Riksflödet
Logga in
Svarade Olle Thorell i en replik ·

John E Weinerhall (M) om Utrikespolitisk debatt

John E Weinerhall (M) svarade Olle Thorell i en replik om Utrikespolitisk debatt i debatten ”Protokoll 2022/23:63 Onsdagen den 15 februari” den 15 feb 2023.

Olle ThorellS· i en replikEnigheten till trots finns ändå svårigheter när det gäller Kinas plats i världen, som man också kan titta på. Till exempel drar Sverige ned biståndet till Burma/Myanmar med 60 procent. Biståndsministern kallar det för…
Replikskiftet · 4 repliker

Herr talman! Världen är en oroligare plats än på mycket länge. Vi lever i en allvarsam tid. På vår egen kontinent rasar ett fullskaligt anfallskrig från Ryssland mot Ukraina. Vår del av världen har inte upplevt en mer osäker tid sedan andra världskriget. Samtidigt som kriget rasar i Europa tornar också mörka moln upp sig i andra delar av världen. Därför skulle jag vilja tillåta mig att göra en mer fjärran utblick i dag.

Den världsordning som världen sedan kalla kriget har vant sig vid ställs på sin spets när vi nu ser inte minst ett Fastlandskina med tydliga maktambitioner såväl ekonomiskt som militärt. För att möta det kinesiska hotet krävs ett enat och samlat Europa tillsammans i nära samarbete med Förenta staterna. Vi behöver en stark transatlantisk länk, och den är avgörande för att upprätthålla den regelbaserade världsordning vi förlitar oss på.

Såväl Kina som Europa och Sverige har tjänat på den handel och det utbyte som har vuxit sig stora under de senaste decennierna. Detta ger dock inte anledning till att vara naiv. Det är tydligt att vi har olika intressen, och investeringar får aldrig sätta europeiska och svenska säkerhetsintressen på ända.

Kritisk infrastruktur och strategiskt viktiga anläggningar och strukturer i vårt samhälle måste skyddas från andras intressen. Många är de länder i Europa som har tummat på den principen. Och även på andra kontinenter, inte minst i Afrika, har Kina köpt sig ett stort inflytande. Det kan visa sig bli en dyrköpt läxa, herr talman.

Ett Kina som är på offensiven kräver allas vår vaksamhet. Det kinesiska agerandet i Sydkinesiska sjön med dess anspråk på i princip hela bihavet och dess annekteringar av ögrupper väcker stor oro. Pekings niostreckspolicy saknar juridisk grund och inkräktar på grannländernas territorialvatten. Härtill kommer också Kinas påtryckningar och återkommande hot mot Taiwan. Passagerna i Sydkinesiska sjön är oerhört viktiga för världshandeln eftersom hälften av världens båtlast går där. Dessutom uppskattas det att det finns stora naturtillgångar i form av olja och gas i området. Det finns alltså såväl stora ekonomiska som säkerhetspolitiska aspekter som spelar in i regionen.

Herr talman! Europeiska unionen och Kina behöver varandra för handel och tillväxt. Samtidigt är det viktigt att relationen präglas av den säkerhetshänsyn som är nödvändig för vår säkerhet. Handeln måste också präglas av en gemensam respekt för regelefterlevnad av exempelvis Världshandelsorganisationens ramverk. Här är också det transatlantiska samarbetet oerhört viktigt, och det vore önskvärt att EU och Förenta staterna går hand i hand. I ett handelspolitiskt spel med handelskrig präglat av en stundtals protektionistisk inriktning finns i slutändan bara förlorare. Det gör inte vare sig oss eller någon annan rikare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr talman! Sverige har en lång historia som ett frihandelsvänligt land. Det är genom handel och samarbete vi skapar både välstånd och djupare relationer till andra länder. Men Sverige har också en lång tradition av att arbeta för och lyfta fram mänskliga rättigheter. Här är det viktigt att Sverige fortsätter att vara en tydlig röst och att vi gemensamt i EU och med Förenta staterna sätter press på andra länder samtidigt som vi handlar med varandra och samarbetar på exempelvis miljö- och klimatområdet. Men vi får aldrig tolerera kränkningar av mänskliga rättigheter.

