Heléne Björklund (S) om Frihetsberövande påföljder för barn och unga

Herr talman! Det råder ett högt reformtempo inom rättspolitiken. Från i dag och fram till augusti kommer 20 propositioner inom justitieutskottets beredningsområde att behandlas i kammaren. Det har förmodligen aldrig tidigare hänt att ett utskott på så kort tid behandlar så många propositioner.

Vissa tycker att det går för snabbt, men det är inte min uppfattning. De produkter som kommer att behandlas har i allmänhet genomgått år av beredning innan de kommer till riksdagen. När det kommer till den fråga som vi debatterar i dag riktade riksdagen redan 2019 ett tillkännagivande till den dåvarande socialdemokratiska regeringen om att återkomma med förslag i frågan.

Herr talman! Den grova brottsligheten tränger allt längre ned i åldrarna. Vi ser att riktigt unga, barn under 15 år, involveras i mordplaner men också att äldre tonåringar, trots sin låga ålder, redan har kommit långt i sin kriminella karriär. Det är tydligt att systemet kring unga som begår allvarliga brott inte har hängt med i samhällsutvecklingen.

Minderåriga som har begått så allvarliga brott att en frihetsberövande påföljd är nödvändig döms i dag till sluten ungdomsvård på Sis särskilda ungdomshem. Dessa är verksamheter som har ett stort och svårt uppdrag och som genom åren dessvärre har dragits med svåra problem.

Påföljden sluten ungdomsvård infördes 1999, men sedan dess har samhället förändrats. De unga som begår brott begår fler och farligare brott än tidigare. Det har blivit vanligare att använda vapen och sprängmedel och att brotten har koppling till kriminella nätverk. Nästan alla som döms till sluten ungdomsvård för brott med koppling till kriminella nätverk återfaller i brott.

Herr talman! De statliga ungdomshemmen ska vårda unga, både tjejer och killar, med vitt skilda svårigheter och problem. Det kan handla om självskadebeteenden, missbruk eller andra sociala svårigheter, men det handlar också i allt större utsträckning om involvering i kriminalitet.

Landets socialtjänster placerar unga på ungdomshem enligt LVU eller enligt lagen om sluten ungdomsvård som påföljd för de allvarliga brott som de har dömts för. Från 2021 till 2025 ökade det genomsnittliga antalet placerade ungdomar enligt lagen om sluten ungdomsvård från 59 till 246. Samtidigt minskade antalet unga som socialtjänsterna placerade på Sis-hem något. Det innebär att de dömda ungdomarna, som 2021 utgjorde omkring 10 procent av ungdomarna på de särskilda ungdomshemmen, i dag utgör mer än en tredjedel. Sis uppdrag har helt enkelt förändrats i grunden.

Herr talman! Vi debatterar i dag hur vi ska hantera de ungdomar som döms för så allvarliga brott att frihetsberövande påföljder är nödvändiga. Att detta fungerar väl är avgörande för att skydda det omgivande samhället från allvarlig brottslighet, skydda unga personer från att begå ytterligare allvarliga brott och inte minst ge dessa unga personer bästa möjliga förutsättningar att efter avtjänat straff återföras till det öppna samhället utan att återigen dras in i kriminalitet.

Herr talman! För att ha det självklara sagt vill vi allra helst fånga upp dessa barn och ungdomar innan gängen gör det. Regeringen har infört en mer förebyggande socialtjänstlag och investerar närmare 10 miljarder kronor i socialtjänstens omställning. Vi har lagstadgat kommunernas ansvar att arbeta brottsförebyggande, och vi river sekretesshinder så att skola, socialtjänst och polis ska kunna samarbeta bättre. Vi lagar dagens glapp mellan frivilliga insatser och tvångsvård genom att ge socialtjänsten tillgång till fler verktyg när föräldrarna inte medverkar. Vi ser också över hela den statliga ungdomsvården så att alla barn som placeras på de särskilda ungdomshemmen ska få bra vård.

Herr talman! Vi behöver stoppa rekryteringen av barn och unga. I dag sprids rena morduppdrag riktade till barn på sociala medier som Tiktok, Instagram och Snapchat. Det gör att unga mycket snabbt kan gå från att inte alls finnas på polisens radar till att skjuta eller spränga, och i värsta fall mörda.

