Lotta Johnsson Fornarve (V) svarade Fredrik Malm i en replik om Utrikespolitisk debatt i debatten ”Protokoll 2023/24:71 Onsdagen den 14 februari” den 14 feb 2024.
Fredrik MalmL· i en replikJag måste bara mentalt ställa om här. Först håller jag ett anförande på sex minuter om vikten av att försvara Ukraina, och så får jag en replik angående någon specifik biståndsallokering som gäller Kambodja! Det enda…Fru talman! Enligt Donald Trump häromdagen får Ryssland göra vad man vill mot Natoländer som inte betalar tillräckligt för sina försvar. Detta är förstås ett chockerande uttalande, men inte särskilt förvånande givet vem som gjorde det. Det är dock en väldigt viktig påminnelse om hur allvarstyngd den tid vi lever i är.
Donald Trumps öppna uppmuntran till Ryssland att invadera fler länder efter Ukraina anknyter till en förstärkt amerikansk opinion som menar att USA betalar för mycket och dess Natoallierade satsar för lite på sina försvarsmakter. Detta stämmer på flera sätt. Europa måste betala mer för sitt eget försvar, fru talman. Natos tvåprocentskrav måste uppfyllas av fler länder.
Det är inte orimligt att anta att Donald Trump, om han vinner presidentvalet i USA i höst, också kommer att göra allt för att minska USA:s engagemang i Nato. Detta vore, för att uttrycka det milt, en katastrof för säkerheten i Europa. I grund och botten vilar Nato, liksom vår säkerhet, på USA:s militära styrka, försvarsgarantier och solidaritet.
Vi måste, menar jag, i Sverige och Europa skala upp våra försvarssatsningar. Vi måste möjliggöra en större produktion av vapen och ammunition samt mobilisera hela samhället för att öka vår beredskap och motståndskraft - oavsett Trump och de vägval USA kan tänkas göra.
Spelplanen kan ha ritats om helt och hållet redan vid årsskiftet, efter det amerikanska presidentvalet. Vi måste då, fru talman, uppriktigt fråga oss hur mycket av vårt välstånd, vår levnadsstandard och, i förlängningen, våra liv vi är villiga att investera i vår säkerhet och frihet, om vi måste förlita oss på oss själva i Europa. Vad händer i ett läge där vi behöver lägga 5, 10, 15 eller kanske 20 procent av vårt välstånd på vårt försvar? Vad gör vi i en situation där Ryssland invaderar ett baltland, till exempel?
Ryssland har ställt om till krigsekonomi. Iran och Nordkorea har gjort det sedan länge. Steg för steg har volymerna ammunition, artilleri, drönare etcetera växt på den ryska sidan. Därtill har man en reservoar av miljoner och åter miljoner ryska män att tvinga till fronten.
Samtidigt är Europeiska unionen inte i närheten av att nå de volymer av militärt stöd till Ukraina som man utlovade i mars 2023. Självklart är vi jättetacksamma för att EU till slut häromveckan kunde komma i mål med det stora ekonomiska stödpaketet till Ukraina på 50 miljarder euro över fyra år. Men om inte produktionen av försvarsmateriel skalas upp kommer det att bli allt svårare för Ukraina att upprätthålla sina försvarslinjer och inte minst sitt luftförsvar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt
För att säkra Ukrainas existens och mota tillbaka den ryska imperialismen krävs en gemensam mobilisering likt den som skedde under coronapandemin. På kort tid skedde då en massiv mobilisering för att forska fram covidvaccin, sedan producera det och därefter distribuera det i flera omgångar till alla individer. Vi måste säkra försvaret av frihet och demokrati med samma brådskande känsla.
Det går inte att tänka bort Ukraina. Det här kriget fortsätter. Den ryska invasionen fortsätter alltjämt, dag för dag, med massiv beskjutning såväl längs fronten som mot städer och samhällen runt om i hela Ukraina. Det finns, fru talman, ingen annan tänkbar väg än att fortsätta stödja Ukraina och växla upp det militära stödet - ju snabbare, desto bättre.
Vi i Sverige är, vare sig vi vill det eller ej, indragna i den större konflikt som pågår mellan världens demokratier och diktaturer. Ukrainas öde kommer att avgöra våra svenska säkerhetskalkyler och doktriner för generationer framöver. Vi får helt enkelt inte vara mentalt eller materiellt oförberedda inför de krav som nu ställs på oss.
Avslutningsvis vill jag säga att jag tillsammans med den gamle moderate politikern Gunnar Hökmark organiserar mötena på Norrmalmstorg varje måndag till stöd för Ukraina. Vi är snart uppe i hundra möten. Det hålls liknande möten utanför Ryska federationens terrorambassad på Kungsholmen i Stockholm och även på andra håll i Sverige. Vi ser på dessa möten ett enormt engagemang från det svenska civilsamhället för att både hjälpa ukrainare här i Sverige och hjälpa till i Ukraina.
