport och kompletteringar av förfarandet av tilläggsskatt för företag i stora koncerner i debatten ”Protokoll 2025/26:97 Onsdagen den 25 mars” den 25 mars 2026.

Herr talman! Vi debatterar i dag skatteutskottets betänkande nummer 20, som rör utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapport och kompletteringar av regelverket för tilläggsskatt för stora koncerner. Det är, som många har påpekat tidigare, komplex och tekniskt avancerad materia. Men bakom tekniken finns en mycket tydlig politisk kärna: rättvisa villkor, fungerande konkurrens och ett skattesystem som människor och företag kan lita på. Låt mig börja där.

Sverige ska vara ett land där det lönar sig att arbeta, investera och driva företag. Vi ska ha ett företagsklimat som attraherar investerare och skapar nya jobb. Men vi ska också kunna ha skatteregler som är rättvisa och förutsägbara. Det är inte motsatser. Det är två sidor av samma mynt. Utan rättvisa regler urholkas förtroendet. Utan goda villkor urholkas tillväxten.

Herr talman! Under lång tid har vi sett att stora multinationella koncerner kunnat använda skillnader mellan länders olika skattesystem för att minska sin beskattning. Det har fått konsekvenser. Det har snedvridit konkurrensen. Mindre och mer lokalt verksamma företag, som inte har samma möjligheter till avancerad skatteplanering, har fått bära en större börda. Det har urholkat skattebaser, och det har i förlängningen påverkat förtroendet för hela skattesystemet.

Det är mot den bakgrunden som det internationella samarbetet om minimibeskattning har vuxit fram. Sverige deltar i det, och det är i grunden bra. Men det ställer också krav på hur vi genomför regelverket nationellt.

Herr talman! Det betänkande vi nu behandlar handlar inte om att införa nya skatteregler eller att höja skattenivåer. Det handlar om att få ett redan beslutat system att fungera i praktiken. Det syftar till att skapa tydlighet, rättssäkerhet och effektivt utbyte mellan länder. Det är avgörande. Utan fungerande informationsutbyte riskerar regelverket att bli ineffektivt. I värsta fall riskerar det att skapa osäkerhet för företag som vill göra rätt men som inte får tydliga besked eller hamnar i olika länders regelverk.

Genom de kompletteringar som nu föreslås stärks möjligheterna att hantera tilläggsskatten på ett korrekt sätt. Det ger myndigheter bättre förutsättningar att arbeta effektivt, och det ger företagen tydligare spelregler.

Herr talman! En central invändning från oppositionen handlar, som vi hörde tidigare, om att det saknas tillräcklig konsekvensanalys. Det är en allvarlig invändning, och därför förtjänar den ett tydligt svar.

För det första: Vi har att göra med ett regelverk som i grunden är internationellt framtaget och förhandlat. Själva strukturen, principerna och omfattningen är redan fastlagda genom internationella överenskommelser. Handlingsutrymmet nationellt handlar i hög grad om hur vi implementerar och kompletterar detta.

För det andra: De kompletteringar vi nu behandlar är just kompletteringar, inte ett helt nytt system. De syftar till att säkerställa att informationsutbytet fungerar och att tillämpningen blir rättssäker. Att i det läget efterfråga en heltäckande konsekvensanalys av hela systemet blir missvisande. Det vi gör här är att justera och förbättra funktionaliteten inom ett redan beslutat ramverk.

För det tredje: Alternativet till att genomföra dessa kompletteringar är inte ett neutralt nolläge. Alternativet är ett sämre fungerande system, ett system som brister i informationsutbytet och ökar osäkerheten och riskerna. Det innebär risk för både dubbelbeskattning och skatteundandragande.

Herr talman! Moderaterna menar att ansvarstagande politik handlar om att väga olika risker mot varandra. I detta fall är det tydligt att riskerna med att inte agera är större än riskerna med att genomföra föreslagna kompletteringar.

