ANDRE VICE TALMANNEN höll ett anförande om Verksamheten i Europeiska unionen under 2022 i debatten ”Protokoll 2022/23:127 Måndagen den 19 juni” den 19 juni 2023.
Jag vill passa på att påminna utskottet om att ämnet för debatten är utrikesutskottets betänkande gällande verksamheten i Europeiska unionen under 2022.
Fru talman! Jag brukar i den här typen av debatter fråga Sverigedemokraternas företrädare - inte alltid Markus Wiechel - om synen på EU. Denna fråga kommer vi dock att få skäl att diskutera rätt ofta under det kommande året, så jag tänker inte gå in på synen på EU och möjligheterna att stärka förmågan hos EU just nu. Jag tänker i stället ta upp andra frågor.
En handlar naturligtvis om möjligheterna för EU att terrorlista Wagnergruppen och IRGC, som Markus Wiechel berörde. Utskottets majoritet har ju valt att säga att man sannolikt ser ett behov av att uppgradera EU:s grund för terrorlistning av denna typ av aktörer med statliga kopplingar och att det är en fråga som utskottet kommer att följa.
Fru talman! Jag har läst vissa regeringsunderlag. Jag lät också, med hjälp av riksdagens egen utredningstjänst, göra en undersökning om terrorklassning enligt FN och EU. Det är ju alldeles uppenbart att den autonoma sanktionsregim som EU har bygger på att det finns beslut i något rättsligt organ i något medlemsland eller i ett tredjeland - dock inte i USA, för det anses inte tillräckligt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2022
Det måste alltså finnas en myndighet i en medlemsstat som har agerat. Detta gör att EU:s möjligheter är väldigt små. Det krävs en terrorlistning av Wagnergruppen, men då krävs det först en uppgradering av den rättsliga grunden. Varför är inte Sverigedemokraterna beredda att stötta den reservation med detta syfte som finns i denna del?
Fru talman! Jag tror att Kerstin Lundgren vet att jag delar hennes uppfattning i den här frågan och att jag också tycker att man behöver se till att få en ny rättslig grund eller på något sätt se över rådande förhållningssätt i denna fråga. Jag har också en skriftlig fråga i just detta ämne som sedan tidigare är inskickad till regeringen.
Anledningen till att vi inte står bakom reservationen är att jag menar att den slår in öppna dörrar. När jag läser utskottsmajoritetens text uppfattar jag det som att man faktiskt öppnar för att se över rådande förhållningssätt. Jag tycker att det räcker. Sedan får vi se om det kommer till något sådant - om inte är jag absolut beredd att gå vidare i den här frågan.
Fru talman! Det är ju uppenbart att Sverigedemokraternas sannolika syn i utskottet inte är densamma som Markus Wiechels egen uppfattning. Det finns en tydlig skillnad när det gäller hur han ser på vad som krävs i förhållande till vad utskottet säger och vad han kommer att rösta för i morgon. Det finns möjlighet att vara tydlig och rikta ett tillkännagivande om att regeringen ska verka för att man uppgraderar den rättsliga grunden - annars förlorar vi tid, fru talman.
Jag har en annan fråga som skulle vara intressant att få ett svar på, inte minst med tanke på vad som nyss sades om Kuba i talarstolen. Ledamoten Stefan Olsson visste inte riktigt vad man skulle vidta för åtgärder med anledning av Kuba och vad man skulle göra för att nå resultat. Men en sak som Sveriges riksdag förfogar över är ratifikationen. Vi hörde att Markus Wiechel nästan grät för att han tyckte det var så illa när riksdagen skulle godkänna avtalet. Men här finns nu ett förslag om att häva Sveriges ratifikation av avtalet. Varför väljer Sverigedemokraterna att tala om Kuba men inte rösta för att häva ratifikationen?
Fru talman! Kerstin Lundgren är medveten om vad utskottsmajoriteten har beslutat, och där har vi fått in delar som vi är nöjda med, som att man ska se över avtalet och, som jag tolkar det, successivt ska lämna det. För vår del är det viktigare att vi får till en reell förändring än att bara reservera sig i ett enskilt ärende. Det är mitt korta svar på frågan.
