Riksflödet
Logga in
Talade i kammaren ·

Fredrik Ahlstedt (M) om Vissa förfarandefrågor för elstöd till företag

Fredrik Ahlstedt (M) höll ett anförande om Vissa förfarandefrågor för elstöd till företag i debatten ”Protokoll 2022/23:101 Tisdagen den 2 maj” den 2 maj 2023.

Fru talman! Låt mig inleda med att säga några ord om den svenska ekonomiska politiken och hur regeringen ser på denna. Här är givetvis elstöden en viktig del.

Vi befinner oss i ett ansträngt läge med hög inflation, låg tillväxt och en stor andel människor som inte kan försörja sig själva. I detta läge krävs en plan, vilket finansminister Elisabeth Svantesson mycket väl beskrev i debatten i samband med vårbudgeten.

Regeringens ekonomiska plan är att bekämpa inflationen, stötta hushållen, tackla lågkonjunkturen genom återupprättad arbetslinje och få fart på tillväxten genom strukturreformer. Denna regering har stakat ut en tydlig färdriktning för att ta Sverige ut ur krisen. Det är en utmanande tid, och det är viktigt att stötta dem som har det svårast. Detta är ett tydligt exempel på att Sverige numera har en handlingskraftig regering. Så har det inte alltid varit.

Socialdemokraterna här i huset verkar numera nästan ha som sport att försöka övertyga svenska folket om att regeringen inte infriar sina vallöften. Regeringen har inte ens suttit sitt första år, men det har inte stoppat oppositionen från att redan från första dagen hitta på diverse olika löftesbrott.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa förfarandefrågor för elstöd till företag

Låt oss därför dra oss till minnes hur det såg ut för den förra regeringen. Vad som utlovades skulle bli Europas lägsta arbetslöshet blev efter åtta års socialdemokratisk politik i stället en av Europas absolut högsta. Man lovade att vända på varje sten för att bekämpa brottsligheten, men det krävdes ett regeringsskifte för att ett flertal avgörande reformer för att knäcka den organiserade brottsligheten skulle börja utredas.

Detta står i stark kontrast till vår nya regering som redan efter hundra dagar beslutat om ett elstöd till de svenska hushållen, sänkt drivmedelspriserna och gett uppdraget att ta fram det elstöd till företagen som förverkligas i och med morgondagens beslut.

Hushållen har redan fått sitt första stöd. Det har fungerat bra och har verkligen varit välkommet för många hushåll. Försäkringskassan har på ett utomordentligt sätt skött utbetalningarna, och alla kraxande korpar fick fel. Regeringen levererade elstöd till hushållen och gör nu detsamma till landets företag.

Det är dags för företagen att få sitt efterlängtade och välbehövliga elstöd. Planen är att det från och med den 30 maj kommer att bli möjligt att söka stödet. Skatteverket kommer att vara den myndighet som sköter om utbetalningarna av stödet. Skatteverket har som ambition att kunna automatisera så många av ansökningarna som möjligt. Under förutsättning att ansökan är komplett ska stödet då kunna betalas ut inom en vecka.

Precis som när det gäller stödet till hushållen är det viktigt att detta sköts av en myndighet som har rutiner, it-stöd och erfarenhet av att göra stora utbetalningar, vilket bland andra Skatteverket har. Även på detta område levererar regeringen.

Fru talman! Jag vill ta tillfället i akt att än en gång beskriva varför det är viktigt med elstöd till både hushåll och företag. Det finns i grunden två anledningar till att regeringen beslutat att kompensera hushållen och företagen för de höga elpriserna på detta sätt.

För det första har Sverige ett annat system för kapacitetsavgifter än vad andra länder i Europeiska unionen har. De svenska kapacitetsavgifterna stod för cirka 40 procent av vad alla länder tog in under 2021. Det innebär att vi i Sverige har en annan möjlighet att kompensera elkunder utan att behöva ta det över statsbudgeten. Dessa pengar går inte heller att använda till något annat. Vi hade kunnat välja att ta detta över statsbudgeten, men då hade det kanske trängt ut andra angelägna satsningar på polis, rättsväsen, försvar och, inte minst, sänkt skatt på drivmedel.