Vi får ett robustare system. Vi får tydligare regler. Och vi säkerställer att Sverige lever upp till sina internationella åtaganden på ett sätt som också värnar svenska företags konkurrenskraft. Det är rimligt och ansvarsfullt avvägt.

Herr talman! För oss är det viktigt att betona vad detta inte är. Det är inte ett förslag som i sig ökar skattebördan för svenska företag. Det är inte ett förslag som syftar till att göra det svårare att driva företag i Sverige. Det handlar tvärtom om att skapa ordning och reda i ett komplext internationellt system. Och just ordning och reda är avgörande för konkurrenskraften. Företag efterfrågar inte bara låga skatter. De efterfrågar också stabila, förutsägbara och rättvisa regler.

Vi moderater vill se fler företag som växer i Sverige. Vi vill se fler investeringar, mer innovation och fler jobb. Då måste vi säkerställa att spelreglerna är lika för alla. Förslaget i det här betänkandet bidrar till just det. Det minskar risken för att vissa aktörer kan skaffa sig konkurrensfördelar genom att utnyttja systemskillnader. Det stärker beskattningens legitimitet. Och det gör det enklare för seriösa företag att göra rätt.

Herr talman! Det är naturligt att det finns olika uppfattningar i frågor som är så här tekniskt avancerade. Men utskottets bedömning är tydlig: Regeringens förslag är ändamålsenligt och bör genomföras.

Att avstå skulle innebära ökad osäkerhet, sämre funktionalitet och ett svagt system i kampen mot skatteundandragande. Det vore inte ansvarsfullt.

Sverige ska vara en stark röst för fria marknader och företagande. Men vi ska också stå upp för rättvisa villkor och ett skattesystem som håller över tid. Detta betänkande är ett steg i rätt riktning.

Jag yrkar därför bifall till utskottets förslag och avslag på motionerna.

(Applåder)

DebattenHos riksdagen
Replikskiftet · 4 repliker

Herr talman! Jag tackar ledamoten Reuterskiöld för anförandet. I grund och botten tror jag att vi är eniga om mycket. Vi är eniga om att det är viktigt med ett bra företagsklimat. Möjligen tycker vi ibland lite olika om hur man uppnår det. Vi brukar vara eniga om att det ska finnas tydliga och väldefinierade regler som skapar förutsägbarhet. På område efter område är vi eniga om hur regelstrukturerna ska se ut. Ibland kan vi vara oeniga om sådant som skattenivåer och vad skatterna ska användas till.

Det jag möjligen hade invändningar mot i ledamotens anförande var att lyssnaren kunde ana och möjligtvis tro att det finns partier här i riksdagen som är emot att genomföra propositionen. Jag vill vara tydlig med att vi socialdemokrater har ställt oss bakom propositionen, eftersom den implementerar ett antal förändringar som gör det här lagstiftningskomplexet enklare att genomföra – om effekterna blir de som vi avsett. Oklarheten om det sistnämnda är ett av skälen till att vi har krävt en konsekvensanalys.

Ledamoten Reuterskiöld konstaterade att det vi fattar beslut om nu inte är hela lagstiftningen utan bara en del av den. Det är helt riktigt. Men jag vill då påminna åhörarna och även ledamoten Reuterskiöld om att vi socialdemokrater föreslog en konsekvensanalys både vid det första beslutet om reglerna och när den senaste justeringen gjordes. På grund av att lagstiftningsprocessen varit jäktad och dessutom skett på ett annat sätt än vad som är brukligt finns det skäl att genomföra en konsekvensanalys av regelverken för att säkra att de inte blir mer komplicerade än nödvändigt. Frågan är varför Moderaterna är emot detta förslag.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar ledamoten Tegnér för frågan. Den var väl inte helt oväntad, med tidigare debatt i backspegeln.

Det är naturligtvis viktigt att vara tydlig om vad vi beslutar om. Det är ju inte regelverket som helhet vi beslutar om, utan det här är en komplettering. Att i det läget kräva en systematisk och genomgående analys av hur det skulle fungera i verkligheten blir kanske inte riktigt rimligt, och detta är heller inte det bästa sättet att göra det på.

