Noria Manouchi (M) svarade Linus Sköld i en replik om Övergripande skolfrågor i debatten ”Protokoll 2023/24:105 Onsdagen den 24 april” den 24 april 2024.
Linus SköldS· i en replikInförandet av offentlighetsprincipen på 1700-talet syftade till att förebygga korruption och tillförsäkra medborgarna insyn i myndigheternas förehavanden. Man skulle kunna följa och se att inga oegentligheter förelåg.…Herr talman! Precis som mina kollegor har redogjort för debatterar vi utbildningsutskottets betänkande Övergripande skolfrågor. I betänkandet behandlar vi 135 yrkanden, och utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga. Jag yrkar bifall till utskottets förslag.
För första gången på mycket lång tid har Sverige en regering som jobbar både hårt och snabbt med att få ordning på svensk skola. Vi har en gedigen reformagenda med höga ambitioner för att komma till rätta med både kunskapsnivån och tryggheten. Med skolan som ett av sex prioriterade områden är målet tydligt. Det är dags att varje elev får en ärlig chans.
I skolan som Socialdemokraterna lämnade bakom sig efter åtta år i regeringsställning saknade 15 procent av niondeklassarna gymnasiebehörighet. Skillnaderna mellan kommunerna var stora. På över 70 skolor saknade över en tredjedel av niorna gymnasiebehörighet. Men på en del skolor fick inte ens hälften av eleverna tillräckligt med kunskap och undervisning för att uppnå gymnasiebehörighet, herr talman. Och som av en slump ligger majoriteten av dessa skolor i socialdemokratiskt styrda kommuner.
Det är dags att gå back to basics med mångmiljonsatsningar på böcker och läsning, speciallärare och särskilda undervisningsgrupper, utökad studietid, tydligare kunskapsinriktning i styrdokumenten, nationella prov som blir digitala och som går att mäta och jämföra över tid, permanent satsning på spetsklasser, lovskola från lägre årskurser och obligatorisk läxhjälp för elever som behöver det.
När detta kombineras med en minskad administrativ börda för lärare och avlastning genom annan personal och med höga förväntningar på lärare, elever, föräldrar och inte minst politiker menar vi att det är möjligt att skapa en skola som bättre kompenserar och tillgodoser varje elevs behov.
Herr talman! Att skolan präglas av trygghet och studiero är en förutsättning för elevers lärande. Ändå har vi sett att tryggheten i den svenska skolan har backat över tid. När Brottsförebyggande rådet frågar landets elever i årskurs 9 om utsatthet för brott uppger nästan hälften av dem att de vid minst ett tillfälle har blivit utsatta för stöld, misshandel, hot eller sexualbrott de senaste tolv månaderna.
Av Friends tidigare rapporter framgår att vart fjärde barn utsatts för någon form av allvarligt våld i skolan, och nära 10 procent av dem har behövt söka vård för sina skador. Samtidigt är var femte anmälan om hot och våld som inkommit till Arbetsmiljöverket gjord av en lärare.
Dessutom har det på senare tid uppdagats att det på våra skolor finns anställda personer som är dömda för hänsynslösa brott och som återfaller i brott under tiden för sin anställning.
Så ser den svenska skolan ut, och så har Socialdemokraterna lämnat den efter åtta år i regeringsställning.
Vi tror på:
tydliga skärpningar i skollagen om rektors huvudansvar för upprättandet av tryggheten och studieron
stärkta befogenheter för både lärare och rektorer att agera när situationen kräver det
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande skolfrågor
krav på att flytta våldsutövaren och mobbaren i stället för den våldsutsatta och mobbade
tydliga ordningsregler, som är kända för både elever och föräldrar, och högt ställda krav på föräldrar att lära sina barn både dessa ordningsregler och att respektera sina lärare och klasskamrater
jourskolor och särskilt skickliga lärare som ser till att även de stökiga eleverna får undervisning
ett stopp för obehörigas tillgång till våra skolmiljöer och våra elever
en anmälningsplikt som garanterar att brott som begås i skolan också anmäls
en utökad och återkommande belastningsregisterkontroll för att se till att ingen rektor omedvetet behöver anställa en kriminell igen.
Med allt detta tillsammans med hårt arbetande och duktiga lärare, flitiga elever och engagerade föräldrar - och kanske lite tur, herr talman, - tror och menar vi att det är fullt möjligt att vända svensk skola och återetablera höga kunskapsnivåer och en trygghet att skryta om.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.
(Applåder)
Herr talman! Införandet av offentlighetsprincipen på 1700-talet syftade till att förebygga korruption och tillförsäkra medborgarna insyn i myndigheternas förehavanden. Man skulle kunna följa och se att inga oegentligheter förelåg. Den då uppfunna tryckkonsten och därmed mediernas framfart skulle så småningom leda till insyn i och granskning av det offentligas användning av skattemedel.