Det har också varit viktigt att hitta en åtgärd som inte stimulerar ökad användning av el utan tvärtom ger incitament att hushålla med elen. Det har också visat sig att Sverige faktiskt har lyckats minska användningen av el under det senaste året med drygt 12 procent.

Fru talman! Jag vill också påminna om varför befinner vi oss i denna situation. Hur kunde det bli brist på el? Hur kunde ett av världens mest stabila elsystem helt plötsligt inte leverera el när kunderna ville ha el till rimliga priser?

Under de senaste åtta åren har de tidigare regeringarna konsekvent och systematiskt monterat ned det svenska stabila elsystemet.

Den tidigare regeringen hade en beröringsskräck för kärnkraft och de nya tekniska möjligheter som växt fram de senaste åren. Socialdemokraterna och Miljöpartiet har stängt väl fungerande kärnkraftreaktorer i flera omgångar. Så sent som 2020 togs beslut i denna kammare om nedläggning av Ringhals, ett beslut som togs med en enda rösts övervikt. Men redan 2015 slogs en stor spik i kistan för svensk kärnkraft när man höjde effektskatten, vilket ledde till kraftigt höjda kostnader för kärnkraften som kraftslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa förfarandefrågor för elstöd till företag

Fru talman! Det är alltså till stor del därför vi befinner oss i en situation där vi tvingas ge elstöd till både hushåll och företag.

Denna regering är dock handlingskraftig och vet vad den vill. Det är därför vi har ett elstöd på plats för hushållen där utbetalning redan har skett och ett elstöd till företagen som nu är på väg fram. Vi lämnar varken hushåll eller företag i sticket, utan denna regering står bakom och stöttar svenska hushåll och företag.

Fru talman! Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

DebattenHos riksdagen
Replikskiftet · 4 repliker

Fru talman! Ledamoten Ahlstedt ska inledningsvis få ett tips. Ledamoten borde i större utsträckning oroa sig för den verklighet som regeringens vallöften inte klarar av att möta och inte för den retorik som Socialdemokraterna står för i Sveriges riksdag. Vi säger nämligen bara det som alla vet och det som är uppenbart för alla andra.

Jag vet att den roll som Ahlstedt nu har fått - att vara grindvakt åt regeringen - också innebär, eller kan innebära, att integriteten och den egna uppfattningen sätts på undantag. Men jag vill ändå ställa ett par frågor till ledamoten som han skulle kunna få redogöra för svaren på eftersom vi inte har haft möjlighet att diskutera ärendet i dess helhet utan bara förfarandefrågorna.

Det finns en skillnad mellan riksdag och regering. Vi bestämmer, och regeringen verkställer. Vi stiftar lag, och de utför. Lagrådet var i sitt remissyttrande tydliga i sin kritik om att det vi nu väljer att göra innebär att vi lagstiftar om förfarandefrågor men ger regeringen möjlighet till en förordning, och att regeringen också kan ändra det som vi har fattat beslut om. Det blir alltså en uppochnedvänd ordning jämfört med hur det brukar vara, nämligen att vi bestämmer och regeringen utför. Nu ger vi dem helt andra möjligheter.

Lagrådet skriver att det som riksdagen utgått från vid sitt beslut att anta lagförslaget senare kan ändras av regeringen. Jag är nyfiken på hur ledamoten ser på det förfarandet. Är det rätt och rimligt att man begränsar riksdagens tillämpning? Är det rätt och riktigt att man begränsar riksdagens möjlighet att säga vad det är som gäller och att regeringen sedan ska utföra det, eller tycker ledamoten att detta är en väl vald ordning som också ska gälla i kommande beslut i Sveriges riksdag?

