Kerstin Lundgren (C) svarade Jacob Risberg i en replik om Kommissionens arbetsprogram 2025 i debatten ”Protokoll 2024/25:86 Onsdagen den 19 mars” den 19 mars 2025.
Jacob RisbergMP· i sitt anförandeEU-kommissionens arbetsprogram är ett stort steg framåt i arbetet med miljö- och klimatfrågor, men vi ser också risker som kan hota den gröna omställningen. En av de mest kritiska punkterna i kommissionens arbetsprogram…Fru talman! EU-kommissionens arbetsprogram är ett stort steg framåt i arbetet med miljö- och klimatfrågor, men vi ser också risker som kan hota den gröna omställningen. En av de mest kritiska punkterna i kommissionens arbetsprogram är den riktade översynen av Reachförordningen.
En förändring riskerar att försämra snarare än att stärka skyddet mot farliga kemikalier, särskilt med tanke på det pågående lobbyarbetet från industrin för att urholka det föreslagna PFAS-förbudet och andra typer av skyddsåtgärder.
EU:s lagstiftning måste omfatta hela livscykeln för farliga kemikalier, från produktion till avfallshantering, och skärpta regler ska såklart även gälla industrin och inte bara konsumentledet.
Fru talman! EU-kommissionen har uttryckt ett förslag om 90 procents nettoutsläppsminskning till 2040. Det är en förbättring, men det är fortfarande inte tillräckligt. För att leva upp till Parisavtalets 1,5-gradersmål måste EU ha ett negativt utsläpp redan 2040. Detta är något som kommissionen redan under föregående år borde ha lagt fram som ett tydligt lagförslag.
I stället ser vi nu alternativa scenarier, vilket skapar en risk för att målet inte uppnås. Att EU:s 2035-mål skjuts fram och inte hanteras genom EU:s vanliga lagstiftningsprocedur ser vi också risker med. Vi kräver att Sverige i ministerrådet driver på för en högre ambitionsnivå där negativa utsläpp 2040 är målet.
Fru talman! I en tid av extremväder och förlust av ekosystem blir vattenresiliens allt viktigare. Kommissionens strategi måste vara konkreta lagförslag för att stärka vattenskyddet och genomdriva befintlig lagstiftning, exempelvis vattendirektivet.
Vi vill se att Sverige tar en ledande roll i arbetet och säkerställer att strategin innehåller skarpa åtgärder och inte bara visioner.
För att uppnå European Green Deals miljömål, klimatmål och sociala mål är hållbarhetsrapportering, CSRD, en hållbar kedja, CSDDD, och klimattullar, CBAM, helt avgörande.
Vi ser med oro på att omnibusförslaget, som syftar till att minska regelbördan och även lagstiftningar som är avgörande för den gröna omställningen, kommer att leda till mindre skarpa åtgärder. Så ska det såklart inte vara.
Vi motsätter oss förändringar som riskerar att försvaga dessa lagar och kräver att förenklingsarbetet endast fokuseras på administrativa lättnader, inte innehållsmässiga försämringar.
Det är också oroande att kommissionen riskerar att ensidigt fokusera på regelförenklingar och subventioner till fossilberoende företag. Omställningen till en fossilfri industri är inte en belastning. Kommissionen bör i stället styra investeringar mot framtidens hållbara industrier.
Vi menar att strategin måste innehålla tydliga incitament för industriell omställning men även sociala åtgärder för att stödja arbetare och regioner som påverkas av förändringarna.
Fru talman! Redan 2024 urvattnades reglerna om vatten. Nu pekas skyddet av våt- och torvmarker ut som nästa potentiella offer. Arbetet med jordbrukspolitiken, CAP, verkar innebära ytterligare försvagningar av miljökrav.
Sverige måste motsätta sig denna utveckling och i stället verka för att EU:s jordbrukspolitik styrs mot hållbarhet inom planetens gränser.
I linje med det måste även havspolitiken lyftas upp högre på EU:s agenda. Oceans Pact presenteras som en konkurrensstrategi snarare än ett verktyg för ekosystemens återhämtning. En havslag måste införas på EU-nivå, och detta är något som Sverige verkligen bör driva på för. Ett friskt hav är en förutsättning för allt liv.
Fru talman! Sverige har varit en av de starkaste förespråkarna för antidiskrimineringsdirektivet. Därför är det skandalöst att kommissionen drar tillbaka förslaget till ett horisontellt antidiskrimineringsdirektiv. Och inte bara det, arbetsprogrammet saknar även en ny jämställdhetsstrategi.
Vi kräver att regeringen arbetar aktivt inom EU för att återuppliva förslaget och återställa att alla EU-medborgare skyddas mot diskriminering. Vi vill också se att Sverige kräver att kommissionen återinför jämställdhetsstrategin och säkrar att jämställdhet fortsätter att vara en prioriterad fråga.
