Fredrik Malm (L) svarade Olle Thorell i en replik om Internationellt bistånd i debatten ”Protokoll 2023/24:50 Fredagen den 15 december” den 15 dec 2023.
Olle ThorellS· i en replikFredrik Malm tycker att jag borde fråga Sverigedemokraterna. Men jag kan berätta för Fredrik Malm att ni sitter i samma båt. Ni är delar av samma regeringsunderlag. Ni är en junior partner med bara ett fåtal mandat i…Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.
När Ryssland invaderade Ukraina förändrades allt för Sverige och Europa. Detta är en kamp som riskerar hela den regelbaserade världsordning som vi mödosamt hjälpt till att bygga upp sedan kalla krigets slut. Det är helt avgörande att Ryssland och dess allierade förlorar detta krig - att Ukraina vinner. Den viktigaste uppgift vår kontinent och vårt land står inför de kommande åren är att bidra till detta.
Vi är mitt uppe i en förändring av det internationella systemet. Auktoritära stater vinner mark, och demokratier backar. Utfallet i Ukraina kommer att diktera svensk säkerhet, svensk biståndspolitik och allt annat under överskådlig framtid. Vi står nu mitt i den kanske viktigaste stunden i modern europeisk historia.
Det svenska stödet till Ukraina har, fru talman, varit omfattande och stabilt ända sedan den ryska invasionen påbörjades. Sverige bistår med humanitärt, militärt, ekonomiskt och långsiktigt strategiskt stöd samtidigt som vi varit drivande i att Ukraina ska ges status som kandidatland för medlemskap i EU och varit med och beslutat om ett flertal sanktionspaket mot Ryska federationen. Den här regeringen befäster i och med detta också på riktigt Sveriges roll som en humanitär stormakt.
Samtidigt är en ukrainsk statsbankrutt inte otänkbar, om stödpaket från både USA och Europeiska unionen blockeras. Just nu ser det ut att bli så, om man inte hittar en lösning. Stödet till Ukraina måste fortsätta. Det är rätt och riktigt att skicka svenskt bistånd och svenska vapen till Ukraina. Ukraina strider även för oss.
Det som händer i Ukraina sker parallellt med en myriad andra oroväckande trender, tragedier, krig och så vidare. När Hamas återigen - jag minns inte för vilken gång i ordningen - startat krig mot Israels befolkning påminner detta oss om att dödskulter inte kan tillåtas besitta territorium. Då använder de den hävstången för att begå de mest sadistiska, brutala brott som tänkas kan. Hamas slaktade 1 400 israeler och möttes av jubelrop, från Gazaremsan till Malmö.
Mellanösterns enda demokrati, Israel, behöver vårt stöd, och eventuellt bistånd till Gaza måste nagelfaras. Självklart ska vi ge humanitärt bistånd; det ska alltid kunna ges, oavsett regim. Men övrigt bistånd måste självklart nagelfaras noggrant. Svenska skattebetalare ska vara säkra på och trygga i att deras pengar går till bra projekt som utvecklar samhällen, inte till motsatsen.
Fru talman! Demokratiinstitutet V-Dem konstaterar rätt krasst att vi globalt nu är tillbaka på 1986 års nivåer när det gäller demokrati. Den genomsnittliga världsmedborgaren åtnjöt förra året samma nivå av demokrati som 1986. Vi är alltså tillbaka i det läge som rådde före Berlinmurens fall.
För första gången på två årtionden finns i dag fler repressiva autokratier än liberala demokratier. Det framträder ett tydligt vi och dem. Det är ett demokratiskt och frihetligt väst i vid mening, om man så säger, med en delvis ny uppsättning utmanare, och sedan sticker Kina ut som det långsiktiga hotet. Kommunistpartiet försöker påverka den globala utvecklingen till sin fördel. Strategiskt samarbete mellan likasinnade demokratier blir allt viktigare.
Den svenska biståndspolitiken måste föras mot en bredare kontext där geopolitisk konkurrens och demokratisk tillbakagång ytterst kan utgöra hot, i förlängningen existentiella hot om det vill sig riktigt illa, även mot en liten, demokratisk och förhållandevis stabil nation som vår egen, Sverige.
Svenska biståndsinsatser ska därför alltid gå till att främja och belöna demokratiska tendenser. Tydliga krav och förväntningar om en ömsesidig konstruktiv samarbetsvilja är avgörande. I de fall länders ledningar saknar demokratisk reformvilja ska samarbete i första hand ske via civilsamhället.
Vi vill se ett fristående och pluralistiskt civilsamhälle i våra partnerländer. Det svenska biståndet är och ska vara en viktig del i att bekämpa ofrihet och att främja demokrati världen över.
Fru talman! Det finns många liberala segrar både i budgetpropositionen för kommande år och i den reformagenda regeringen presenterade alldeles nyligen.