Regeringen har genom ett snabbspår drivit fram ny lagstiftning som tvingar nätplattformar att ta bort gängens rekryteringsmaterial inom en timme efter publicering, på samma sätt som redan sker vid terrorpropaganda. Om plattformarna inte agerar väntar kännbara böter på upp till 5 miljoner kronor.

Sverige blir först i EU med en sådan lag, men när det kommer till gängens rekrytering på nätet var Sverige möjligtvis bland de första att drabbas av fenomenet. Det är ett fenomen som har spridit sig till fler länder, och fler lär följa Sverige i denna fråga.

Regeringen planerar att lägga en proposition på riksdagens bord den 28 maj, och om vi i riksdagen kan komma överens kan beslut fattas redan före midsommar.

Det är också helt centralt, herr talman, att komma åt de äldre kriminella som styr, beställer och rekryterar. En avgörande förändring kom på plats den 1 oktober, då polisen gavs möjlighet att använda hemliga tvångsmedel och preventiva tvångsmedel även mot barn under 15 år, inte minst för att komma åt beställarna i barnens mobiltelefoner och på så vis förebygga och förhindra att barn dras in i allvarliga brott.

Regeringen, åklagare och polis arbetar också intensivt med att få kriminella som gömmer sig utomlands gripna och lagförda. Så sent som i förra veckan var justitieminister Gunnar Strömmer i Tunisien för att öppna nya dörrar till samarbete.

Herr talman! Även om det brottsförebyggande och det preventiva arbetet utvecklas både hos kommuner och hos de brottsbekämpande myndigheterna ser vi att alltför många barn begår allvarliga brott. När så är fallet måste det också finnas en reaktion. Det handlar om att ge brottsoffer upprättelse, att skydda samhället från allvarlig brottslighet och att ge rätt förutsättningar för ett liv utan kriminalitet.

Vi har i dag att ta ställning till regeringens proposition om att dagens ordning med sluten ungdomsvård hos Statens institutionsstyrelse ska utmönstras och ersättas med fängelse och att Kriminalvården ska ansvara för verkställigheten. Fängelsestraffen ska verkställas på särskilda barn- och ungdomsavdelningar på ett antal anstalter i landet.

Moderaterna drev denna fråga redan under förra mandatperioden och tvingade den dåvarande socialdemokratiska regeringen att tillsätta en utredning om att ersätta påföljden sluten ungdomsvård med ungdomsfängelse. I augusti 2023 tog regeringen emot utredningen, som föreslog just att påföljden sluten ungdomsvård skulle utmönstras och ersättas med fängelse.

Varför gör vi då detta? Vi menar att det skapar bättre förutsättningar för ett liv utan kriminalitet efter avslutad inlåsning. Den omläggning av kriminalpolitiken som regeringen genomför i kombination med att brottsligheten blir allvarligare leder till längre strafftider. Då är det ännu viktigare både med hög kvalitet i skolgång och behandling och att barnen får rätt stöd vid övergång mellan institution och frihet för att minska risken för återfall i brott. Kriminalvården kan också inom ramen för villkorlig frigivning och sin rikstäckande frivårdsverksamhet ge ett helt annat stöd för återanpassning till ett liv i frihet. Det tillgodoser bättre behovet av samhällsskydd. Kriminalvården har en helt annan erfarenhet av, och en verktygslåda för, att arbeta med personer som begår allvarliga brott. Det handlar inte minst om att skydda såväl intagna som personal från hot och våld.

Dessutom kan den här reformen bidra till en rimligare arbetsfördelning mellan statlig ungdomsvård och kriminalvård. Sis kan framöver fokusera på sitt viktiga uppdrag att ge vård till barn och unga som tvångsomhändertas av socialtjänsterna. Fler barn i riskzon kan på det sättet få rätt hjälp och rätt förebyggande insatser.