Fru talman! EU-kommissionens arbetsprogram innehåller både framsteg och en del farhågor. Miljöpartiet kommer att kämpa för att de gröna ambitionerna inte undermineras av industrilobbyism och kortsiktiga ekonomiska intressen.
Vi förväntar oss att Sveriges regering är en aktiv kraft i EU för att säkerställa att miljö, klimat och social rättvisa står i centrum för Europas framtid.
Med det föreslår jag att riksdagen lägger utrikesutskottets utlåtande om kommissionens handlingsprogram till handlingarna.
Fru talman! Jag lyssnade naturligtvis noga på Jacob Risbergs inlägg. Det följde mycket det särskilda yttrandet. Men jag hörde inte någonting om den mycket utmanande säkerhetssituation som hela EU och Europa befinner sig i.
Vi riskerar att få ett ohållbart vapenstillestånd eller en ohållbar fred i Ukraina och ett fortsatt ryskt aggressionståg mot EU, väst och Europa för att splittra och härska.
Här måste EU ta en tydlig position. EU behöver bygga en starkare förmåga att skydda, säkra och försvara EU:s medborgare men också medlemsstater i vardande. Jag tänker på Ukraina och inte minst Moldavien.
Här hörde jag inte någonting från Miljöpartiet, och det förvånar mig. Det är ändå en av de mest centrala frågorna för oss alla här och nu. Det är någonting som kommer att påverka kommissionens arbete oerhört mycket under kommande år.
Vi har sett vad som hände tidigare, under covidperioden, då kommissionen fick kasta om. Vi har också sett vad som hände efter Putins invasion av Ukraina, och nu står vi inför ett nytt sådant läge.
Var står egentligen Miljöpartiet?
Fru talman! Tack, ledamoten Lundgren, för den fantastiska frågan!
Det här är en fråga där vi är relativt eniga i riksdagen. Jag ser våra särskilda yttranden som någonting att lyfta upp där vi inte har en enighet och där Miljöpartiet ser en problematik med arbetsprogrammet. Om vi skulle lyfta upp alla de punkter där vi är relativt eniga i riksdagen skulle det bli ett väldigt långt särskilt yttrande, och det tror jag att varken mina kollegor eller kammarkansliet skulle uppskatta speciellt mycket. Det är nog framför allt där som problematiken ligger.
Vi ser en stor farhåga med det som sker i Ukraina, och vi är ense om att vi behöver rusta upp och stärka försvaret gentemot Ryssland. Vi behöver stärka Moldavien, Ukraina och så vidare mot det ryska hotet. Men i och med att vi har en relativt stor enighet i dessa frågor både i riksdagen och i stort i EU känner jag inte att det är någonting som vi behöver lyfta upp extra i det särskilda yttrandet.
Fru talman! Om inte i det särskilda yttrandet hade jag ändå förväntat mig att man lyfte fram det som är enande i det inlägg som ledamoten gjorde. Men jag hörde ingenting om just detta, och det var därför jag ställde frågan.
Man kan också fundera utifrån vad som sägs i utskottet om proportionalitet och subsidiaritet och att de ska tillämpas väldigt strikt. Bilden är att vissa tolkar det lite grann som att detta ska skötas nationellt.
Är det också Miljöpartiets hållning att detta är ett nationellt ansvar? Eller ser Miljöpartiet att EU har en roll här i att bygga demokratiskydd mot till exempel de stora techbolagen? Som enskilda länder har vi inte förmågan eller styrkan att själva möta den typ av desinformationskampanjer eller annat som enskilda stora techbolag eller enskilda stater kan utnyttja för att påverka, destabilisera och underminera vår demokrati och vårt gemensamma EU.
Fru talman! Då vill jag passa på att tacka Kerstin Lundgren för att hon nu gav mig tillfälle att lyfta upp hur viktigt det är med dessa frågor kring demokrati, säkerhet och trygghet gentemot framför allt Ryssland i dessa svåra tider. Jag får också tillfälle att lyfta att vi är eniga även i de här frågorna.
EU har absolut en jättestor roll att spela när det kommer till demokratiskyddet och när det kommer till hot från techjättar vad gäller framför allt desinformation. Men det gäller även andra typer av aktiviteter som vi ser i spåren av den nya administrationen i USA, där vi alltmer märker hur otroligt beroende vi har blivit av enbart amerikanska techbolag i allt det arbete vi gör dagligdags.
Det finns väldigt mycket här för både Sverige och, framför allt, EU att göra. Det är viktigt att vi gör detta tillsammans inom EU-kretsen för att det ska ha någon verkan över huvud taget.