Joar Forssell (L) svarade Isabell Mixter i en replik om Nya läroplaner - för en stark kunskapsskola i debatten ”Protokoll 2025/26:131 Onsdagen den 3 juni” den 3 juni 2026.
Isabell MixterV· i sitt anförandeSveriges elever ska få de allra bästa möjligheterna att lära sig så mycket som möjligt. I dag debatterar vi ett förslag till ny läroplan. Jag tycker att det är positivt att ändra tonvikten i läroplanen så att den ligger…Fru talman! Sveriges elever ska få de allra bästa möjligheterna att lära sig så mycket som möjligt. I dag debatterar vi ett förslag till ny läroplan. Jag tycker att det är positivt att ändra tonvikten i läroplanen så att den ligger mindre på förmågan att resonera och mer på kunskap, särskilt för de yngre åldrarna. Förmågan att resonera och att utveckla sina resonemang kommer ju först efter att man har skaffat sig en viss kunskap inom ett område, och förslaget till förändring av läroplanen är därför till stora delar positivt.
Jag tycker dock att regeringen går alldeles för långt i att renodla fokuset på kunskap. Skolan har också andra viktiga värden. Elever ska bli trygga individer som har med sig andra viktiga kunskaper än rena ämneskunskaper. Sådana kunskaper är viktiga såväl i skolan som senare i livet. Det ansvaret bör vila på skolan som helhet och inte läggas på enskilda ämnen.
Regeringen vill stryka viktiga delar ur de inledande delarna av läroplanen. Regeringspartierna försöker att tona ned betydelsen av förändringen. De har sagt att detta görs av kosmetiska skäl och att det inte finns någon poäng med att vara dramatisk.
Fru talman! Jag ska inte vara dramatisk, men jag vill vara väldigt tydlig med att det är mycket olyckligt att stryka viktiga delar ur läroplanens inledande delar och stoppa in dem i enskilda ämnen eller helt stryka dem.
Så här skriver Skolverket i sitt remissvar: ”Utredningens förslag innebär ett flertal ändringar i skollagens första kapitel, som innehåller grundläggande bestämmelser för hela skolväsendet. Bestämmelserna i första kapitlet har därför en starkt styrande roll och ett viktigt signalvärde. Denna ställning framgår inte av utredningens motivering till förslagen, utan de framställs snarare som redigeringar och ändringar av klarspråkskaraktär.”
Skolverket skriver vidare: ”De bestämmelser som föreslås ändras innehåller grundläggande rättigheter för barn och elever och är en viktig del i Sveriges tolkning och tillämpning av såväl barnkonventionen som grundlagen och andra internationella konventioner. Bestämmelsernas tyngd återspeglas inte i motiveringen till förslagen eller i konsekvensutredningen. Skolverket anser att lagändringar av detta slag bör utredas med noggrannhet och med ett särskilt fokus på dessa rättigheter, i stället för att få karaktären av följdändringar för att förenkla utformningen av underliggande författningar.”
Jag kan bara instämma.
I regeringens förslag försvagas skrivningarna om rätten till trygghet och skydd mot kränkande behandling. Jag menar att detta bör ingå i det första kapitlet. Skrivningar om diskriminering ska inte tonas ned. Det finns visserligen skrivningar om det i skollagen, men den täcker inte in all typ av diskriminering utan hänvisar endast till diskrimineringsgrunderna. Därför behöver skrivningarna om att motverka all typ av kränkande behandling kvarstå i de inledande delarna av läroplanen.
Vi vet att det förekommer kränkande behandling i skolorna varje dag, och detta måste motverkas med all kraft. Inte minst ser vi en oroande trend med att allt fler barn och unga mår allt sämre och att utsattheten i skolan har ökat.
I förra veckan diskuterade vi trygghet och studiero. Samtidigt vill man här försvaga skolans arbete med att motverka kränkande behandling och diskriminering.
Det som står i läroplanens inledande delar om att det är hela skolans och rektorns ansvar står ju där av en anledning. Skrivningen om att skolan ska vara icke-konfessionell stryks ur de inledande delarna. Både Skolverket och Skolinspektionen skriver att den bör kvarstå.
Det blir också mycket märkligt att stryka den delen när den kommer precis efter en mening som handlar om att värden gestaltas och förmedlas i överenstämmelse med kristen tradition och västerländsk humanism. Att stryka meningen om att skolan ska vara icke-konfessionell öppnar för märkliga tolkningar.
Vänsterpartiet vill också gå längre och förbjuda alla religiösa friskolor. Att stryka skrivningen om att skolan ska vara icke-konfessionell är ett steg i en annan riktning.
Fru talman! Många har talat om sexualitet, samtycke och relationer. Detta föreslås strykas ur de inledande delarna. Enligt propositionen ska det i stället ingå i fem kursplaner. Att plocka bort dessa skrivningar från de inledande delarna riskerar att kraftigt försvaga sexualundervisningen och skolans helhetsansvar för densamma.
