Ulrika Liljeberg (C) svarade Adam Marttinen i en replik om Skärpta regler för unga lagöverträdare i debatten ”Protokoll 2025/26:157 Torsdagen den 13 augusti” den 13 aug 2026.
Adam MarttinenSD· i en replikDet korta svaret är att Sverige under lång tid har prövat ett system och fått ett ganska tydligt resultat av detta system, det vill säga att unga som har begått allvarliga brott har varit väldigt tillgängliga för grov…Herr talman! Vi debatterar justitieutskottets betänkande om skärpta regler för unga lagöverträdare.
Regeringens proposition utgör en viktig del i avskaffandet av Socialdemokraternas och Vänsterns tidigare kriminalpolitik. Man kan kalla det vi nu gör för ett ordentligt perspektivskifte i kriminalpolitiken. Vi menar att ansvar för egna handlingar måste ha betydelse och att samhällets rätt till skydd från farliga individer måste prioriteras. Upprättelse för brottsoffer är minst lika viktigt, och där har straffets längd en faktisk betydelse.
Sverigedemokraterna har efterlyst detta perspektivskifte väldigt länge. Många av de ändringar som vi kommer att fatta beslut om i dag kan man läsa om i motioner som Sverigedemokraterna har kämpat för i 15 års tid i Sveriges riksdag. Med tanke på hur tidigt Sverigedemokraterna varnade för en utveckling med tilltagande grov kriminalitet kan man säga att det är lite av Sverigedemokraternas signum att vara ute i god tid för att möta och förhindra en ankommande katastrof.
Herr talman! Om vi hade lagt om kriminalpolitiken för 15–20 år sedan hade vi sannolikt inte behövt uppleva den våldsvåg som eskalerade till sinnessjuka nivåer under Socialdemokraternas regeringsår. Till följd av Socialdemokraternas passiva regeringsår, med eskalerande gängkonflikter, kunde vi till slut vittna om att 52 barn under 15 år involverades i mord och mordplaner under 2025. Denna utveckling hade kunnat förhindras med en ansvarsfull regering som inte ägnat åtta år åt att stoppa huvudet i sanden.
Sverigedemokraterna och regeringen gör nu det jobb som egentligen hade behövt göras för länge sedan. Innehållet i den här proposition innebär att vi sänker straffbarhetsåldern till 14 år för de allvarligaste brotten. Det tål att sägas att åldersgränsen på 14 år var en kompromiss – Sverigedemokraterna stod beredda att gå längre.
Socialdemokrater och straffrabatter har ju länge varit synonymer i kriminalpolitiken. I samband med ett annat betänkande kommer Socialdemokraterna i dag att rösta nej till att ta bort mängdrabatter på grova brott. Ett nej är ju ett nej, och det får man respektera. Det är heller egentligen inte så konstigt – Socialdemokraterna har mig veterligen röstat nej till att ta bort mängdrabatter och straffrabatter sedan SD kom in i riksdagen 2010. Under ganska många år har Socialdemokraterna hållit fast sitt motstånd mot att ta bort mängdrabatter och straffrabatter, och det är därför inte så konstigt att de röstar nej till att ta bort mängdrabatten för grova brott.
Genom det här betänkandet, herr talman, tar vi äntligen bort Socialdemokraternas straffrabatt till myndiga brottslingar som hittills har kunnat få straffrabatt på grund av sin ålder när de varit mellan 18 och 21 år gamla. Vi kommer i princip att fördubbla straffen för brottslingar som är under 18 år. Vi öppnar också för att brottslingar under 18 år ska kunna dömas till det längsta tidsbestämda straffet, som är 18 års fängelse. Påföljden ungdomsövervakning kommer att skärpas, och regleringen vid misskötsel av påföljderna ungdomsvård och ungdomstjänst kommer att skärpas.
För oss sverigedemokrater handlar inlåsning av unga brottslingar i första hand om samhällsskydd, upprättelse och en moralisk markering. Det går dock inte att komma ifrån att inlåsning också innebär en befrielse från en destruktiv kriminell miljö för unga som begår brott.
Som jag ser det, herr talman, finns det bara två saker att välja mellan: Antingen tar samhället greppet om unga som involveras i grov brottslighet, eller så tar den grova brottsligheten greppet om unga som inte förstår bättre eller som har en egen drivkraft att begå en massa brott.
Det som Socialdemokraterna och Vänstern så uppenbart har misslyckats med ändrar vi på nu.
Herr talman! Socialdemokraternas bästa samarbetspartier, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet, yrkar i betänkandet avslag på sänkt straffbarhetsålder. Miljöpartiet och Vänsterpartiet röstar också emot slopade straffrabatter för vuxna och vänder sig mot straffskärpningar för dem under 18 år.
Detta betänkande liksom många andra från justitieutskottet sätter fingret på en skillnad som finns på riktigt i svensk kriminalpolitik. Den ena politiken ledde fram till brinnande gängkrig där en eller flera dödsskjutningar i veckan var verklighet i vårt land. Den andra politiken, regeringens och Sverigedemokraternas politik, har satt stopp för den utvecklingen och har som ambition att fortsätta att prioritera samhällsskydd och brottsofferperspektiv framför brottslingars rättigheter och perspektiv.
Herr talman! En röst på Socialdemokraterna, Miljöpartiet eller Vänsterpartiet utgör en uppenbar risk för en återgång till det samhällskaos som vårt land tyvärr har fått uppleva. Jag hoppas att svenska folket inte längtar tillbaka dit. Sverige kan bättre, och vi svenskar förtjänar mer. Låt oss tillsammans välja ett tryggt och sammanhållet Sverige.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på vänsterkantens olika reservationer.