På de särskilda barn- och ungdomsavdelningarna inom Kriminalvården kommer barnen att få vård och utbildning som är anpassad efter barnens mognad och behov för att hjälpa dem att bryta den kriminella livsstilen. Bland annat innebär förslagen att barn ska placeras åtskilda från vuxna, att Kriminalvården ska bedriva utbildning och att principen om barnets bästa ska genomsyra varje insats som vidtas.

Kriminalvården har haft i uppdrag att förbereda inrättandet av ungdomsfängelser för barn och unga sedan våren förra året och ett särskilt uppdrag kring skolverksamheten. Genom strukturerad sysselsättning med utbildning i fokus skapas en viktig grund för det återfallsförebyggande arbetet.

Herr talman! Att utmönstra sluten ungdomsvård och ersätta den med fängelse och att överföra ansvaret för verkställigheten från Statens institutionsstyrelse till Kriminalvården gör vi inte i första hand för att straffa barn utan för att skydda samhället, stärka brottsoffers upprättelse och skapa bättre förutsättningar för dessa barn och ungdomar att bryta med en destruktiv kriminell tillvaro.

Med det yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet och bifall till propositionen.

(Applåder)

Herr talman! Det är helt riktigt att skolgången är helt central för att lyckas med det återfallsförebyggande uppdraget. Det finns en sysselsättningsplikt för de unga i det lagförslag som ligger på bordet, och i det är just skolan och utbildningen den centrala beståndsdelen.

Vad gäller de olika delarna i den här reformen har regeringen drivit genomförandet av reformen i ett högt tempo. Vi har valt att gå vidare med inrättandet av ungdomsfängelser trots att alla beståndsdelar kanske inte är helt färdiga. Varför gör vi det? Jo, därför att samhällsutvecklingen och den situation vi har gör att det är nödvändigt att gå vidare med den här reformen nu.

Utredningen föreslog att vi skulle vänta ytterligare 18 månader. Jag vet inte om det är det Socialdemokraterna vill. För oss är det viktigt att vi kan sjösätta den här reformen den 1 juli för att skapa trygga och säkra förhållanden för de ungdomar som begår allvarliga brott.

Vad gäller uppbyggnaden av ungdomsavdelningarna, liksom skolverksamheten, är det också något som kommer att ske successivt. Det är ju inte så att de som sitter inom Statens institutionsstyrelses verksamheter i dag kommer att flyttas över till Kriminalvården, utan det är de som begår brott efter den 1 juli 2026 som kommer att dömas till fängelse och därmed successivt komma in i Kriminalvårdens hägn.

Men vi ser också att det är populärt att arbeta inom skolorna. Varje tjänst har mer än hundra sökande, så vi ser att det finns goda möjligheter att bedriva bra skolverksamhet inom Kriminalvården.

Herr talman! Frågan om straffbarhetsålder är ingenting vi debatterar i det här ärendet, men jag kan konstatera att Socialdemokraterna i sin följdmotion röstar nej, det vill säga avslag helt och hållet till sänkt straffbarhetsålder. Det är naturligtvis olyckligt, men det är en annan fråga.

Visst kommer det att finnas skolverksamhet. Det kommer att ha startat skolverksamhet före 2028. Kriminalvården kommer att bedriva skolverksamhet, och Kriminalvården har utannonserat tjänster. Kriminalvården har över hundra sökande till varje tjänst inom de här barn- och ungdomsavdelningarna. Det kommer att finnas skolverksamhet på plats.

Sedan är det kanske så att regleringen inte fullt ut är på plats, och det hade varit önskvärt om Socialdemokraterna hade påbörjat det här arbetet tidigare. Vi har ett tillkännagivande redan från 2019 om att detta arbete borde sättas igång och att Kriminalvården borde ta över det här ansvaret från Statens institutionsstyrelse.

Nej, allt är inte klart, men det beror ju också på att arbetet startade för sent. Hade Socialdemokraterna varit på, och sett allvarligare på problemet redan förra mandatperioden, hade vi kommit längre. Då hade vi kanske haft allting – all reglering – på plats. Det hade varit bra. Men det är inte ett alternativ för oss moderater att nu, som Socialdemokraterna möjligtvis vill, säga att vi ska vänta med att göra den här förändringen därför att skolverksamheten inte är på plats.

(Applåder)