Talade i kammaren · 8 mars 2023

Catarina Deremar (C) om (forts. från § 19) Kulturarvsfrågor (forts. KrU6)

Catarina Deremar (C) höll ett anförande om (forts. från § 19) Kulturarvsfrågor (forts. KrU6) i debatten ”Protokoll 2022/23:71 Onsdagen den 8 mars” den 8 mars 2023.

Herr talman! Jag blev engagerad i replikskiftet, för det är intressanta frågor. Vi skiljer oss åt, men vi vill väl. Vi vill så gärna att vi alla ska ta del av vårt kulturarv.

Jag tänker svepa över metallsökare, digitalisering och Forum för levande historia under dessa få minuter.

Herr talman! Det svenska kulturarvet är en angelägenhet för oss alla. Skydd av kulturarv, inklusive fornlämningar, ska inte medföra mer krav. När det gäller metallsökare ska vi inte ha mer krav än vad som krävs för att uppnå detta skydd. Metallsökare kan komma till användning exempelvis när man har tappat metallföremål, som nycklar och smycken eller liknande. Men för att möjliggöra ett sådant användande utan att riskera skyddet av kulturarvet anser vi att det bör vara ett licenssystem för metallsökare. Då kan man använda dem mer fritt och öppet och behöver inte söka tillstånd för varje plats och för varje tillfälle. Ett licenssystem skulle kunna vara den rätta vägen. Men man har såklart en rapporteringsskyldighet om man hittar fornlämningar. Regeringen bör tillsätta en utredning för att se över förutsättningarna för att införa ett licenssystem för användning av metallsökare.

Sedan gäller det digitaliseringen. En digitalisering av kulturarvet bidrar till att bevara det för framtiden och till att göra det tillgängligt för fler. Beredskapen kring det svenska kulturarvet är inte tillräckligt hög i dag. Det behöver tas fram och uppdateras beredskapsplaner, och digitaliseringen av kulturarvet behöver ske i ett högre tempo för att säkerställa vårt kulturarv mot risker av olika slag.

Till sist, herr talman, vill jag nämna lite grann om Forum för levande historia. Jag och Centerpartiet anser att Forum för levande historia bör få i uppgift att beskriva och informera om hur Sverige har behandlat våra minoriteter med bland annat rasbiologi, skallmätningar, tvångsförflyttningar, nomadskolor, arbetsstugor och assimilering. Uppdraget bör läggas in i myndighetens regleringsbrev men bör utformas och utföras i nära samarbete med den samiska befolkningen och övriga minoriteters befolkning.

Ett sätt att läka såren som statliga åtgärder har orsakat är att genomföra repatriering av samiska kvarlevor. Repatriering är en process för återbördande av föremål eller kvarlevor till deras ursprungliga eller rättmätiga platser. Begreppet inrymmer också ett försoningsarbete: att göra upp med ett smärtsamt förflutet och återskapa förtroendet mellan den som tog och den som blev drabbad.

Samerna har under många år begärt att svenska staten ska återlämna de mänskliga kvarlevor som finns i statens förvar, såsom på våra museer eller i andra samlingar. Trots detta är det ett fåtal kvarlevor som har återbördats och kunnat begravas. Naturligtvis handlar detta också om pengar. Jag anser att staten måste ta ett stort ansvar här för att detta ska kunna vara möjligt. Att detta ska göras framgår i olika konventioner, så det bör verkligen också vi i Sverige kunna klara av.

Debatten Hos riksdagen

Replikskiftet · 2 repliker

Peter OllénMreplik

Anförande 138

Herr talman! Tack, ledamoten Deremar, för intressanta aspekter som kom upp! Nu kom också hjärtefrågan om metallsökning upp. Jag kan bara säga att jag hade tillfälle att se hur man arbetade med detta i Danmark. Vi var några ledamöter härifrån som var ditbjudna. Man har då en app som används för alla metallsökare. Där kan man se vilka områden man inte får söka i - annars får man söka var som helst. De sa att denna är framtagen av danska staten, och de ville mycket gärna att Sverige fritt skulle kunna få använda sig av den och att man skulle kunna lägga upp den även i Sverige. Det ska bli spännande att se hur detta med metallsökning kan utvecklas i Sverige, så att fler kan få ta en demokratisk del i att skapa vårt kulturarv och söka efter det.

När det gäller digitaliseringen var det bara en punkt som jag saknade och som jag tänker är otroligt viktig. Det är standardiseringen. I Sverige har vi inte standardiserat hur vi digitaliserar vårt kulturarv, utan varje museum köper sin programvara och så vidare. Man får alltså inte en databas där man kan få överblick över allt som finns i Sverige. Det tänker jag är en sak som vi i utskottet verkligen måste arbeta för: att detta standardiseras så att oavsett vilket museum saker finns på ska man kunna söka dem med samma sökord.

Se mer

Catarina DeremarCreplik

Anförande 139

Herr talman! Jag tackar för denna replik. Jag lyssnade på Peter Olléns inlägg kring metallsökeriet, så jag förstår att vi skulle kunna hitta varandra här på ett mycket bättre sätt, så att det också blir lite verkstad av detta. Det uppskattar jag. Naturligtvis ska vi titta oss runt omkring och se vilka bra idéer som finns. Vi behöver ju inte uppfinna hjulet själva. Är det så att Danmark har kommit långt med detta tycker jag absolut att vi ska titta på det.

När det gäller digitaliseringen är det väl ett litet dilemma, även om jag tror att vi båda verkligen uppskattar när man får bestämma över sitt eget härad, så att säga. Vi har sett inom vården att det har blivit jätteproblem när alla regioner har sina egna system för journaler och allt vad det nu är. Här måste vi naturligtvis skärpa till oss, och vi behöver inte göra samma misstag när det gäller detta. Det är väldigt positivt om det skulle kunna komma fram något slags standardisering för detta, så att man inte jobbar åt olika håll och gör det svårt.

Herr talman! Jag önskar yrka bifall till reservation 24.

Se mer