Fru talman! Jag tror att det är viktigt att tänka på att det finns både hushåll och företag där ute som behöver det här elstödet. Det är ju utifrån den principen som vi har jobbat hela tiden: att säkerställa att så snabbt som möjligt, så rättssäkert som möjligt och så träffsäkert som möjligt införa elstöd till både hushåll och företag. Utifrån den principen är det otroligt viktigt att säkerställa de olika delarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa förfarandefrågor för elstöd till företag

Ledamoten Karlsson frågade om man kommer att se liknande förslag framöver, och jag kan meddela ledamoten Karlsson att för tillfället kan det bli så att det kan komma andra förslag, men det kan också bli så att man i stället inte ska använda sig av den här formen. Det är väldigt svårt att svara på hur det blir framöver.

Fru talman! Jag tror att vi kommer att få se - beroende på att vi befinner oss i en väldigt svår ekonomisk situation - att det kommer att behövas ytterligare elstöd framöver. De förslagen kommer man att försöka anpassa, och möjligheten finns ju hela tiden att göra förändringar av vilken form man använder sig av.

Med det sagt, fru talman, tror jag att vi kommer att se den här typen av förslag i väldigt begränsad omfattning.

Fru talman! Ledamoten Ahlstedt hade nu möjligheten att ge ett mycket kort och konkret svar på den fråga jag ställde: ja eller nej. I stället kom det två minuters svada där man inte svarade på det jag frågade om. Min fundering var om normhierarkin mellan Sveriges riksdag och regering ska gälla. Ska det vara som Lagrådet säger i sitt yttrande - att det är en singularitet, en engångsföreteelse? För mig är det mycket enkelt.

Jag inser att man i rollen som regeringsföreträdare i Sveriges riksdag ska vara grindvakt, men det finns ju också principer som man inte ska göra avkall på, till exempel förhållandet mellan Sveriges riksdag och regering, vem som stiftar lagen och vem som sedan verkställer. Här föreslås en omvänd ordning som Lagrådet kritiserar och säger borde vara en engångsföreteelse. I min värld - även om jag hade varit regeringsföreträdare och grindvakt - hade svaret varit enkelt. Det hade inte varit långt. Det hade inte varit en massa ord. Det hade varit: "Ja, det är en engångsföreteelse, för så ska vi inte ha det."

Min andra fråga ska jag ställa lite kort. Den gäller detta med återbetalningsskyldighet, som Lagrådet också kritiserar. Nu vänder man på även den principen. Om den som ansöker gör fel är det rimligt att den blir återbetalningsskyldig. Vad man nu säger är att den sökande vid det som kallas misstagsbetalning, det vill säga att då den sökande gjort rätt och fått pengar och det sedan visar sig att Skatteverket har gjort fel, blir återbetalningsskyldig. Det är helt orimligt i min värld.

Som Lagrådet skriver är det så att för företag som fått stöd, men där Skatteverket gjort fel och sedan begärt tillbaka pengarna, kan detta innebära att om företaget gjort investeringar för framtiden kan hela företagets fortbestånd äventyras. Är det rimligt med en sådan ordning? Det skulle jag också vilja att ledamoten svarar på.

Fru talman! Jag tycker också att det är viktigt att vi håller oss till en engångsföreteelse, men givet den svåra ekonomiska situation vi befinner oss i med hög inflation och stigande priser på flera områden kan man inte utesluta någonting när det gäller vilka typer av förslag som kommer fram.

Jag delar ledamoten Karlssons grundprincip gällande den hierarki vi har, men det kan finnas tillfällen då man kommer att göra undantag. Jag tyckte att jag ändå var ganska tydlig.

Fru talman! Den andra frågan handlade om att säkerställa - det finns ju ganska komplexa företagskonstruktioner, och det här elstödet ska gå till både småföretag och stora, internationella multikoncerner - att handlingsfriheten finns, det vill säga att man i vissa lägen måste kunna kräva tillbaka pengar om det har blivit fel.

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.