Riksflödet
Logga in
Talade i kammaren ·

Fredrik Malm (L) om Vuxenutbildning

Fredrik Malm (L) höll ett anförande om Vuxenutbildning i debatten ”Protokoll 2022/23:98 Onsdagen den 26 april” den 26 april 2023.

Fru talman! Vi har nu att diskutera utbildningsutskottets betänkande 9 för detta riksmöte, och det handlar om vuxenutbildning.

Fru talman! Vuxenutbildningen är viktig för vårt land. Den är viktig för både individen och samhället i stort. Vuxenutbildningen innebär att många människor får en andra chans, kan läsa in en behörighet man inte hade innan eller kan få ett studiebevis. Vuxenutbildningen i Sverige innebär också att det aldrig är för sent, även om man helt saknar grundskoleutbildning.

Vuxenutbildningen är också viktig för att kunna tillgodose arbetsmarknadens behov av utbildad arbetskraft. För mig som liberal är det viktigaste att den som saknar jobb kan få ett jobb. Om man behöver utbildning för detta, och många behöver det, måste det finnas utbildning av hög kvalitet tillgänglig.

Det finns en rad utmaningar i Sverige i dag. Vi har en åldrande befolkning, och det kommer att ställa stora krav på att fler människor arbetar och att vi lyckas bryta bidragsberoendet. Fler kan jobba längre. Annars kommer vi inte att kunna finansiera den gemensamma välfärden som vi är så stolta över, och då tvingas vi i stället till antingen stora skattehöjningar eller att sänka ambitionerna för välfärden, äldreomsorgen och så vidare. Något sådant är verkligen inte något som jag, mitt parti eller något annat parti vill. Det gäller i alla fall att inte sänka ambitionen; några är mer entusiastiska inför att höja skatten.

Fru talman! Var femte invånare i Sverige har en annan bakgrund än svensk. Många har också svårt att ta sig in i på arbetsmarknaden, vilket ofta hänger ihop med att man inte har lärt sig svenska tillräckligt bra eller inte har kunnat utbilda sig i hemlandet. Det finns också fler människor som behöver ställa om, byta jobb eller byta bana i livet. Även här spelar vuxenutbildningen en viktig roll.

Yrkeskraven är högre i dag än vad de har varit tidigare. Samtidigt är det många som vill läsa en yrkesutbildning, eller snarare skulle kunna göra det, men som inte uppfattar den som tillräckligt attraktiv.

Sedan finns en annan grupp av personer som står långt från arbetsmarknaden som gärna skulle vilja läsa en yrkesutbildning men som saknar kapacitet att klara utbildningen. Det finns en rad utmaningar vad gäller matchning, utbildning och ett antal demografiska faktorer som gör att frågor om vuxenutbildning blir allt viktigare.

Ett annat problem vi har sett över en längre tid är bristande kvalitet i vuxenutbildningen. Detta gäller förstås inte alla utbildningar. Det finns massor av utbildningar inom sfi, inom yrkesvux och kommunal vuxenutbildning som håller bra kvalitet, men vi ser också brister.

I min valkrets, Stockholms stad, uppmärksammades förra året en vuxenutbildning där aktören knappt bedrev någon utbildning. Hade det handlat om grundskolan hade det nog varit lättare att upptäcka den typen av problem och kvalitetsbrister, men det har delvis att göra med upphandlingsformen. Utbildning på till exempel grundskolenivå är inte upphandlad på det sättet.

Det är för krångligt, fru talman, och det tar för lång tid att stänga en utbildning som inte upprätthåller en viss kvalitet. Det är helt enkelt för lätt att göra ett dåligt jobb. Men det som många kommuner inte heller vill tala om är att man ofta väljer det som är billigast, inte nödvändigtvis det som är bäst för målgruppen. Här måste man hitta lösningar så att kommuner inte ska behöva satsa pengar på sådant som inte ger resultat. Det är månader och år som går till spillo om kvaliteten är låg.

Fru talman! Det är också viktigt att det finns många olika aktörer: egen regi, privata aktörer, yrkeshögskola, folkhögskola och så vidare. Inte minst är det viktigt för att nå alla målgrupper. Chansen att lyckas på komvux är mycket större om det finns en mångfald av utförare. Det är inte alla som kan erbjuda att det går att plugga samtidigt som man jobbar. Det kan också handla om att undervisningen inte bedrivs likadant överallt eller att det finns aktörer som har större erfarenhet av att jobba med nyanlända.

Fru talman! Det ekonomiska läget har ändrat förutsättningarna på arbetsmarknaden. Det finns en ökad efterfrågan på yrkesutbildning för vuxna. Regeringspartierna - mitt eget parti Liberalerna, Moderaterna och Kristdemokraterna - och Sverigedemokraterna i regeringsunderlaget har därför nått en överenskommelse i vårändringsbudgeten som innebär att 400 miljoner kronor tillförs det regionala yrkesvux. Det tillkommer även nästan en kvarts miljard för studiestöd, och ytterligare 70 miljoner kronor tillförs yrkeshögskolan. Det här innebär motsvarande 7 400 fler helårsplatser inom regionalt yrkesvux, och det motsvarar nästan 1 000 platser inom yrkeshögskolan, som vi debatterade i kammaren förra veckan.