Herr talman! Centerpartiet säger som bekant nej till en sänkning av straffbarhetsåldern. Här är vi till och med mer nostalgiska än Sverigedemokraterna och vilar tungt på att man redan på 1860-talet bedömde att 15 år är en lämplig ålder när man kan ta ansvar för sina handlingar straffrättsligt.
Det finns dock barn under 15 år som begår grova brott, och enligt vårt synsätt ska det då ske en bevistalan, vilket är viktigt för klarhet och upprättelse, och barnet ska omhändertas enligt LVU på grund av eget beteende.
Låt mig ta ett exempel med en 14åring som begår ett brott med ett straffvärde på tio år – det kan vara enskilt tio år eller fem år med dubbelt straff på grund av gängkriminalitet. Med vårt system kan man bli omhändertagen genom LVU tills man är 21 år. Nu för tiden har vi bra lagar som gör att man under hela tiden kan vara inlåst och inte ha tillgång till teknik. Med det nya systemet får 14åringar en straffreduktion på 80 procent, vilket innebär att två år av straffet kvarstår. Häktningstiden kan vara nio månader, och sedan sitter man nio månader på anstalt innan man blir villkorligt frigiven vid 15 ½ år, max 16 år. Då är man ute på gatan och fri. I vårt fall kan man som sagt vara inlåst tills man är 21 år.
Hur ser Sverigedemokraterna på denna skillnad utifrån ett brottsofferperspektiv och möjligheten att ge unga under 15 år en reell möjlighet till vård?
Herr talman! Det korta svaret är att Sverige under lång tid har prövat ett system och fått ett ganska tydligt resultat av detta system, det vill säga att unga som har begått allvarliga brott har varit väldigt tillgängliga för grov organiserad brottslighet. De har kunnat promenera rakt ut från Sis-institutioner för att utföra mord och andra uppdrag på de kriminella gängens begäran.
Det finns flera skäl till att vi gör detta. Ett är att vi ser att de som är involverade i grov organiserad brottslighet ofta har en kriminell identitet och att kriminalvården är den institution som har bäst kompetens att hantera personer med kriminell identitet eller som är involverade i grov organiserad brottslighet. Det är också rimligt att man är ansvarig för sina handlingar oavsett om man är ung eller äldre. Därför är en bevistalan inte tillräcklig, utan man ska också hållas straffrättsligt ansvarig. Det är ett av skälen till att regeringen väljer att sänka straffbarhetsåldern från 15 år till 14 år. Om Sverigedemokraterna hade fått bestämma hade åldern till och med sänkts till 13 år.
Det finns som bekant en straffreduktion på grund av ålder, och vi är givetvis beredda att diskutera vad som är mest lämpligt. Men i ett så kallat fängelsestraff för en person under 15 år kommer även andra institutioner att vara involverade i denna persons framtid. Man kommer inte att lämnas i en kall och mörk cell under den tid man sitter på anstalt, utan det kommer att göras mycket för att man ska få förutsättningar att komma ut som en bättre person.
Vi tror att kriminalvården har bäst förutsättningar att skapa den inlåsningseffekt vi tror är bäst för de personer som på andra institutioner är så tillgängliga för gängen.
Herr talman! Det är just tillgängligheten för rekrytering vi pratar om, och i mitt exempel är den unge åter möjlig att rekrytera för gängen vid 15 ½ års ålder. Jag har den största respekt för kriminalvårdens verksamhet och kompetens, och vi är för att man ska ta bort sluten ungdomsvård och i stället införa ungdomsfängelse från 15 år. Men nu pratar vi om sänkningen till 14 år, och då får vi barn som från 15 ½ eller 16 år åter är tillgängliga efter att ha begått ett brott med ett straffvärde på tio år. Detta stämmer inte överens med talet om brottsofferperspektiv och möjlighet till rehabilitering.
Vi menar att man inte har möjlighet att ta det straffrättsliga ansvaret vid 14 års ålder. Man har till exempel inte rätt att köra bil, och gränsen för våldtäkt av barn är satt till 15 år eftersom man då kan ta ansvar för sina handlingar.
Min fråga kvarstår: Tycker Sverigedemokraterna och regeringen att det är rimligt att unga som har begått brott är tillgängliga för gängen att rekrytera vid 15 ½ års ålder?
I valrörelsen säger Tidöpartierna att saker kan diskuteras. Men låt mig påminna om att det regeringen har lagt på riksdagens bord och som vi nu debatterar är att dessa unga kommer att släppas ut väldigt tidigt.
Herr talman! Jag kan bara upprepa det jag sa i min första replik. Vi har haft ett system i Sverige som har fått tydliga effekter. I mitt anförande sa jag att 52 barn under 15 år varit involverade i mordplaner och morduppdrag. Det är alltså ganska många under 15 som har varit involverade i grov kriminalitet. Man kan då fråga sig varför inte kriminalvården ska ha ansvaret för dessa personer med grov kriminell identitet. Vi tycker helt enkelt olika i denna del.
Till skillnad från Centerpartiet och vänsterkanten tycker vi att man ska vara ansvarig för sina handlingar, att det är rätt att sänka straffbarhetsåldern och att fängelse är rätt plats för mördare. Om man inte tycker det får man givetvis argumentera mot det.
Nu har regeringen lagt ett förslag på bordet som har en ganska bred majoritet i kammaren bakom sig, vilket bådar gott för att förslaget också ska hålla över tid. Sedan får vi utvärdera hur detta faller ut, och det finns en sådan mekanism i denna lagstiftningsprodukt.
Jag är övertygad om att denna förändring kommer att ge betydligt bättre förutsättningar att ta hand om unga kriminella som har en grov kriminell identitet. Vänsterpartiets huvudanförande gav en bild av hur alternativet kan se ut, och det tror jag inte är önskvärt för någon.