Riksflödet
Logga in
Talade i kammaren ·

Niels Paarup-Petersen (C) om Tid för undervisningsuppdraget

Niels Paarup-Petersen (C) höll ett anförande om Tid för undervisningsuppdraget i debatten ”Protokoll 2025/26:132 Torsdagen den 4 juni” den 4 juni 2026.

Herr talman! Då har alla hört mig säga något trevligt om Moderaterna här i kammaren.

Herr talman! I dag är det en bra dag, för i dag är alla partier i kammaren överens om att reglera undervisningstiden för Sveriges lärare, vilket är väldigt bra. Det har tidigare sagts att det inte är så, men sanningen är att vi alla är för att reglera detta. Men i motsats till vissa andra talare ska jag inte låtsas som att mitt parti har drivit detta längst eller varit för detta i årtionden, för det har vi inte. Vi ändrade vår politik för några år sedan och började då arbeta för detta.

Jag är glad över att vi har nått hit nu, för vi vet att lärare har bland de högsta sjuktalen, att de är överbelastade, att de har för mycket administration, att föräldrar ringer dem på kvällarna och att de kan ha barn i sina klassrum som vi andra skulle ha svårt att hantera. Vi vet också att det är ett arbete som kräver äkta engagemang, för annars blir det inte bra. Men har man inte utrymme är det svårt att vara så engagerad som man behöver vara. Därför vill jag tacka alla Sveriges lärare där ute som gör ett fantastiskt arbete varje dag.

Herr talman! Det är bra att vi har tagit ett steg framåt, men vi vet fortfarande inte vart vi är på väg. Vi vet nämligen inte hur det här ska se ut eftersom regeringen har valt att inte lägga fram en tydlig reglering på detta område. Man har skapat en spelplan men inget regelverk. Hur många spelare ska det vara på planen? Var ska de göra mål? Hur mycket tid har de? Hur lång är en match? Är den 60 minuter eller 90 minuter? Detta har vi inte fått veta än, och då är det svårt att veta vad vi landar i. Ska vi spela hockey, fotboll eller handboll? Det vet vi inte än.

När man ska rösta för en reglering är det rätt väsentligt att veta var man landar. Men detta ligger fortfarande på nästa regering att hantera – precis som finansieringen, för det här är som alla vet en underfinansierad reform. Det är i detaljerna djävulen finns, och regeringen har skjutit djävulen på framtiden för att enklare komma överens. Då har man inte heller behövt finansiera det, för man vet ju inte riktigt vad man ska finansiera.

Detta är viktigt att ha med sig, för det är förklaringen till att vi tycker att arbetsmarknadens parter måste vara med och utforma detaljerna. Man kan överlämna åt regeringen och myndigheterna att mejsla fram detaljerna, men man kan också säga att de som faktiskt är berörda, nämligen lärarna och arbetsgivarna, måste vara med och utforma detaljerna. Detta är viktigt för oss.

Jag kan definitivt förstå missnöjet med SKR. Men att alla kammarens partier har varit för SKR:s svar på regeringens förslag kan man ha med sig när man hör kritik mot SKR – om vi nu ska ha en ärlig debatt.

Hur ska detaljerna mejslas fram när det gäller hur lång undervisningstid en lärare ska ha? När arbetsmarknadens parter är med kan man säkra att det blir en reglering som tar utgångspunkt i den faktiska vardagen. SKR tog inte chansen att göra detta i tid, och jag kan förstå att Sveriges Lärares förtroende för SKR är ganska litet.

Regeringen och alla övriga partier har sagt att nu kommer det här, och snart kommer också ett detaljerat förslag. Om SKR inte kommer med ett bättre förslag som lärarna kan gå med på är det lagstiftning som gäller. Men om man hittar ett bättre förslag där alla är överens tar vi det i stället.

Så gjorde vi med arbetsrätten i januariavtalet, för det var det seriösa sättet att göra det på. Centerpartiet tvingade Socialdemokraterna och facket genom att säga att om man inte kom överens skulle det komma en reglering; då skulle politiken bestämma.

Detta önskar vi att regeringen hade gjort här, och det sa vi också i samband med överenskommelsen: Klaga inte bara på SKR, utan säg till dem att nu är det sista chansen! Vi är med och finansierar, och vi är med i samtalet. Annars blir det inte av. Nu finns det en slutpunkt om SKR inte skärper sig. Nu har de chansen.

Man kan också säga att den svenska modellen med arbetsmarknadens parter inte ska gälla längre. Men vi tror inte att det är den bästa vägen, även om det finns mycket missnöje med SKR.

Herr talman! I dagsläget har vi en spelplan och en underfinansierad reform. Oavsett vilken extern part man frågar – Sveriges Lärare, SKR eller andra – säger de att reformen är underfinansierad. Vi vet i dagsläget inte var den landar; vi vet bara att den är underfinansierad. Vi i Centerpartiet och alla andra oppositionspartier lägger mycket mer på skolan än vad regeringen gör. Det bästa sättet att säkra finansieringen av reformen är alltså mindre Tidö.

