Isabell Mixter (V) svarade Eleonore Lundkvist i en replik om Ekonomisk familjepolitik i debatten ”Protokoll 2023/24:100 Onsdagen den 17 april” den 17 april 2024.
Eleonore LundkvistM· i en replikJag börjar med regionerna. Regeringen tillför i vårbudgeten 6 miljarder extra till regionerna i det tuffa ekonomiska läge som råder. Där finns det ett stort tillskott för att möta utvecklingen. Sedan behöver varje region…Herr talman! Elisabeth Svantesson menar att regeringen stöttar de svagaste barnfamiljerna genom att förlänga den tillfälliga höjningen av bostadsbidraget, men det är också det enda som den här regeringen gör för att stötta barnfamiljerna. Regeringen och Sverigedemokraterna sviker de svenska barnfamiljerna.
Regeringen vill se bidragstak och en återgång till massutförsäkringar i sjukförsäkringen. Man sänker akassan och tittar på när byggandet störtdyker och arbetslösheten går upp. När föräldrar blir fattiga blir barnen också fattiga. Regeringen måste slå något slags rekord i att göra så lite som möjligt för hushållen i den ekonomiska krisen. När andra europeiska länder har agerat mot de höga elpriserna, matpriserna och övervinsterna för bankerna har den här regeringen passivt stått vid sidan av.
Herr talman! Hur ser det då ut för hushållen? Närmare 1,7 miljoner människor i Sverige bor i hushåll som saknar kontantmarginal, det vill säga förmåga att betala en oförutsedd utgift på minst 13 000 kronor. Det är 20 procent av samtliga hushåll i landet. Av ensamstående kvinnor med barn var det en så stor andel som 57 procent som saknade kontantmarginal. Mer än en fjärdedel av ensamstående kvinnor med barn har inte råd att åka på en veckas semester eller spendera en mindre summa på sig själv.
I en undersökning som gjordes i år av Rädda Barnen, Röda Korset, Hyresgästföreningen och Majblomman kan vi ta del av hur situationen för barnfamiljer och familjer med lägre inkomster ser ut i dag. I undersökningen anger 42 procent av de ensamstående föräldrarna att de har behövt låna pengar för att kunna betala grundläggande utgifter de senaste sex månaderna. Det är en kraftig ökning från förra året.
Undersökningen visar att 41 procent skulle klara av ökade utgifter på som mest 1 000 kronor innan det blir svårt att betala räkningarna, vilket också är en kraftig ökning jämfört med förra årets undersökning. Av de ensamstående föräldrarna har 46 procent inte haft råd att köpa näringsriktig mat varje dag i veckan, och 20 procent har inte haft råd att äta sig mätta vid något eller flera tillfällen de senaste sex månaderna. Sammantaget visar dessa siffror på en extrem situation för många familjer - en situation som dessutom har förvärrats under året.
Den tillfälliga höjningen av bostadsbidraget infördes under pandemin. Nu har det gått fyra år, och höjningen presenteras fortfarande som en nyhet i budgetpropositionerna. Det är ju fascinerande i sig. Det är i dag cirka 170 000 hushåll som nås av bostadsbidraget. År 1997 var det 365 000. Antalet som får bidraget minskar för varje år eftersom inkomstnivåerna inte automatiskt justeras. Fattas inga beslut om att höja inkomstgränsen kommer snart ingen att vara berättigad till bostadsbidrag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk familjepolitik
Detta sker samtidigt som vi har sett rekordhöjningar av hyresnivåer och bostadskostnader. Bostadsbidraget behöver därför indexeras både när det gäller bidragsnivåer och inkomstnivå. Vänsterpartiet vill se en ny modell för bostadsbidraget. Kostnaden för boende har ökat kraftigt, och många hushåll är ekonomiskt pressade. Bostadsbidraget behöver höjas permanent och konstrueras så att andra inkomster, till exempel försörjningsstöd, inte automatiskt sänks när bostadsbidraget höjs.
Vidare bör en högre bidragsgrundande inkomst godtas så att fler kan få rätt till bidrag och till högre bidrag. Även den övre gränsen för vilken bostadskostnad som är bidragsgrundande behöver höjas. I dag har den absoluta majoriteten av mottagarna bostadskostnader som överstiger den övre gränsen, vilket gör att de endast kompenseras med en liten del av bostadskostnaden. Dessutom bör beloppen för den bidragsgrundande inkomsten och bostadskostnaden indexeras efter pris- och inkomstutvecklingen så att värdena inte urholkas.
Även hushåll utan barn menar vi bör kunna få bostadsbidrag. De kraftiga hyreshöjningarna kombinerat med ett mycket lågt byggande gör att allt fler har svårt att ha råd med sitt boende. Det är en politisk uppgift att ta ansvar för det.
