En förbättrad elevhälsa

Utredningens uppdrag

Utredningen om en förbättrad elevhälsa tillsattes den 7 mars 2024, utredningens delbetänkande Förbättrad stöd i skolan (SOU 2025:44) överlämnades den 10 april 2025 och slutbetänkandet överlämnades den 26 november 2025. I utredningens uppdrag ingick bl.a. att analysera och föreslå hur elevhälsans syfte kan tydliggöras, elevhälsans vårduppdrag kan stärkas, föreslå en elevhälsogaranti samt förbättra elevhälsans samverkan med regionens hälso- och sjukvård och socialtjänst i syfte att bättre tillgodose elevernas behov. Dessa delar redovisas i detta slutbetänkande.

Utredningens förslag i sammanfattning

Elevhälsans syfte och uppdrag förtydligas och vårduppdraget stärks

Utredningen lämnar förslag som innebär att elevhälsan ska skapa förutsättningar för och stödja elevernas lärande, hälsa och utveckling. I arbetet med att stödja elevernas hälsa ska elevhälsan främja elevernas fysiska, psykiska och sociala hälsa samt förebygga och tidigt identifiera ohälsa. Med social hälsa avser utredningen bl.a. social sammanhållning bestående av nära och trygga relationer till andra människor samt upplevelse av bekräftelse och godkännande från andra människor. Forskning har visat att det finns kopplingar mellan fysisk, psykisk och social ohälsa och att social ohälsa kan leda till fysisk ohälsa, ensamhet och låg måluppfyllelse.

Utredningen lämnar förslag som innebär att elevhälsans medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser tydliggörs och förändras. När det gäller elevhälsans psykologiska insats syftar förslagen till att tydliggöra att psykologer både ska ge stöd och hjälp till elever i deras lärande och vara en aktiv del i elevhälsans arbete att främja psykisk hälsa och förebygga och tidigt identifiera psykisk ohälsa. Ett förtydligande görs även gällande elevhälsans specialpedagogiska insats som innebär att insatsen främsta ska fokusera på elevhälsans tvärprofessionella arbete och utgöra en länk mellan elevhälsan och skolan i övrigt. Utredningen anser att specialpedagogers och speciallärares huvudsakliga hemvist ska vara i lärarkollegiet och nära eleverna i undervisningen.

Utredningen föreslår att det ska framgå i lag att elevhälsans arbete ska ske tvärprofessionellt. Utredningen anser att ett tvärprofessionellt arbete som inkluderar elevhälsans samtliga insatser kopplar samman lärande, hälsa och utveckling och är en förutsättning för att elevhälsans professioner ska kunna bidra med sina kompetenser på ett ändamålsenligt sätt.

För att elevhälsans arbete ska genomföras mer likvärdigt och i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet ser utredningen behov av att den lagreglerade beskrivningen av elevhälsans syfte och uppdrag kompletteras med utvecklad reglering i föreskrift. Förslaget syftar även till att möjliggöra tillsyn av elevhälsans arbete.

Skärpta utbildningskrav för vissa av elevhälsans professioner

För att fullgöra elevhälsans syfte och uppdrag ska det enligt utredningen finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog, hälso- och sjukvårdskurator och specialpedagog eller speciallärare. Utredningen lämnar förslag som syftar till att säkerställa att de professioner som ingår i elevhälsan har den kompetens som krävs. Utredningen anser att de utbildningskrav som ställs på professioner i elevhälsans medicinska och psykologiska insatser är tillräckliga, eftersom dessa professioner har legitimation för yrken inom hälso- och sjukvård.

Däremot innebär förslaget en skärpning av utbildningskrav för den som tjänstgör inom elevhälsans psykosociala insats. Utredningen föreslår att elevhälsans psykosociala insats ska utgöras av en hälso- och sjukvårdskurator. Det ska ställas samma krav på den som tjänstgör som kurator inom skolväsendet som inom regionens hälso- och sjukvård. Det är utredningens bedömning att hälso- och sjukvårdskuratorn har den kunskap och kompetens som krävs för att kunna fullgöra de arbetsuppgifter som ingår i elevhälsans psykosociala insats enligt utredningens förslag. Syftet är att säkerställa kvalitet, patientsäkerhet och att elevhälsans psykosociala insats är likvärdig i landets skolor.

Utredningen lämnar en bedömning som innebär att det fortsättningsvis ska finnas tillgång till specialpedagog eller speciallärare inom elevhälsan. Med anledning av utredningen om nya utbildningsvägar och fler möjligheter till behörighet att undervisa inom det specialpedagogiska området (dir. 2025:93) lämnar utredningen inga förslag avseende behörighet för specialpedagog respektive speciallärare i elevhälsan. Utredningen anser att krav på behörighet även ska gälla för elevhälsans specialpedagogiska insats, men bedömer att det inte är ändamålsenligt att i nuläget lämna ett förslag avseende krav på behörighet för specialpedagog respektive speciallärare i elevhälsan, efter- som det omhändertas inom den nya utredningen.

