Morgan Johansson (S) om Strategisk exportkontroll 2022 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Herr talman! Den här debatten handlar om regeringens skrivelse om svensk export av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden 2022. När man läser skrivelsen känner man igen mycket. Det låter ungefär som det brukar göra när vi får de här skrivelserna.

Sveriges export av försvarsmateriel uppgick 2022 till ett värde av 15,2 miljarder kronor. 83 procent av den försvarsmaterielen gick till etablerade samarbetsländer som vi har arbetat med under många år. Till exempel gjorde Brasilien den största affären när de köpte Jas 39 Gripen för nästan 3 miljarder. Sedan kom USA som för 2,6 miljarder köpte framför allt markstridssystem och marint artilleri. Sedan kom Tyskland som för 1,3 miljarder köpte bland annat missilsystem. Det är som sagt ungefär så det brukar se ut i skrivelserna.

Det svenska regelverket för vapenexport är ett av världens striktaste. Det blev ännu stramare 2019 då vi bland annat införde ett särskilt demokratikriterium i regelverket. Det ska väga tungt när den ansvariga myndigheten hanterar och behandlar ansökningarna om att få exportera materiel.

Jag var ansvarig minister för att ta fram den nya lagstiftningen 2018/2019. Jag är glad över att vi i god samarbetsanda och över blockgränsen lyckades få till stånd en lagstiftning med brett stöd i riksdagen. Sex av åtta partier i riksdagen stod bakom den nya lagen.

Till det kommer att vi har en parlamentarisk insyn i de här affärerna, vilket också är unikt internationellt sett. Känsliga affärer prövas i det parlamentariskt sammansatta Exportkontrollrådet, EKR, där alla partier är företrädda. Det är ofta oerhört svåra avvägningar. Det handlar om utrikespolitik, om säkerhetspolitik, om försvarspolitik och om näringspolitik. Det är av stor vikt att affärer av det här slaget prövas av partierna i ett tidigt skede. Och det sker i Exportkontrollrådet.

Det finns de som säger att den här exporten inte är särskilt viktig, att vi kunde ha avvarat den. De säger att det bara gäller 15 miljarder. Den totala exporten i Sverige uppgår ju till över 3 000 miljarder sammanlagt. Då finns det de som menar att pengarna från den här exporten inte är så viktiga och att vi kunde ha varit utan den exporten.

Jag menar att det inte är så. Sverige skulle inte ha någon egen försvarsindustri utan vår export av försvarsmateriel. Det som vi köper till det svenska försvaret bär helt enkelt inte upp en egen försvarsindustri.

En egen försvarsindustri har i alla tider varit en enormt viktig del för vårt försvar och i förlängningen vårt nationella oberoende. Det blir ännu viktigare i ett läge då den säkerhetspolitiska situationen har försämrats så dramatiskt som det senaste året. Då blir det ännu viktigare att Sverige som få andra länder och som så gott som inga andra länder i vår storlek har en egen försvarsindustri.

Sverige är till exempel det enda landet i Norden som har en egen stark försvarsindustri. Det är en tillgång i det här läget men också när vi förhoppningsvis är på väg att ta steget in i Nato. Även i det sammanhanget blir svensk försvarsindustri en tillgång när vi tar oss an uppgiften att tillsammans med andra försvara vår del av världen. Då är de 15 miljarderna av krigsmaterielexport avgörande. Utan export har vi ingen försvarsindustri. Så enkelt är det.

Men det måste förstås göras på ett ansvarsfullt sätt. Det är precis så lagstiftningen är uppbyggd. Krigsmateriel får endast exporteras om det finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl för det och om det inte strider mot Sveriges internationella förpliktelser eller Sveriges utrikespolitik i övrigt. Och känsliga affärer prövas alltså av partierna i EKR. I vissa fall kan ärenden också lyftas till regeringen. Det är klart att det är en styrka för Sverige att det finns en bred politisk samsyn om lagstiftningen på området.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk export-kontroll 2022 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Herr talman! Jag sa inledningsvis att skrivelsen ser ut ungefär som de brukar göra. Det är den 39:e skrivelsen i ordningen. Men det finns en sak som gör 2022 unikt. Det handlar inte om vad vi har sålt utan om vad vi har skänkt bort. År 2022 blev det år då vi för första gången sedan år 1939 skänkte bort större mängder försvarsmateriel till ett annat land för att detta land skulle kunna försvara sig mot ett annat lands aggressivitet.

År 1939 gjorde vi det med anledning av Sovjetunionens anfall på Finland. Stalin hade gått ihop med Hitlers Tyskland om att dela upp östra Europa mellan sig. Nazityskland anföll Polen i september 1939, och det kommunistiska Sovjetunionen anföll Finland i november samma år. Det skulle sedan bli vinterkriget.

I solidaritet med Finland skickade Sverige en stor mängd vapen. Det var luftvärnskanoner, det var pansarvärnspjäser, det var granatkastare, det var kulsprutor, det var granater och det var gevär och mycket mer - till exempel 50 miljoner gevärspatroner. Det var ett mycket omfattande stöd till Finland vid den tidpunkten.

År 2022 gjorde vi detta igen, men den här gången till Ukraina efter Rysslands anfall den 24 februari förra året. Jag var inrikesminister vid den tidpunkten och hade ansvar för vapenexporten. Jag minns mycket väl de dagarna förra året. Rysslands anfall på Ukraina försatte Europa i det svåraste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget.