Behovet av personer med en yrkesutbildning på gymnasial nivå kommer att fortsätta att vara mycket stort. Det råder brist på utbildade personer inom många yrken, till exempel undersköterska, kock, industritekniker, elektriker och yrkesförare. Samtidigt har antalet sökande till kommunernas yrkesutbildningar ökat markant under senare år. För att utbudet inom regionalt yrkesvux ska vara brett och motsvara det behov som finns i olika delar av landet planeras utbildningarna i samråd med bland annat Arbetsförmedlingen och företrädare för arbetsgivare. Den största yrkesinriktningen sett till antalet deltagare är vård och omsorg. Yrkesinriktning mot barn och fritid samt industriteknisk inriktning har också vuxit sig stora under senare år.

Vi kan notera att intresset för yrkesvux är särskilt stort bland utrikes födda. Inom arbetskraften i Sverige, 20-64 år, är ungefär 25 procent av befolkningen utrikes födda eller har utrikes bakgrund, men inom regionalt yrkesvux är det ungefär varannan person som har utländsk bakgrund. Det gör att verksamheten är viktig även för integrationen i Sverige.

Fru talman! Kunskap är makt. I Liberalerna tror vi på kunskap, och vi tror på utbildning. Vi gör det därför att vi vet att varje människa bär på en inneboende potential. Det är därför vi prioriterar utbildningssystemet hela vägen från förskoleklass till forskarseminariet.

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

(Applåder)

Replikskiftet · 4 repliker

Fru talman! Branschskolorna behandlas inte i det här betänkandet, men de kunde lika gärna ha varit med. Lagen om branschskolor handlar om ungdomsgymnasiet och yrkesvux.

Huvudmän har skickat elever till skolor eftersom de inte själva har kunnat ge kurserna, och de har fått ett bidrag för att göra det. Fredrik Malm vet precis hur det funkar. Bland viktiga yrkeskunskaper finns eldistributionselektriker, golvläggare, plåtslagare samt karosseri och lack. I just de branscherna har utbildning varit framgångsrikt.

Under förra veckans debatt fick Fredrik Malm en fråga fyra gånger. Ledamoten använde många vackra ord, sades det, men han använde inte orden för att svara på frågan. Därför ska han få en chans till.

Varför lägger regeringen ned branschskolorna? Från början var de en liberal idé. Finns det någon annan plan för hur kompetensbristen i små yrkesområden ska lösas?

Fru talman! Jag tror inte att jag fick samma fråga fyra gånger. Däremot fick jag betydligt fler än fyra frågor i varje enskild replik. Därför finns alltid en hel del att svara på.

Fru talman! Det vi ser är ett arbetsmarknadsläge i Sverige som ökar trycket på yrkesutbildningar generellt. Fler behöver ställa om. Vi riskerar att fastna i hög arbetslöshet om vi inte får till en större omställning. Under lång tid i Sverige har vi också utbildat för få personer inom praktiska yrkesutbildningar, både på gymnasial nivå och på eftergymnasial nivå.

Väldigt mycket av den kompetensen hämtas in utifrån med utstationeringsdirektiv och annat som Socialdemokraterna alltid varit emot. De har inte brytt sig så mycket om att utbilda människor i praktiska yrkeskunskaper i Sverige, och sedan har de varit jätteirriterade när det kommer folk från Polen och Litauen och gör de jobben i stället.

Totalt sett har vi brist på den här kompetensen i Sverige. Då får vi se sektorn som en helhet. Branschskolorna var en försöksverksamhet. Men totalt sett har vi i dag inom regional yrkesvux över 70 000 platser. Vi fyllde på med över 7 000 platser i vårändringsbudgeten och ytterligare tusentals platser i budgetpropositionen i höstas för innevarande år. Dessutom har vi yrkeshögskolan, och vi har en del andra möjligheter till yrkesutbildning.

Sammantaget skulle jag säga att behovet fortfarande är mycket stort och kommer att växa ytterligare. Det kommer att finnas ett fortsatt tryck att växla upp och skala upp, skulle jag säga. Men jag tror att de åtgärder som regeringen nu vidtar totalt sett bör täcka behovet i ganska stor utsträckning - även om vi kommer att behöva göra lite mer framöver.

Fru talman! Branschskolorna är en del av helheten, och branschskolorna är smarta på det viset att de samlar den kompetens som behöver läras ut på ett ställe. Det går inte att ha plåtslagarutbildning i hela Sverige. Det går inte att ha karosseri- och lackeringsutbildning i hela Sverige. Det här är smart.

En gång till: Varför lägger ni ned branschskolorna? De behöver utvecklas. Och på vilket sätt kommer regeringen att se till att de elever som har påbörjat sin utbildning i branschskolan kan fortsätta och gå klart den? Lagen upphör ju att gälla den 1 juni.

Fru talman! Vi måste ju se detta som en helhet. Socialdemokraterna är oerhört fokuserade på en ganska liten del, som dessutom var försöksverksamhet. Jag försöker se helheten i frågorna om både den gymnasiala och den eftergymnasiala yrkesutbildningen, yrkeshögskolans roll och regionala yrkesvux roll. Omställningsstudiestödet har jag inte nämnt här. Det debatterade vi tidigare. Det är också en väldigt viktig del i detta.

Jag är rätt övertygad om att om vi klarar av att pressa ned inflationen, får lite mer fart på jobben i Sverige framöver och klarar av att fortsätta investera i utbildning, både i bredd och i spets, kommer vi att ha större möjligheter att se till att vi har den typ av yrkeskompetens som vårt land behöver. Det är inte bara våra företag utan ofta även privatpersoner som efterfrågar yrkeskompetens på olika sätt när de behöver den.

Vi ska ta det här framåt, så ska det gå så bra som möjligt.

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.