Sexualundervisning är verkligen inte enbart en fråga om biologi utan också en fråga om samtycke, relationer, mäns våld mot kvinnor, hedersvåld med mera. På dessa områden har Sverige varit ett föregångsland, till exempel när samtyckeslagen infördes. Vi måste fortsätta ta ansvar för att prata om detta och resonera med våra unga om vikten av samtyckte och att man har rätt att bestämma över sin egen kropp.
Fru talman! Sexualundervisningen är ett område som behöver förstärkas, inte försvagas. Så sent som 2022 blev området ett examensmål på lärarutbildningen, vilket har lett till ökad kvalitet i elevernas utbildning. Att man nu försvagar skrivningarna om detta leder till att det plockas bort som ett examensmål för lärare.
Även skrivningarna i läroplanen om rektorns ansvar förstärktes 2021. Att plocka bort dessa skrivningar från de inledande delarna flyttar ansvaret från rektorn ned till enskilda lärare. Det kommer att få konsekvenser för utbildningen. Det kommer att bli mer ojämlikt mellan olika skolor och lärare.
I 40 remissvar riktas kritik mot den förändring som regeringen nu gör. Regeringens förslag riskerar att kraftigt försvaga sexualundervisningen.
Återigen vill Tidöregeringen försvaga elevinflytandet. Det är en märklig väg att gå. Det finns gott om forskning som visar på de positiva effekterna av elevinflytande. Självklart ska det inte gå över styr, och inflytande är inte att likställa med att eleverna bestämmer. Självklart är det läraren och inte eleverna som ska vara den självklara ledaren i klassrummet.
I det förslag till läroplan som vi diskuterar här i dag menar regeringen att det kan tas bort, då det redan finns skrivningar om detta i skollagen. Nu tas skrivningar om elevinflytande bort på många olika områden; snart är det bara i skollagen som de finns kvar. Detta innebär en tydlig försvagning av elevernas rätt till inflytande.
Hur vore det om vi lade ansvaret för Sveriges skolmisslyckande på systemet i stället för att försöka lägga över det på de enskilda eleverna? Vad är det som har hänt i svensk skola? Vi har gått från att vara världsledande och ha en jämlik, kompensatorisk skola med mycket goda resultat till att ha en skola som är ojämlik och segregerad och har svaga resultat. Samtidigt plockar aktiebolagsskolorna ut miljardvinster.
Det som är fel i svensk skola är inte elevinflytandet. Det handlar om ett systemfel, om ständiga nedskärningar och om vinster som läcker ut till aktieägare. Det är detta som har slagit sönder svensk skola.
Om vi minskar eller tar bort elevinflytandet ur svensk skola riskerar vi att gå miste om något som har varit en viktig framgångsfaktor för svensk skola, nämligen att vi fostrar demokratiska unga. Detta har starkt stöd i FN:s konvention om barns rättigheter.
Fru talman! Det är viktigt att vi som politiker har tilltro till dem som är proffs på undervisning. Det är lärarna och skolledarna – inte vi som sitter i riksdagens kammare. En och annan kanske råkar ha en lärarutbildning även här, men det är inte politiker som bäst bestämmer över skolans undervisningsmetoder. Jag ser alltså med viss oro på att regeringen skriver att kursplaner ska innehålla undervisningsstrategier, även om det också står att lärare bestämmer vilka specifika metoder som ska användas och att det måste vara tydligt i praktiken att det är de som är proffsen och som bestämmer.
Jag vill slutligen betona den oro som finns i Skolsverige just nu, bland skolledarna och dem som ska genomföra regeringens förslag ute i verkligheten, över att allt detta ska implementeras 2028. Det måste till ekonomiska resurser för att huvudmännen ska kunna få allt detta på plats.
Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 8.
(Applåder)
Fru talman! Tack till ledamoten Mixter för anförandet! Det finns en hel del som vi håller med varandra om, och det är jag väldigt glad för.
Jag skulle vilja reda lite i regeringsunderlaget som ledamoten Mixter vill representera. Vi fick höra förra veckan att Centerpartiet släppte några av sina käpphästar. De vill inte längre driva dem i förhandlingar med de andra vänsterpartierna, alltså Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Socialdemokraterna.
En käpphäst som i alla fall jag har uppfattat att Centerpartiet har haft väldigt länge gäller entreprenörskap. Det finns en reservation från Centerpartiet i det här betänkandet om att man vill ha mer entreprenörskap i skolan. Det tas nämligen bort ur den övergripande läroplanen.