Det handlar bland annat om minoriteter såsom tibetanerna med deras situation i det icke-autonoma Tibet eller uigurerna i Xinjiang. Men det är inte bara etniska minoriteter som är hårt ansatta av kulturell och religiös förföljelse, utan det gäller också i stort i Kina. Den politiska friheten är i det närmaste helt kringskuren och pressfriheten avskaffad, och kulturcensuren är mycket omfattande. Den fängslade svenska medborgaren, författaren och förläggaren Gui Minhai är bara ett exempel på detta.

Herr talman! I den här debatten vill jag påminna om att det svenska engagemanget för en ordning där rätt går före makt måste fortsätta såväl i vårt närområde som över hela världen - inte minst i Kina.

(Applåder)

I detta anförande instämde Gustaf Göthberg (M).

Herr talman! Jag tackar ledamoten Weinerhall för att han lyfter upp frågan om relationen till Kina och att han gör en mer fjärran utblick än hittills i debatten när vi naturligt nog har fokuserat på Ukraina och närområdet. Det är bra.

Jag vill också påpeka att även om en debatt alltid innehåller konflikt och oenighet är vi överens om en del saker i vårt utskott. Under till exempel förra mandatperioden tog vi tillsammans fram en Kinastrategi. Vi jobbade hårt och länge så att vi kunde enas om texten. Det finns inga reservationer, och vi talar med en röst som land gentemot Kina. Det är oerhört viktigt.

Jag vill alltså berömma ledamoten Weinerhall, men jag vill också fråga om han ser något problem med att Sverige nu driver en mer regional, provinsiell, utrikespolitik. Finns det då inte en risk att man tappar fokus på de stora globala utmaningarna, till exempel relationen med Kina?

Herr talman! Jag tackar Olle Thorell för frågan och för möjligheten att diskutera frågorna ännu djupare.

Som ledamoten själv var inne på var dessa frågor något frånvarande i den här debatten. Jag ser inget motsatsförhållande till att här och nu hålla fokus på den allvarliga säkerhetspolitiska situation som Sverige befinner sig i med Rysslands aggression mot Ukraina.

Det är naturligt i ett läge där det råder ett anfallskrig och den allvarligaste situationen på vår kontinent sedan andra världskriget att detta upptar vårt fokus. Jag hoppas att vi kan hålla två tankar i huvudet samtidigt - inte bara två tankar utan många tankar. Vår omvärld är mycket orolig just nu, och det gäller dels på vår kontinent, dels på många andra ställen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Jag hoppas och tror att vi kan hålla flera tankar i huvudet samtidigt, och jag ser fram emot att fortsätta att behålla den enighet som i mångt och mycket har präglat svensk utrikespolitik under många decennier. Jag hoppas också att vi kan enas även framgent i dessa frågor.

Herr talman! Enigheten till trots finns ändå svårigheter när det gäller Kinas plats i världen, som man också kan titta på. Till exempel drar Sverige ned biståndet till Burma/Myanmar med 60 procent. Biståndsministern kallar det för att skära lite grann; vi tycker att det är att skära jättemycket. Och det får konsekvenser för demokratirörelsen.

Myanmar behöver omvärldens stöd. Om det försvinner aktörer från ett land som Myanmar fyller andra det vakuumet. Kina och Ryssland, inte minst, står på kö för att få vara med och påverka i länder där Sverige, EU och västländerna drar sig tillbaka. Hur ser ledamoten Weinerhall på att Sverige gör sådana radikala nedskärningar av bistånd till strategiskt viktiga länder som Myanmar, där Kina tillåts ta mer plats?

Herr talman! Jag vet inte om jag skulle vilja påstå att vi växlar ned ett engagemang.

Jag antar att Olle Thorell är lika väl medveten som jag om att det för drygt ett år sedan skedde ett maktövertagande av militärjuntan i Burma. Det är klart att när en sådan sak sker försvårar det möjligheten att arbeta på plats. Om jag inte missminner mig - ledamoten får rätta mig om jag har fel - var det så att Sida redan förra året drog ned på anslagen till organisationer i Burma just av den anledningen att det har blivit svårare att verka på plats givet den politiska situation och den våldsamma situation som råder, där en regim förtrycker befolkningen och har gjort det mycket svårare för såväl civilsamhällesorganisationer som andra organisationer att verka i landet.

Jag är alltså inte säker på att vi ens om det vore möjligt skulle vilja ha samma engagemang kvar på plats som vi tidigare haft.

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.