Herr talman! Jag blev väldigt glatt överraskad när sex av åtta riksdagspartier svarade att de vill att bostadsbidraget ska följa kostnadsutvecklingen. Det här var på en konferens som anordnades av just Röda Korset, Rädda Barnen, Hyresgästföreningen och Majblomman den 20 mars. Därmed finns det ju en majoritet för detta i Sveriges riksdag, och därför föreslog jag ett utskottsinitiativ om det i utskottet och förutsatte att vi lätt skulle kunna enas i denna fråga. Tyvärr kan jag konstatera att partierna - Vänsterpartiet och Miljöpartiet undantagna - inte stod fast vid vad de lovat och sagt till organisationerna.
Herr talman! I år fyller den svenska föräldraförsäkringen 50 år. Det är en reform att vara stolt över. Den har möjliggjort för kvinnor att både vara föräldrar och förvärvsarbeta. Det är en frihetsreform för kvinnor.
Men vi kan inte vara nöjda. När kvinnor får barn uppstår ett inkomstglapp mellan kvinnor och män som består till dess att barnet blir nio år. Inkomstgapet innebär att kvinnor i snitt förlorar 50 000 kronor per år. Det finns såklart flera orsaker till inkomstglappet, men en betydande del är att kvinnor tar ut större delen av både betald och obetald föräldraledighet.
Utvecklingen mot ett mer jämställt uttag av föräldrapenningen går långsamt. I dag tas 30 procent ut av män om man räknar de betalda föräldraledighetsdagarna. Tar man hänsyn även till obetalda dagar ser det mer ojämställt ut. Sedan 2018 har utvecklingen i princip stått stilla.
Att män fortfarande tar ut en så liten andel av föräldrapenningen spelar roll för kvinnors inkomster, löneutveckling och framtida pensioner. Det är dags att efter 50 år med föräldraförsäkringen ta nästa steg och individualisera föräldrapenningen.
Den 1 juli införs regeringens nannyreform, som innebär att 90 föräldradagar kommer att kunna överlåtas till någon annan person. Många remissinstanser har varit mycket kritiska mot regeringens lagändring och pekat på att detta riskerar att göra att vi backar längre ifrån målet om jämställdhet, att det öppnar upp för en marknadisering av föräldraförsäkringen och att det kan leda till ökat fusk.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk familjepolitik
Förslaget som regeringen genomfört kommer från en större utredning om föräldraförsäkringen. Nu har regeringen valt att gå vidare med ett förslag från utredningen och helt struntat i de andra förslagen, som går i riktning mot ökad jämställdhet. Det är bara att gratulera alla välbeställda som nu kommer att kunna hyra in en nanny för pengar från föräldraförsäkringen.
Herr talman! Sedan 2000 har antalet barnhushåll med låg ekonomisk standard dubblerats. Det beror bland annat på familjeersättningarnas minskade omfördelande effekt. Barnbidraget och bostadsbidraget behöver prisindexeras. Barnbidraget har i samband med de snabba prisökningarna på basvaror urholkats. I höstbudgeten föreslog Vänsterpartiet en höjning av barnbidraget med 400 kronor per barn. Detta skulle för en ensamstående mamma med två barn innebära 800 kronor mer i månaden. Det skulle göra stor skillnad för henne och andra föräldrar som nu kämpar för att få ekonomin att gå ihop.
Det handlar om prioriteringar. Regeringens budskap har varit att man ingenting kan göra för att stötta hushållen, då det är inflationsdrivande. Samtidigt har vi sett hur andra länder agerar för att stötta hushållen. Det har också gått alldeles utmärkt för regeringen att sänka skatten och höja rutavdraget. Dessa pengar hade kunnat användas till annat, till exempel höjt barnbidrag och bostadsbidrag.
Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 25.
Herr talman! Tack, ledamoten Mixter, för anförandet!
Jag reagerade när jag hörde de osakliga anklagelserna mot vår finansminister och uttryck som att regeringen skulle svika barnfamiljer och att det enda som görs är att förlänga tilläggsbidraget inom bostadsbidraget.
För det första är tilläggsbidraget inom bostadsbidraget för barnfamiljer inte så "bara". Det handlar om över 2 000 kronor extra i månaden för en familj. Regeringen har också en rad reformer och framför allt ett starkt fokus på att bekämpa inflationen, vilket är helt avgörande om man ska kunna få stopp på de prisökningar som ledamoten nämnde, som sätter många i en tuff situation. Ska man få bukt med detta måste regeringen få fortsätta att bekämpa inflationen, och det är man på god väg att lyckas med.
Utöver detta med bostadsbidraget har regeringen gjort en historisk uppräkning - med över 8 procent - när det gäller riksnormen inom försörjningsstödet både 2023 och 2024. Man har också sett till att genomföra reformer för sänkning av bränslepriser, vilket många barnfamiljer påverkas av.
Det handlar inte minst om arbetslinjen. Barn förtjänar att se sina föräldrar gå till jobbet. Att ställa krav är också att bry sig, ledamoten Mixter.
Med tanke på detta vurmande för bidragslinjen måste jag fråga: Tycker ledamoten Mixter att Sverige har för många personer som arbetar?
