Joanna Lewerentz (M) om Partnerskapsavtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater och medlemmarna i Organisationen för stater i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet

Fru talman! Först och främst vill jag passa på att välkomna Joanna Lewerentz till utrikesutskottet. Detta kanske inte är en typisk utrikesutskottsdebatt; det är väldigt få som har skrivit upp sig, och talartiden kommer förmodligen inte att överskridas med speciellt mycket. Men det lär du få uppleva framöver.

I dag ska riksdagen godkänna partnerskapsavtalet mellan å ena sidan Europeiska unionen och å andra sidan medlemmarna i Organisationen för stater i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet, Osaks. Det är ett avtal som innehåller en hel del bra saker och som förhoppningsvis kan bidra till både ökad demokratisering, ökat ekonomiskt välstånd och ökad fred i de regioner som omfattas av avtalet.

Partnerskapsavtalet lyfter upp rätten till fri utbildning och nämner särskilt flickors rättigheter. Avtalet pratar om rätten till sexuell och reproduktiv hälsa och bidrar till att stärka tillgången till hälso- och sjukvård. Och avtalet lyfter vikten av att främja resilienta försörjningsmöjligheter, trygga tillgången till mark, vatten och andra resurser och främja inkluderande och hållbar tillväxt i jordbruksproduktionen.

Fru talman! Allt detta är såklart bra och kommer förhoppningsvis att göra skillnad för miljontals människor. Och det är många som omfattas. Avtalet täcker 2 miljarder människor, så det är lite synd att avtalet och dess innehåll inte får mer uppmärksamhet.

Det finns dock delar av avtalet som hade kunnat vara bättre. Gällande klimatförändringar finns det en hel del bra skrivningar, men de är alldeles för veka. Ta texterna om fossila subventioner som ett exempel. Dessa subventioner ska enligt avtalet fasas ut, men det ges ingen tidsgräns för det eller något förslag om hur snabbt det ska gå. Och vad gäller klimatanpassningar - det är kanske den allra viktigaste frågan för både Afrika och Karibien när det gäller att klara försörjningsmöjligheterna och ens naturens överlevnad - står enbart att åtgärder för klimatanpassning ska främjas. Det är inte speciellt progressivt och långt ifrån de åtgärder som krävs i denna alltmer accelererande klimatkris.

Fru talman! Kapitlet om världshavsförvaltning är viktigt, men det adresserar inte det stora problemet med utfiskning och industriell trålning utanför Afrikas kuster. Det är en utfiskning som det framför allt är vi i EU och några andra rika länder som står bakom. Utfiskningen leder inte bara till minskade möjligheter till självförsörjning i kuststaterna utan även till ökad kriminalitet och väpnade angrepp på civil sjöfart.

Kopplat till detta, och även kopplat till de decennier och århundraden av kolonial rovdrift av Afrikas och Karibiens länder som även vi har varit en del av, kommer de baksidor av den uteblivna eller långsamma ekonomiska utveckling som detta har lett till liksom den utbredda fattigdom och brist på mat, rent vatten, sjukvård och utbildning som vi ser än i dag. Allra hårdast slår detta mot de hundratals miljoner människor som drabbas. Detta är problem som vi måste adressera kraftfullare.

Vad händer när människors livsbetingelser slås sönder? De tvingas på flykt för att ens klara av att överleva eller för att hitta möjligheter att försörja sin familj. Hur hanterar då avtalet frågor kring just migration? Jo, det tydliggör en hel del som gäller rättigheter kring migration men lyfter framför allt fram staternas skyldigheter att förhindra irreguljär migration utan att ta upp alla de åtgärder som skulle kunna bidra till att motverka själva grundorsakerna till att människor flyr.

Fru talman! Med detta yrkar jag bifall till utrikesutskottets förslag om att godkänna partnerskapsavtalet mellan å ena sidan Europeiska unionen och dess medlemsstater och å andra sidan medlemmarna i Organisationen för stater i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet.

(Applåder)

I detta anförande instämde Annika Hirvonen (MP).

Fru talman! Jag är lite osäker på vad ledamoten menar med att vi är emot grön tillväxt, för det är ju något som vi har kämpat för länge både här i riksdagen och när vi har suttit i regering. Vi har fått fram en hel del saker som främjar den gröna tillväxten, bland annat Industriklivet och Klimatklivet, som jag tycker är viktiga saker.

Detta gäller även de länder som vi talar om i det här avtalet. De måste också ha tillgång till en grön tillväxt. Men vi måste också bidra till att den tillväxten kopplas bort från ökad fossil användning. Det är ju detta som är det stora problemet.

Problemet med vår tillväxt har hittills varit att ju rikare vi blir och ju mer vi konsumerar, desto mer utsläpp sker, och det är inte hållbart. Vi ser det redan i dag. Under 18 månader har uppvärmningen legat över 1,5 grader globalt. Det är en uppvärmning som vi enligt Parisavtalet skulle försöka hålla oss under. Nu ser vi att vi misslyckas med det.

Vi måste minska de klimatskadliga subventionerna så snabbt det går. Vi måste sluta använda fossila bränslen och så vidare. Det är detta vi ska koppla bort från tillväxten och skapa ekologisk och grön tillväxt - inte fortsätta borra efter olja och gas som vi eldar upp.

Fru talman! Problemet är ju att vi inte har oändligt med resurser. Det är där problemet ligger. Vi backar vad gäller alla planetära gränser.

Den tillväxt som vi hittills har sett har hela tiden lett till att vi tär mer och mer på planetens gränser. Låt mig ta helium som ett exempel. Vad använder vi helium till i dag? Jo, det är framför allt på marknader där man kan köpa ballonger till sina barn. Men den absolut viktigaste användningen av helium är till röntgenmaskiner inom sjukvården, där det används för kylning. Helium finns inte naturligt i atmosfären, utan det måste grävas upp ur gruvor. Vad händer den dag vi släpper ut heliumet i atmosfären? Jo, det försvinner ut i rymden. Det är en ändlig resurs. Det är bara ett exempel.

Vi kan inte fortsätta att ha en ekonomisk tillväxt som är kopplad till att vi ska förbruka jordens resurser, för det kommer inte att vara hållbart. Sjukvården kommer inte att klara sig om ett par decennier när det inte finns något helium kvar, för att vi har använt allt helium. Det finns tusentals exempel på resurser som är ändliga som vi inte kan fortsätta att använda på det här viset.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 19.)