Förstärkta möjligheter för insatser vid lättare fysiska och psykiska vårdbehov

Utredningen lämnar förslag som innebär att elevhälsan ska erbjuda hälso- och sjukvårdsinsatser vid lättare fysiska och psykiska vårdbehov. Det kan handla om en första bedömning av icke-akuta besvär och rådgivning, såsom huvud- eller buksmärta, stress eller tidiga tecken på ätstörning och allergier. Det kan också handla om samtalsstöd vid lättare psykiska vårdbehov för att hantera vardagliga händelser. I elevhälsans uppdrag ingår inte diagnosticering eller att föreskriva läkemedel. Det faller inom ramen för hälso- och sjukvårdens ansvarsområde. Förslaget syftar till att elever i behov av enklare hälso- och sjukvårdsinsatser snabbare ska få insatser innan behoven blir mer omfattande.

Utökade antal hälsobesök och hälsosamtal

Utredningen ser behov av att stärka och tydliggöra hälsobesöken i de obligatoriska skolformerna samt i gymnasieskolan och den anpassade gymnasieskolan. För att markera en förändring föreslår utredningen att hälsobesöken byter namn till stort och litet hälsobesök. Med stort hälsobesök avses hälsoundersökningar och hälsosamtal om fysisk, psykisk och social hälsa. Elever och vårdnadshavare ska ges möjligheter att besvara en nationellt framtagen hälsoenkät inför varje stort hälsobesök. Med litet hälsobesök avses enklare hälsoundersökningar som t.ex. tillväxtmätningar, syn- och hörselkontroller, samt uppföljning av elevers levnadsvanor, psykiska och sociala hälsa.

Elever och elevers vårdnadshavare ska kallas till stort hälsobesök i årskurs 1, 5 och 8 i grundskolan, anpassade grundskolan och specialskolan. I sameskolan, som kommer att vara 7-årig från 2028 när bestämmelser om den 10-åriga grundskolan börjar tillämpas, ska elever och elevers vårdnadshavare kallas till stort hälsobesök i årskurs 1 och 5. Vidare ska elever kallas till litet hälsobesök i årskurs 3 och 6 i de obligatoriska skolformerna. Ett helt nytt hälsosamtal om psykisk och social hälsa ska införas i årskurs 9 i grundskolan, anpassade grundskolan och specialskolan.

Utredningen föreslår att varje elev i gymnasieskolan och den anpassade gymnasieskolan ska kallas till stort hälsobesök under utbildningens första år. Ett helt nytt hälsosamtal om psykisk och social hälsa ska införas under det andra läsåret i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan.

Skolläkare och skolsköterska ska genomföra stort hälsobesök i årskurs 1 i de obligatoriska skolformerna. Övriga hälsobesök ska genomföra av skolsköterskan. Annan legitimerad personal i elevhälsan kan delta vid behov. Skolsköterskan, hälso- och sjukvårdskuratorn eller psykologen ska genomföra hälsosamtalen.

Utredningen ser behov av att stärka förutsättningarna för att hälsobesök och hälsosamtal genomförs mer enhetligt och i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Utredningen föreslår därför att föreskrifter ska tas fram om innehållet i hälsobesök och hälsosamtal.

Stärkt tillgång till elevhälsans professioner

Utredningen lämnar flera förslag som ska stärka elevernas tillgång till elevhälsans professioner. Sammantaget utgör förslagen en garanti som skapar förutsättningar för att eleverna får tillgång till elevhälsan med utgångspunkt från elevernas behov och lokala förutsättningar.

En plan för bemanning av elevhälsan

En ny bestämmelse införs som anger att rektorn ska se till att det upprättas en plan för bemanning inom elevhälsan vid skolenheten. Bemanningsplanen ska innehålla en behovsanalys och en beräkning av skolenhetens personalbehov inom elevhälsans område utifrån nationellt fastställda beräkningsgrunder. Av bemanningsplanen ska det framgå i vilken omfattning det ska finnas tillgång till olika professioner i elevhälsan. Om elevhälsans omfattning vid skolenheten understiger det behov som framgår av bemanningsplanen ska skolhuvudmannen besluta om åtgärder för att säkerställa en tillräcklig tillgång till elevhälsans professioner. Bemanningsplanen ska följas upp årligen och vid behov revideras.

Förslaget syftar till att säkerställa att elever får tillgång till elevhälsans professioner på ett mer likvärdigt sätt utifrån behov och lokala förutsättningar.