De här kompletteringarna behöver göras, och vi tar ansvar för att genomföra dem. Sedan är en lagstiftning inte en slutgiltig produkt, speciellt inte när den är internationellt framtagen. Det kommer naturligtvis att påverka.

Man kan ju fundera på – och det kanske de åhörare som inte är involverade i politiken gör – varför ledamoten i det här läget, när vi gör en komplettering till en redan existerande lagstiftning, är så starkt fokuserad på just konsekvensanalysen. Det kan bero på att vi i grunden egentligen är överens om lagstiftningen, som ledamoten Tegnér också framförde. Vi är alltså inte oöverens om vitsen med systemet. Vi är inte oöverens om att det bör införas. Ingen av oss tycker att det här i grunden är negativt för svenska företag. Och det är alltså fråga om en komplettering.

Vi har också att ta hänsyn till att detta är en internationell överenskommelse. Det blir naturligtvis inte optimalt för varje enskilt land – det ligger i sakens natur. Jag tycker att det här ska genomföras. Jag tycker givetvis också, i likhet med vad tidigare talare anfört, att man bör titta över det kontinuerligt för att se hur det fungerar i verkligheten.

(Applåder)

Herr talman! För det första: Är vi oeniga om regelverket? Nej, det är vi inte. Vi är eniga om att den här typen av regler behövs. Det råder det inget tvivel om.

För det andra: Varför vill vi socialdemokrater genomföra en konsekvensanalys av regelverket nu? Jag vill påminna ledamoten Reuterskiöld om att vi vid varje tillfälle har föreslagit en konsekvensanalys, just eftersom det har varit en exceptionell lagstiftningsprocess där man också har infört terminologi som inte funnits i vår skattelagstiftning tidigare. Det är alltså en exceptionell situation som kräver exceptionella åtgärder.

Svaret på frågan varför vi åter föreslår en konsekvensanalys är att vi vill ge er en ny chans, Adam Reuterskiöld. Ni tog inte chansen första gången. Ni tog inte chansen andra gången. Nu får ni en tredje chans. Bifall en konsekvensanalys för att säkra att de här reglerna införs på bästa möjliga sätt!

De här reglerna kommer till svensk lagstiftning via EU:s minimiskattedirektiv. Det ger oss i Sverige en möjlighet att anpassa dem till de lagar vi redan har. Tankebanorna och tankemönstren från de här överenskommelserna behöver introduceras i svensk rätt. Men det finns möjlighet att göra det på olika sätt. Vi socialdemokrater har konstaterat att det måste göras på ett sätt som både sätter stopp för avancerad skatteplanering och gör att den administrativa bördan för företagen blir så liten som möjligt.

Nu ger vi er ytterligare en chans. Vi har gett er en första chans. Vi har gett er en andra chans. Nu ger vi er en tredje chans att se över lagstiftningen och göra en konsekvensanalys, så att man lever upp till båda de här kraven: Stoppa skatteplaneringen, och gör det på ett sätt som är så bra som möjligt för företagen! Då är det ledamoten som blir svaret skyldig. Varför är ni emot en konsekvensanalys som kan göra lagstiftningen bättre för Sveriges företag?

(Applåder)

Herr talman! Tonläget i Mathias Tegnérs argumentation och polemik är högt, med tanke på att vi faktiskt talar om komplettering av existerande lagstiftning. Att i det här läget säga ”mittåt – vi backar och gör om alltihop” vore ansvarslöst. Det vore också direkt negativt för hur vi uppfattas internationellt. Det här är ju inte bara EU-lagstiftning utan internationell lagstiftning som är större än så.

Det är intressant att höra hur polemiken går igen fast på motsatt sätt. Under föregående mandatperiod framförde ledamoten och Socialdemokraterna konstant det onödiga i att göra kontinuerliga konsekvensanalyser, så jag förstår att det här är politik också. Men att i detta läge säga att vi ska riva upp allting och göra en konsekvensanalys vore ansvarslöst, och det är också det som beredningen ger vid handen.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 13.)

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.