Fru talman! Jag hörde inte ledamoten Mixter nämna någonting om entreprenörskap, men man skulle kunna säga att just det är lite av en käpphäst för Vänsterpartiet – ett slags negativ käpphäst – att inte vara de största förespråkarna för entreprenörskap. Det gläder mig att Vänsterpartiet i det fallet vill renodla läroplanerna och se till att saker hamnar där de hör hemma.
Fru talman! Jag undrar varför Vänsterpartiet inte ställer sig bakom någon reservation i den här frågan. Man hade alla möjligheter att göra det. Man har ställt sig bakom andra gemensamma reservationer men inte motionerat om detta, vad jag har sett. Därför undrar jag varför Vänsterpartiet håller med regeringen om att entreprenörskap inte ska vara en del av det övergripande i läroplanerna.
Fru talman! Tack, Joar Forssell, för frågan!
Om jag inte missminner mig var det 2011 det kom in i läroplanen att skolan ska arbeta med entreprenörskap. Det har alltså inte särskilt lång historik. Det har inte på något sätt varit negativt, tänker jag, att skolan har arbetat med detta, men det finns också många andra viktiga saker som skolan behöver arbeta med.
Det regeringen nu vill stryka ur de inledande delarna av läroplanerna är sådant som har en mycket längre historia och som är grundläggande, tänker jag, för att alla barn ska ha en trygg skolmiljö och ett tryggt liv senare. Det är sådana färdigheter som man inte ska behöva vara utan. Att som ung kille till exempel få lära sig om samtycke är ju essentiellt för att kunna ta sig vidare i livet.
Att 27 procent av alla unga flickor har blivit utsatta för sexualbrott är en skrämmande siffra. Jämställdhetsmyndigheten skriver i sin strategi bland annat att man måste arbeta med värderingar hos unga personer för att vända den trenden. Jag har alltså väldigt svårt att se varför regeringen vill tona ned skrivningarna om hela skolans ansvar för att arbeta med sexualundervisning, mot diskriminering och för att skolan ska vara icke-konfessionell.
Fru talman! Jag upplever att ledamoten undviker själva frågan. Vi har ju haft debatt tidigare i dag om bland annat sexualundervisning. Man kan titta på den debatten i efterhand och hitta replikskiften där vi går igenom det ganska noga. Jag konstaterade att det var Liberalerna som drev igenom samtyckeslagstiftningen. Jag konstaterade också att det är Liberalerna som har drivit igenom att aborträtten skrivs in i grundlagen. Regeringen har tagit krafttag mot sexuellt våld. De delarna är vi överens om, liksom om allvaret i dem.
Min fråga rör entreprenörskap. Det finns även annat som man borde lyfta in, till exempel läsning. Det är viktigt och borde kunna vara del av det övergripande. Men ämnet entreprenörskap tar vi alltså bort, så som det uttrycks nu, och man kan säga att vi gör det tillsammans med Vänsterpartiet eftersom Vänsterpartiet också kommer att rösta för detta. De har inte ställt sig bakom reservationen och ställer sig därmed bakom regeringen i den frågan.
Min fråga kvarstår. Jag skulle vilja höra en motivering från ledamoten Mixter varför man ställer sig bakom att ta bort entreprenörskap ur de övergripande delarna av läroplanerna. Det skulle vara väldigt intressant. Varför vill Vänsterpartiet tillsammans med regeringen ta bort just entreprenörskap ur det övergripande? Jag tror att ledamoten har uppfattat min fråga nu och kommer att kunna ge ett svar.
Fru talman! Jag förstår att det Joar Forssell vill att jag ska säga nu är att jag hatar företagande. Men det gör jag verkligen inte. Jag tycker att det är superbra med dem som driver företag. De får Sveriges ekonomi att bli bättre. Det vill jag vara tydlig med.
Det vi pratar om i dag är vad som ska ingå i skolans läroplan, och här har regeringen lagt fram ett förslag om att entreprenörskap ska utgå ur de inledande delarna av läroplanen.
Det normala förfarandet när man tittar på en proposition är att överväga vilka delar man kan acceptera och vilka man anser är dåliga. Vi har kommit fram till att det allvarligaste i den här propositionen är att regeringen vill stryka elevinflytandet och värdet av jämställdhet och av att jobba mot diskriminering och kränkande behandling och försvaga sexualundervisningen. Det är det som är allvarligt i propositionen, och det är det vi är emot.
Varför ämnet entreprenörskap försvinner får Joar Forssell själv svara på. Det är ju hans regering som har lagt fram propositionen.
Jag känner inte att entreprenörskap är särskilt viktigt. Det finns andra partier som tycker att det är viktigt att det står kvar, men för mig är det inte lika viktigt som de demokratiska värdena, att alla elever ska bli trygga medborgare som vet hur man utövar inflytande och som vet rätten till sin egen kropp. Det tycker jag är viktigt att skolan är med och bidrar till.
(Applåder)