(Applåder)
Herr talman! Tack, ledamoten Lundkvist, för frågorna!
Vänsterpartiet tycker verkligen inte att Sverige har för många som arbetar. Det är därför vi ser med väldigt stor oro på att arbetslösheten nu stiger. Det är också detta vi kritiserar regeringen för - man står totalt handfallen i den konjunktur som Sverige nu befinner sig i. Sverige är på väg in i en lågkonjunktur. Byggandet störtdyker, och vi ser att väldigt många fler av dem som är anslutna till exempelvis Byggnads har gått ut i arbetslöshet. Det är er regerings ansvar att se till att det kommer investeringar som gör att människor kan gå till ett arbete.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk familjepolitik
Jag tycker att ledamoten Lundkvist har en väldigt märklig inställning när hon menar att de som nu behöver till exempel bostadsbidraget bara måste gå och jobba lite mer. Det är ju inte så verkligheten ser ut. Extremt många ensamstående kvinnor sliter dag ut och dag in. De kanske jobbar som undersköterska på ett sjukhus som nu tvingas varsla massvis med personal för att er budget till regionerna inte räcker till. De sliter och jobbar hårt, och det de får tillbaka är att ni säger att de ska jobba mer. Jag tycker att det är fruktansvärt kränkande.
Vi ser nu att majoriteten av de ensamstående föräldrarna inte har råd med de grundläggande saker som behövs för att de ska kunna ta hand om sina barn. Då är det ju någonting i systemet som är trasigt. Det kan inte vara så att 57 procent av de ensamstående föräldrarna behöver jobba mer för att detta ska lösa sig. Det måste till politiska reformer för att underlätta för barnfamiljerna. Vad vill ledamoten Lundkvist göra för dem?
Herr talman! Jag börjar med regionerna. Regeringen tillför i vårbudgeten 6 miljarder extra till regionerna i det tuffa ekonomiska läge som råder. Där finns det ett stort tillskott för att möta utvecklingen. Sedan behöver varje region göra ett jobb - även vänsterstyrda regioner.
Vänsterpolitiken med höjda bidrag är ju varken något nytt eller något bra. Tvärtom riskerar den att göra oss alla fattigare om den eldar på inflationen.
Ledamoten nämnde konjunkturen. Om man ska lyckas vända konjunkturen måste regeringen få fortsätta med sitt hårda arbete för att bekämpa inflationen, och man är på väg att få bukt med den. Det är dock verkligen dålig tajmning för bidragslinjen just nu, och det kommer att vara så även framöver.
Vi måste fortsätta att öka drivkrafterna till arbete. Det handlar absolut inte om att folk skulle vara lata, utan det handlar om att vi hela tiden måste se om det lönar sig tillräckligt mycket att arbeta. Lönar det sig att ta ett jobb och att jobba de där extra timmarna?
Som jag nämnde tidigare är detta viktigt för hela välfärden. Ska vi kunna öka skatteintäkterna och få in mer pengar så att vi kan fortsätta att stärka sjukvården och skolan - kärnverksamheten, helt enkelt - måste mer skattepengar komma in, och då måste fler arbeta.
(Applåder)
Herr talman! Jag skulle vilja påminna ledamoten Lundkvist om att utskottet har ett gemensamt mål för området ekonomisk familjepolitik. Det är att utjämna ekonomiska skillnader mellan barnfamiljer och dem som inte är barnfamiljer.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk familjepolitik
Det ställer vissa krav på oss som politiker att leva upp till det. Nu ser vi hur skillnaderna ökar och hur allt fler barnfamiljer har svårt att sätta mat på bordet till sina barn. De har svårt att ha råd med hyran, de har svårt att köpa kläder som är anpassade efter säsong och de har svårt att betala fritidsavgifter.
Det måste vara politikens uppgift att se till att människor får vardagen att funka när de har gjort allt som de kan och när de har ett arbete, eller för den delen om de inte kan arbeta. Om de råkar ha blivit sjuka av sitt arbete måste det fortfarande finnas förutsättningar för att alla barn i detta land ska kunna växa upp med rimliga förutsättningar. Om regeringen och Moderaterna inte tycker det tänker jag att det är ett väldigt stort problem. Om de tycker att det är okej att barn får växa upp i fattigdom i detta land, då tycker jag att vi har ett väldigt stort problem i denna kammare. Men om de tycker att det är rimligt att alla barn ska få goda förutsättningar att få en dräglig uppväxt måste de se till att de ersättningar som vi har i våra system, som barnbidraget och bostadsbidraget, faktiskt följer med i utvecklingen. Det är inte indexerade bidrag, vilket gör att de urholkas. Och om man inte gör någonting kommer de om ett par decennier att vara helt meningslösa.
Moderaterna behöver kanske fundera på om de tycker att det är okej med barnfattigdom eller om de tycker att den inte ska finnas. Där finns det ett ganska tydligt val.