Reformagendan fokuserar på, vilket har berörts i tidigare anföranden, långsiktighet, transparens och effektivitet. Lägg därtill det gemensamma miljö- och klimathotet, där vi nu får ett utökat och effektiviserat klimatbistånd. Svenskt bistånd ska bidra till att påskynda den gröna omställningen och stärka anpassningsarbetet för att stödja genomförandet av både Parisavtalet och ramverket om biologisk mångfald. Vi ska uppnå ökad effektivitet genom ett större fokus på de länder som har stora utsläpp, inklusive medelinkomstländer.
Svenskt bistånd ska också vara en tydlig kraft för jämställdhet med särskilt fokus på att stärka kvinnors och flickors fri- och rättigheter, normer, värderingar och möjligheter. Jämställdhet är en frihetsfråga och ett liberalt kärnvärde. Det är ett mål i sig och ett medel för att också uppnå andra mål.
Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, kallat SRHR i biståndsdebatten, är avgörande för kvinnors och flickors aktiva deltagande i samhället. När konflikter blossar upp ökar kvinnors och flickors utsatthet för både våld och övergrepp. Det är sällan som förövarna straffas.
Svenskt utvecklingsbistånd ska motverka förlegade sedvänjor där små barn far illa. Särskilt barnäktenskap är ett sådant exempel. Sverige ska prioritera arbete mot barnäktenskap på platser där de förekommer som sedvänja eller är, vilket är en tragedi, rent av lagligt. Liberalerna stöder alla ansträngningar som motverkar barnäktenskap.
Fru talman! Det är marknadsekonomi och privat ägande som skapar förutsättningarna för långsiktig tillväxt, sysselsättning och välstånd samtidigt som de minskar fattigdomen i världen. Utbildning hör också till detta. Det är en mänsklig rättighet och en grundsten för demokrati och jämställdhet, samtidigt som det är en viktig förutsättning för ekonomisk utveckling, för ökad tillväxt, för förbättrade handelsmöjligheter och för individens frihet att växa som person. Utbildningssektorn måste helt enkelt vara välfungerande.
Här finns ett annat stort problem, fru talman. Covid-19 försämrade dramatiskt förutsättningarna globalt för en positiv utveckling inom utbildning, och detta bidrog till en fördjupad lärandekris. Därför är det glädjande att regeringen via reformagendan har aviserat att Sverige ska arbeta för en god, likvärdig och inkluderande utbildning.
Vi behöver också fler vägar in i den formella ekonomin och in på arbetsmarknaden genom egen försörjning. Yrkesutbildningar efterfrågas mycket i den lokala ekonomin, och det är också något som vi kan använda biståndet till för att prioritera, samtidigt som tillgång till rent vatten och sanitet i skolor skapar trygga och säkra skolmiljöer.
Fru talman! I det historiska läge vi befinner oss i är en prioritering av fria och demokratiska samhällen, kvinnors och flickors rättigheter, utökat klimatbistånd, utbildning och stöd som går till Ukraina helt rätt.
(Applåder)
Fru talman! Jag tackar Fredrik Malm för hans anförande. Det är många saker som vi ställer upp på, och de är universella, nämligen stödet till Ukraina, mänskliga rättigheter, demokrati och så vidare. Där finns inga åsiktsskillnader. Det är inte heller förvånande att Fredrik Malm vill lyfta upp de liberala segrarna i de långa nattmanglingarna under arbetet med att ta fram reformagendan.
Jag skulle vilja ställa en fråga om en sak som jag tycker går stick i stäv med tidigare liberala ställningstaganden och som återfinns i reformagendan, nämligen OECD-Dac-reglerna. De är ju styrande för biståndet, inte frivilliga. Det är regler som vi ska följa, inte bör följa.
I gårdagens rapportering från reformagendans lanserande sa Sverigedemokraterna att de fick ge med sig när det gäller följsamheten till OECD-Dac. Ordföranden i utrikesutskottet, Aron Emilsson, säger att OECD-Dac-reglerna ska vara en utgångspunkt för svenskt bistånd, men det är möjligt att det kommer att finnas projekt som inte är uppbundna till OECD-Dacs regelverk.
Vilka OECD-regler är problemet? Vilka projekt har ni på lut som ska bryta mot OECD-Dac-reglerna som ni vill lansera?
Fru talman! Det hade nog varit bättre om Socialdemokraterna begärt replik på Sverigedemokraterna, eftersom det handlar om sverigedemokratiska uttalanden. Jag svarar gärna för Liberalerna.