Jag vill verkligen uppmana alla som lyssnar till detta anförande att söka upp organisationer som till exempel Blågula Bilen, Skicka vidare till Ukraina eller Operation Aid och donera pengar till dem.
Dessa organisationer gör enorma insatser för att få ned fordon, humanitär hjälp och medicinsk hjälp till den ukrainska befolkningen och även till den ukrainska fronten, som i dag befinner sig i en väldigt svår situation på grund av de ryska beskjutningarna och attackerna. Man kämpar heroiskt för att Ukraina ska fortsätta att existera - inte bara den ukrainska staten utan den ukrainska nationen, den ukrainska kulturen, den ukrainska identiteten och den ukrainska historien.
Även om man ska tala svenska här i kammaren säger vi därför: Slava Ukraini!
(Applåder)
Fru talman! Det svenska biståndet har gått till att bekämpa fattigdom och till att ge stöd för de mest utsatta i världen. Nu väljer regeringen att göra tvärtom genom att dra in det viktiga demokratibiståndet till Kambodja.
Sverige har bedrivit bistånd i Kambodja i nära 30 år, med fokus på mänskliga rättigheter och att rättsstatens principer ska respekteras, och det har varit ett framgångsrikt arbete. Det finns utvärderat.
Trots en extremt repressiv och korrupt regering står människorättsförsvarare i Kambodja i större utsträckning upp för sina rättigheter och håller makthavare ansvariga. Men det internationella stödet och den internationella närvaron har varit helt avgörande för att de ska orka och våga höja sina röster.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt
Nu har alltså regeringen beslutat att man ska fasa ut det här biståndet. Hur kan Liberalerna försvara detta?
Fru talman! Jag måste bara mentalt ställa om här. Först håller jag ett anförande på sex minuter om vikten av att försvara Ukraina, och så får jag en replik angående någon specifik biståndsallokering som gäller Kambodja!
Det enda fall jag känner till då Kambodja historiskt har varit aktuellt i svensk politik var då en före detta talman, tror jag - ingen vänsterpartist men en socialdemokrat - på 1970-talet förnekade folkmordet. Det var på den tiden landet hette Kampuchea, om jag inte minns fel.
Vi liberaler skulle vilja ge hur mycket som helst i bistånd och stödja varenda demokratirörelse i världen. Vi inser också att svenskt bistånd kommer att behöva fokuseras.
Som jag ser det kommer vi framöver att göra en starkare prioritering i svenskt bistånd mot dels humanitärt stöd, dels vårt närområde. Dit hör just nu särskilt Ukraina. Detta gör att det inte bara är i Kambodja utan även på andra håll i världen som det har skett neddragningar för att vi ska kunna växla upp på andra områden.
Fru talman! Man får vara beredd på att få alla möjliga frågor om man ställer upp i den utrikespolitiska debatten, Fredrik Malm.
Utan det svenska stödet blir Kambodjas människorättsaktivister alltmer isolerade, och spelfältet lämnas fritt för krafter som Ryssland och Kina. Det kan ju knappast ligga i det svenska intresset.
Det handlar om att stå upp för demokratiska, mänskliga och fackliga rättigheter i en väldigt hård miljö. Det finns ett enormt behov av att stötta människor som står upp för demokratiska värden nu när demokratin är på tillbakagång i stora delar av världen. Det gäller inte bara Kambodja utan också andra delar av världen, som Somalia, Sydsudan och Afghanistan, där biståndet dras tillbaka. Varför gör ni så här om ni menar att man ska stå upp för de absolut mest utsatta människorna i världen? Det stämmer inte överens med verkligheten.
Fru talman! Jag kan upprepa det jag sa i mitt förra inlägg. Om det var möjligt skulle Sverige förstås öka biståndet radikalt. Vi kan tre, fyr- eller femdubbla det.
Om jag ser ut över världen ser jag att det finns enorma orättvisor. Det finns enorma umbäranden. Det är hundratals miljoner människor som lever i en situation där de riskerar att säkerhetspolisen, oavsett om den heter GRU, KGB, Mukhabarat eller någonting annat, stövlar in i deras lägenheter och sliter människor till en fängelsecell där de torteras sönder och samman. Vi har enorma utmaningar i världen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt
Men vi har också att förhålla oss till att vi ska kunna fokusera och effektivisera svenskt bistånd. Det kan också innebära att vissa satsningar omallokeras.
Jag kan inte svara på de exakta övervägandena rörande Kambodja, men jag har fullt förtroende för den här regeringens biståndspolitik.