På valdebatten hos Sveriges Lärare fick alla partier frågan hur detta skulle finansieras. Vi kunde då svara att vi lägger mer pengar än regeringen. Vad svarade Sverigedemokraterna? Jo, att det ska tas från kunskapsbidraget. Jag tycker att alla lärare ska fundera på om detta kommer att göra deras arbete lättare och bättre eller om en flytt av pengar från en pott till en annan bara leder till nedskärningar, sänkta löner och fler sjukskrivningar.

Herr talman! Det är helt avgörande att vi får fler behöriga lärare och att lärarna får en hållbar arbetssituation och rimliga löner. Låt mig sticka ut hakan lite och säga att det inte är för lärarnas skull utan för elevernas, för det är de som är huvudsaken. Men man får ingen bra skolgång för eleverna om inte lärarna trivs och mår bra, och nu mår många lärare inte bra. Det är också 20 000 elever varje år som inte klarar grundskolan, och dem hittar vi särskilt i skolor som saknar behöriga lärare.

Regeringens förslag innebär att tid motsvarande 6 000 heltidslärare blir undervisningsfri. Om man inte har en plan för detta kan det bli ett jätteproblem. Om man inte säkerställer att det blir fler lärare kan konsekvensen bli att Sveriges lärare får fler obehöriga kollegor i stället för en bättre arbetssituation. Därför vill vi ha ett svar på hur man ska säkerställa att det blir fler lärare. Eftersom regeringen samtidigt vill utbilda färre lärare är jag rädd att det här kommer att leda till en sämre arbetssituation för Sveriges lärare. Men det är väldigt viktigt att det inte blir så.

Herr talman! Så några ord om minskad administration. Vi är helt överens om att fokus ska flyttas från en massa pappersarbete till faktisk handling när det gäller stök, kränkningar och annat. Vi måste dock säkerställa att barns rättigheter inte kränks, och därför är Centerpartiet skeptiskt till att det bara är upprepade kränkningar som ska dokumenteras. De måste också följas upp, för skolan är till för barnen. Det är viktigt att ingen faller mellan stolarna. Det kan vi i vuxenvärlden inte tillåta.

Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 1.

Jag är jätteglad över att vi har tagit detta steg och är överens om att reglera lärarnas undervisningstid. Men för att det ska bli riktigt bra måste vi försvara den svenska, eller nordiska, modellen.

DebattenHos riksdagen
Replikskiftet · 4 repliker

Herr talman! När Niels Paarup-Petersen började prata om spelplan och att man lade upp strategier, att det saknades spelare och att man inte visste vem som skulle göra mål och liknande trodde jag ett tag att det var det danska fotbollslandslagets VM-strategi som beskrevs. Sedan förstod jag att det inte var det.

Jag tänkte bara klargöra vissa saker för ledamoten. Niels Paarup-Petersen sa att grunden nu läggs och att det avgörande skjuts upp till nästa regering, men så är det inte. Det var sagt från början att vi skulle ha en lagstiftning på plats och att vi i den lagstiftningen skulle överlämna detaljerna i en förordning, i enlighet med restkompetensen. Så var det tänkt redan från början. Vi kommer inte att överlämna det till nästa regering, utan det kommer besked om exakta regelverk om detta i en förordningstext.

Niels Paarup-Petersen behöver nog inte vänta så mycket längre innan det blir aktuellt. Det är alltså ingenting som nästa regering kommer att behöva ta över. Även om det blir samma regering då med ett tillägg är det ingenting som den regeringen behöver bry sig om, utan det kommer nu.

Sedan påstods det att regleringen är underfinansierad, men vi har inte lagt fram någon budget för 2027 och inte heller för 2028. Det är alltså lite tidigt att säga att den skulle vara underfinansierad. Vi har ju ett beredningsunderlag som pekar i en viss riktning, men det är inte säkert att det är den korrekta summan. Det får avgöras i budgetförhandlingarna för 2027 och 2028.

Herr talman! Jag håller helt med om att det inte är Danmarks fotbollsnivå som ska jämställas med Centerpartiets politik, utan det är såklart Brasiliens eller kanske snarare Argentinas. Det är trots allt de som är bäst nu för tiden.

Det är jättekul om det kommer en förordningstext före sommaren, innan vi tar över i regering. Det vore jättehärligt. Vi har inte med tydlighet hört tidigare att det skulle bli så, så det uppskattar jag. Det var ett härligt besked att få här.