Under de dagarna diskuterade vi mycket i den socialdemokratiska regeringen hur vi skulle förhålla oss och hur vi skulle agera. Vi kom mycket snabbt fram till att det bara fanns en enda slutsats att dra i det läget. Det var att den demokratiska världen måste gå samman för att med alla medel stödja Ukraina och trycka tillbaka den ryska angriparen. Så blev det också.

Den 24 februari anföll Ryssland Ukraina. Bara fyra dagar senare, den 28 februari, beslutade den svenska regeringen att skicka försvarsmateriel till Ukraina. Vi var ett av de första länderna som gjorde det. Det var hjälmar, det var skyddsutrustning, det var fältransoner och det var 5 000 pansarskott.

Det var ett unikt beslut, som sagt det första sedan 1939, där Sverige skänkte vapen och annan försvarsmateriel till ett annat land för att det skulle kunna försvara sig. Sverige var alltså ett av de första länderna som gjorde det.

Dessa tidiga vapenleveranser visade sig vara enormt viktiga för Ukraina. Det kunde jag se med egna ögon när vi för några veckor sedan besökte Ukraina med en delegation från utrikesutskottet. Vi besökte bland annat de områden norr om Kiev som Ryssland intog och höll under en månads tid förra året - Butja, Borodjanka och Irpin.

Putins tanke var att snabbt kunna ta Kiev med ett anfall norrifrån i mars 2022. Och de var mycket nära att lyckas. Som närmast stod de ryska styrkorna bara en mil från Kievs stadskärna innan de tvingades tillbaka.

Om Ukraina inte hade fått de omfattande vapenleveranser de då fick från många länder, inklusive Sverige, kunde det mycket väl ha blivit så att kriget hade tagit slut väldigt tidigt under förra året - och då med rysk seger. Då hade demokratin krossats och det politiska ledarskapet i Ukraina dödats, och Ukraina som stat hade upphört att existera och i stället införlivats i Ryssland.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk export-kontroll 2022 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Nu blev det inte så. Tack vare det ukrainska folkets heroiska motstånd men också tack vare den försvarsmateriel som Sverige och andra länder snabbt bistod med blev utgången en annan. Jag får säga att jag är enormt stolt över att vi kunde fatta de besluten så snabbt som vi gjorde.

Ukrainska företrädare är djupt tacksamma för detta, vilket blev mycket tydligt när vi var där. De var djupt tacksamma för det Sverige hade gjort - men också lite förvånade över att just Sverige var så snabba med att besluta om militärt stöd. De känner ju väl till vår historia av alliansfrihet och ovilja att blanda oss i konflikter på kontinenten. Den här gången var vi dock väldigt snabba med att fatta dessa beslut, och det var historiska beslut som den socialdemokratiska regeringen som sagt fattade den 28 februari 2022.

Sedan dess har Sverige fattat beslut om ytterligare ett antal stödpaket till ett sammanlagt värde av över 10 miljarder kronor. Det har handlat om vapen, ammunition, luftförsvarssystem, pansarterrängbilar och om ekonomiska bidrag. Det har hjälpt Ukraina att trycka tillbaka det ryska angreppet.

I de områden som befriats - som Butja, som vi besökte - avslöjas alla de fruktansvärda krigsbrott som ryska styrkor har begått. I Butja hittade man över 400 civila dödsoffer, män, kvinnor och barn, varav över 100 hade grävts ned i en meterdjup massgrav bakom en kyrka. De låg sida vid sida i plastsäckar. Övriga dödsoffer hittades skjutna på gatan, till synes helt slumpmässigt och urskillningslöst.

Så ser det ut även i resten av de ockuperade områdena: tusentals dödade civila, sexuella övergrepp på kvinnor och barn, tortyr och tusentals ukrainska barn som har kidnappats till Ryssland. Vi kommer sannolikt att få se mer av detta för varje kilometer som Ukraina förhoppningsvis kan återta med den offensiv de nu förbereder. Om Ryssland kunde göra detta i Butja, som de höll i bara en månad, vad har de då inte hunnit göra i de områden de nu har hållit i kanske över ett år? Vi kommer förmodligen att få se fler exempel på den typen av övergrepp.

Att Rysslands grymhet inte känner några gränser såg vi ytterligare ett exempel på häromdagen när de uppenbarligen sprängde dammen i Kachovka, vilket har lett till en enorm naturkatastrof. Tiotusentals människor har drabbats av översvämningar och förlorat sina hem. Dricksvattenförsörjning, mat och åkrar har förstörts. Hela ekosystem har slagits ut. Till Rysslands krigsbrott fogas nu också ekocid, det vill säga en avsiktlig och storskalig miljöförstöring.

Det är naturligtvis Ryssland som ligger bakom. De hade ockuperat kraftverket, och anledningen är såklart att försvåra Ukrainas offensiv. Ryssland kan förstås neka hur mycket de vill, men det är naturligtvis de som har gjort detta. De förstör ju allt annat i sin väg, så det är väl högst troligt att de inte tvekar att förstöra också denna damm, utan minsta tanke på människor och miljö.

Detta brott måste fördömas med kraft. Det visar att Ryssland inte bryr sig ett dugg om det land de ockuperar och de människor som lever där. Det aktualiserar också frågan om att göra ekocid, alltså storskalig miljöförstörelse, till ett eget internationellt brott i Romstadgan. Det är en fråga vi socialdemokrater driver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk export-kontroll 2022 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Det står nu mer klart än någonsin att Ukraina måste vinna detta krig och att Sverige ska fortsätta stödja Ukraina till den dag kriget är vunnet - till den dag den sista kvadratmetern av Ukrainas mark är befriad och den sista ryska soldaten har lämnat territoriet.

Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag, herr talman.

(Applåder)