Vår ambition är att det ska vara ett generöst bistånd. Nu har biståndet gått ned en del, och det skiljer sig en aning mellan regeringen och Socialdemokraterna. Regeringen lägger, tror jag, 0,84 procent av bni på bistånd, och Socialdemokraterna lägger 0,85 procent av bni. Det skiljer en promille. Sedan ligger Centern ytterligare någon promille över Socialdemokraterna. Det biståndet ska motsvara ODA i biståndsdebatten - det officiella utvecklingsbiståndet. Och det är mycket riktigt som ledamoten Thorell säger, nämligen att det bestäms av reglerna inom OECD:s utvecklingskommitté Dac. Det är bra att det är så.
Man kan ha synpunkter på Dac-reglerna. Man kan tycka att de borde vara lite vidare eller snävare. Men det är bra att reglerna finns. Annars kan bistånd användas till vad man vill och i slutändan kalla allt för bistånd.
Vi står bakom reglerna. Samtidigt är Sverige en del av Dac-kommmittén. Om man har synpunkter på dem, vilket möjligen Sverigedemokraterna har, är det rimligt att man tar upp diskussionen i den kommittén.
När det gäller avräkningar finns en gräns satt på 8 procent. När Socialdemokraterna och Miljöpartiet styrde 2015, under flyktingkrisen, skenade avräkningarna fullständigt eftersom mottagandet var mycket stort. Men nu har en maxgräns satts för hur mycket man får räkna av.
Fru talman! Fredrik Malm tycker att jag borde fråga Sverigedemokraterna. Men jag kan berätta för Fredrik Malm att ni sitter i samma båt. Ni är delar av samma regeringsunderlag. Ni är en junior partner med bara ett fåtal mandat i riksdagen, och Sverigedemokraterna är större med stor påverkan på förhandlingarna. Det begriper jag. Jag förstår att de inte vill att OECD-Dac-reglerna ska följas. De har ju varit en eftergift för dem.
Jag frågar Liberalerna därför att ni har gått med på det här - ni står ju bakom reformagendan. I reformagendan öppnas möjligheter för att frångå OECD-Dac-reglerna när man säger att detta ska vara en utgångspunkt för biståndet. Det betyder att det också finns andra utgångspunkter.
Min fråga till Fredrik Malm kvarstår: Vad är problemet? Och vilka projekt är det som man vill sjösätta som inte följer Dac-reglerna?
När det gäller nivådiskussionen stämmer det att Socialdemokraterna med 0,85 procent ligger något högre än regeringen. Det finns sex partier - Liberalerna, Kristdemokraterna, Vänstern, Miljöpartiet, Centern och Socialdemokraterna - som tycker att det är rimligt att vi avsätter 1 procent av vår bni för bistånd. Jag antar att Liberalerna fortfarande tycker det. KD har ju sagt det öppet. Skiljelinjen går mellan å ena sidan dessa sex partier och å andra sidan Sverigedemokraterna och Moderaterna, som inte tycker att vi ska ha ett enprocentsmål. Där går den stora skiljelinjen. Den går inte mellan mig och Fredrik Malm, utan den går mellan å ena sidan mig och Fredrik Malm och å andra sidan Sverigedemokraterna och Moderaterna.
Fru talman! Jag svarade ju på frågan. Jag tycker i och för sig fortfarande att det är rimligt att ställa frågan till det parti som har sagt något i stället för att ställa frågan till ett annat parti, men jag svarade ändå på frågan. Vill man utveckla Dac-reglerna eller ha biståndsprojekt som går utanför detta bör man ta den diskussionen inom OECD-familjen, eller inom Dac-kommittén. Det tycker jag är en fullt rimlig uppfattning att förfäkta. Ingenting är ju hugget i sten, utan allting går självklart att förändra.
Därtill, fru talman, vill jag säga att jag inte skulle dela upp biståndsdebatten riktigt så schematiskt som Olle Thorell gör.
Jag noterade en annan sak. Om man till exempel går in på UN OCHA, det FN-organ som koordinerar det humanitära biståndet i världen, kan man se att de har en financial tracking service. Där kan man se att det humanitära nödbiståndet och hjälpbiståndet under årtionden har varit kroniskt underfinansierat. Detta tar regeringen nu fasta på genom att fokusera på att de humanitära utmaningarna är så pass stora.
Samtidigt vet vi att vi har en viss budget att förhålla oss till; detta gäller i alla verksamheter och på alla nivåer. Det innebär att andra saker kommer att behöva prioriteras bort om vi vill prioritera upp detta.
Vi ser också omfattningen av utmaningarna i närområdet. Det gäller inte bara Ukraina utan även Nordafrika, Mellanöstern, en rad sönderfallande stater, stora krig och mycket annat. Detta gör att vi - menar i alla fall jag - vare sig vi vill eller inte kommer att tvingas till en starkare fokusering på Europa och Europas närområde i biståndspolitiken. Jag uppfattade inte att Socialdemokraterna riktigt var på den bogen i Olle Thorells tidigare replikskiften.