Jag tycker att det är intressant. Jag tror att det var Sverigedemokraternas ledamot som sa tidigare att om man menar allvar måste staten gå in. Ja, men om man menar allvar måste man faktiskt säkra att det är långsiktigt. Är det långsiktigt att lägga det i en förordning när det är en eller kanske två månader kvar tills det blir en ny regering, utan att prata med några andra partier och utan att förankra det hos arbetsmarknadens parter genom förhandlingar? Jag tror inte att det blir långsiktigt.

Om det inte blir långsiktigt när man gör totalt genomgripande förändringar på ett område är det inte heller seriöst. Då blir det inte på allvar. Det som jag helt uppriktigt är rädd för är att det kommer att bli ryckigt igen, för det är vad vi har sett från regeringen.

Inte ett enda förslag, vare sig det gäller läroplaner eller annat, har man velat diskutera brett i kammaren. Man har inte ens haft parlamentariska utredningar, så som fanns tidigare för till exempel betyg och annat. Inget sådant har funnits över huvud taget. Det här är den minst förankrade reformprocessen någonsin för svensk skola. Den här ryckigheten riskerar att gång på gång skapa en kass situation för Sveriges lärare. Det är jag uppriktigt rädd för. Jag är därför glad över att det kommer något.

Till sist: Det finns inte någon budget än. Regeringen sa att det var en historiskt stor budgetsatsning, men det var enbart för att man räknade med 2027 och 2028. Jag undrar: Hur kommer det sig att budgeten inkluderade 2027 och 2028 då?

Herr talman! Det finns pengar för 2026 men inte för 2027 och 2028. Det vore en konstig ordning om det fanns pengar för kommande år innan reformen är i hamn.

När det gäller långsiktighet har vi haft ett väldigt bra samarbete med regeringen. Centerpartiet hade också kunnat vara med i det samarbetet om man hade velat, men i stället har man valt att hamna i klorna på vänstersidan.

Jag hörde Niels Paarup-Petersen säga ”vi tar över i regering.” Så uttryckte han det. Det är alltså Vänsterpartiets skattehöjningar som ska finansiera Centerpartiets reformer och den här reformen.

Jag blir lite konfunderad. Tänker Centerpartiet riva upp reformen, eller varför gnälls det över den nu? Tänker man riva upp den bara för att det inte har varit någon bred parlamentarisk enighet eller diskussion om den, eller vad är det Niels Paarup-Petersen försöker säga? Det är lite märkligt.

Jag vill säga en sak till. Det är rätt att Sverigedemokraterna har sagt att det delvis ska finansieras med kunskapsbidraget. Det är ingen hemlighet att Sverigedemokraterna inte tycker att kunskapsbidraget har gett de effekter som det borde ge. Det är väldigt högt, och det ökar. Vi ser en möjlighet att använda det inom ramen.

Kunskapsbidraget ska gå till kvalitetshöjande insatser och just till att stärka lärarkåren och läraryrkets attraktivitet. Det är också att stärka kvaliteten i skolan, så vi ser många positiva effekter av det. Det är inte säkert att kunskapsbidraget kommer att finansiera allt, men vi tycker att det vore väldigt rimligt om det finansierade en del.

Herr talman! Jag tycker att alla Sveriges lärare ska ta med sig två ord från denna debatt: ”inom ramen”.

Det ska alltså finansieras inom ram. Det är inga nya pengar. Det är precis vad Sverigedemokraterna sa. Jag tycker att man ska ta med sig det, för om det inte kommer nya pengar – mer pengar – blir det inte bra. Återigen: Alla oppositionspartier lägger mer pengar på skolan än vad regeringen gör. Vi måste se till att det finansieras. Jag förstår att det inte var hela finansieringen utan en del av den som skulle ske inom ram, men det är svårt att veta hur stor del och vad de olika partierna tycker om det.

Vi kan inte säga vad vi tycker om förordningstexten, för den har vi inte sett. Det ska jag vara väldigt tydlig med. Det som vi har problem med när det gäller själva lagstiftningen är först och främst att det inte är tydligt att man vill ha med arbetsmarknadens parter när man skriver förordningstexten. Man vill heller inte ge dem tid att landa i hur det ska göras så att det blir så bra som möjligt ute på golvet. Det är en situation där det kommer en lagstiftning på plats utan att det finns en gemensam lösning. Det är en sådan vi saknar, och det tror jag att vi har varit ganska tydliga med.

Sedan har vi frågan om vem ”vi” är. För min del är det Centerpartiet – det är ”vi”. Det är inte så svårt. Det är det parti jag är med i. Det är mitt ”vi”. Sverigedemokraterna ingår inte i det. Det är också ett besked som jag tror att vi har gett väldigt många gånger, men jag kan ge det igen i dag ifall det inte har varit tydligt: Sverigedemokraterna ingår inte i mitt ”vi”.

När det gäller den regering som tar över efter valet skulle man också kunna säga att det inte finns något ”V” i ”vi”, men det låter konstigt.

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.