Nu har vi en hel skattefinansierad sektor som varken medborgare eller medier har någon insyn i över huvud taget. All information om fristående skolor är nämligen affärshemligheter.
För mig är det en självklarhet att offentlighetsprincipen borde gälla även för fristående skolor, på precis samma sätt som den gäller för kommunala skolor. Fristående skolors enda finansiering är skattebetalarnas pengar, och friskolor utövar myndighet mot enskilda när man beslutar om till exempel särskilt stöd, disciplinära åtgärder eller betygsättning. Men medier i allmänhet saknar som sagt insyn. Därmed kan missförhållanden inte avslöjas.
Nu har Liberalerna kommit med beskedet att de har ändrat sig och vill att offentlighetsprincipen ska omfatta fristående skolor. Därmed finns det en majoritet som är för det förslaget i den här kammaren. Liberalernas partiledare sa i SVT den 9 april: "Jag hoppas kunna samla en majoritet i regeringsunderlaget för detta."
Min fråga till ledamoten är om hon är redo att följa Liberalerna i denna positionsförflyttning.
Herr talman! Tack så mycket, Linus Sköld, för din fråga och din redogörelse för offentlighetsprincipens historia!
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande skolfrågor
Moderaterna är mycket angelägna om att det ska etableras en god insyn också i friskolorna. Detta har vi sagt vid upprepade tillfällen, och vi vidhåller den linjen. Vi ser fram emot att ta del av de remissvar som kommer att inkomma under den remissrunda som nu pågår inom ramen för utredningen.
Det besked vi har att lämna är att vi ser mycket fram emot att tillsammans med våra samarbetspartier genomföra åtgärder för att se till att vi får en mycket god insyn i friskolorna.
Herr talman! Fredrik Malm, som är utbildningsutskottets ordförande och sitter här i kammaren, och den liberala skolministern, som företräder Noria Manouchis regering, skrev under en debattartikel i Expressen den 11 april. Där stod det att de vill vara drivande i att göra upp med borgerlighetens friskolearv och att borgerligheten under alldeles för lång tid haft en naiv syn på friskolor, som i vissa fall satt ägarnas vinstintresse framför barnens rätt till en god utbildning.
Den ordning vi har när det gäller insynen i friskolor sätter ägarnas intressen framför elevernas. Jag hör nu Noria Manouchi svara nej på min fråga om hon är beredd att följa Fredrik Malm och skolministern i positionsförflyttningen när det gäller offentlighetsprincipen. Det var ju det hon sa. Hon sa inte "Ja, vi vill införa offentlighetsprincipen", utan hon sa "Vi vill säkra en god insyn".
Detta betyder i praktiken att Moderaterna fortfarande säger nej till införande av offentlighetsprincipen, och min fråga är varför. Delar inte Moderaterna Liberalernas syn att borgerligheten har haft en naiv syn på friskolesektorn? Varför vill inte Noria Manouchi att offentlighetsprincipen ska gälla lika för friskolor och kommunala skolor? I alla andra avseenden vill hon att lika förhållanden ska råda för kommunala och fristående skolor men inte när det gäller insynen. Hur kan det komma sig? Varför, Noria Manouchi, säger du nej till att införa offentlighetsprincipen i friskolor?
Herr talman! Jag tycker att detta är lite intressant. Jag gör ett inlägg i debatten om övergripande skolfrågor. Två helt bärande frågor för att vi ska komma till rätta med svensk skolsituation är att vi höjer kunskapsnivåerna och att vi återetablerar en trygghet i svensk skola.
Jag konstaterar att 15 procent av niondeklassarna inte kommer in på gymnasiet, och Socialdemokraternas prioritering är att diskutera om vi ska ha en tio- eller åttagradig insyn i friskolorna.
Jag konstaterar att 50 procent av niondeklassarna utsätts för våld eller sexualbrott i svensk skola och att 10 procent av dem behöver uppsöka vård för sina skador. Och Socialdemokraternas prioritering är att ställa frågor om en tio- eller åttagradig insyn i friskolorna.
Detta, herr talman, förklarar väldigt väl varför svensk skola befinner sig i den situation den befinner sig i och varför elever och lärare har behövt utsättas för det de har utsatts för under alla dessa år då Socialdemokraterna har styrt. Detta förklarar allt.
Jag tycker att det är utmärkt att ledamoten Linus Sköld är mycket tydlig mot alla dessa elevers föräldrar så att de får höra varför deras barn ska utstå stryk i svensk skola. Jag tycker att det är utmärkt att svenska lärare, som blir spottade och sparkade på, nu förstår varför Socialdemokraterna aldrig prioriterat deras trygghet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande skolfrågor
För Socialdemokraterna är det nämligen viktigt att få fråga Moderaterna om vi ska ha en tio- eller åttagradig insyn i svenska friskolor. Vi ska ha en god insyn i svenska friskolor, men vi ska också se till att varje unge är trygg i svensk skola.
(Applåder)