Tillgänglighet till elevhälsans professioner i skolans lokaler

Utredningen föreslår en ny bestämmelse som ska tydliggöra att elevhälsans professioner ska finnas tillgängliga i skolans lokaler med en viss frekvens. Förslaget innebär att skolsköterska, hälso- och sjukvårdskurator och specialpedagog eller speciallärare ska finnas tillgängliga varje vecka. Psykolog ska finnas tillgänglig minst varannan vecka och skolläkare minst varje månad. Förslaget syftar till att stärka elevernas tillgång till elevhälsans professioner och skapa förutsättningar för ett tvärprofessionellt arbetssätt i samverkan med skolans övriga personal. Utredningen bedömer att de förslag som lämnas stärker förutsättningarna för tillsyn av elevernas tillgång till elevhälsans professioner.

Tidsfrister i elevhälsan

Utredningen föreslår att eleverna ska garanteras en första bedömning av lättare fysiska och psykiska vårdbehov av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal inom elevhälsan. Utredningen bedömer att detta bör ske inom sju dagar och föreslår att regeringen får meddela föreskrifter om tidsperioden. En första bedömning innebär att elevhälsans professioner ska ta ställning till om elevens behov kan tillgodoses inom elevhälsan eller om eleven bör remitteras till regionens hälso- och sjukvård. Utredningen bedömer att skolsköterska eller hälso- och sjukvårdskurator har den kompetens som krävs för att göra dessa bedömningar. Vid behov ska skolsköterska eller hälso- och sjukvårdskuratorn ha möjlighet att rådfråga skolläkare eller psykolog.

Huvudmannen ska informera om elevhälsans uppdrag och bemanning

Utredningen föreslår att skolhuvudmannen ska informera elever och vårdnadshavare om elevhälsans uppdrag, vilka professioner som ingår i elevhälsan, när de är tillgängliga i skolans lokaler och hur eleverna kan komma i kontakt med dem. I det ingår att informera om elevhälsans sekretess och tystnadsplikt. Informationen ska tas fram i format som är tillgängliga för elever och vårdnadshavare. Förslaget förväntas öka elevers och vårdnadshavares kunskaper om elevhälsans verksamhet, och bidra till bättre förutsättningar för eleverna att ta kontakt och bygga tillitsfulla relationer med elevhälsans professioner.

Vid varje skolenhet ska det finnas en samordnande funktion som ansvarar för att samordna insatser i skolan och av socialtjänsten och av hälso- och sjukvården

Utredningen lämnar förslag som innebär att rektorn ska utse en samordnande funktion i elevhälsan som ansvarar för att samordna insatser från skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård för att säkerställa att elevens behov tillgodoses i skolan. Med utgångspunkt från elevens behov och förutsättningar ska rektorn avgöra vilken av elevhälsans lagstadgade professioner som ska utgöra den samordnande funktionen. Det är frivilligt för eleven och elevens vårdnadshavare att ta del av erbjudande om en samordnande funktion. En förutsättning för samordning av uppgifter är samtycke från eleven och elevens vårdnadshavare.

Den samordnande funktionen ska bidra till en helhetssyn på elevens behov. Den samordnande funktionen ska även ha ett särskilt ansvar för att elever, vårdnadshavare och berörd personal får relevant information om de insatser som olika verksamheter sätter in och på vilket sätt det påverkar elevens skoldag.

Förslaget syftar till att underlätta för vårdnadshavare vars barn har behov av stöd från flera verksamheter och att förbättra samverkan mellan skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård.

Skolhuvudmän ska ingå samverkansöverenskommelser med regionen

Utredningen lämnar förslag som innebär att varje skolhuvudman som bedriver utbildning i de obligatoriska skolformerna samt i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ska ingå en samverkansöverenskommelse med regionen i länet som den bedriver skolverksamhet i.

Samverkansöverenskommelsen ska avse hur skolan tar kontakt och samverkar med hälso- och sjukvården avseende elever som har behov av insatser från regionens hälso- och sjukvård t.ex. primärvård, barn- och ungdomspsykiatri (BUP) och barn- och ungdomshabilitering. Överenskommelsen ska även handla om hur information ska överföras avseende dessa elever om de efter kontakt med regionens hälso- och sjukvård är i behov av fortsatt stöd från elevhälsan eller skolan i övrigt. Det kan exempelvis handla om tydliggörande vid remissförfarande och återkoppling efter behandling. En förutsättning för samverkan är att elev och vårdnadshavare har samtyckt till att information överlämnas mellan verksamheterna.

Förslaget ska tydliggöra ansvarsfördelningen mellan elevhälsan och hälso- och sjukvården. Det ska bidra till en ökad likvärdighet för elever som är i behov av samordnande insatser.

Utredningen bedömer att elevhälsans nuvarande huvudmannaskap är ändamålsenligt

Utredningen har analyserat och tagit ställning till ändamålsenligheten i utformningen av elevhälsans nuvarande huvudmannaskap, och till alternativa huvudmannaskap med kommunen respektive regionen som huvudman. Utredningen bedömer sammantaget att det nuvarande huvudmannaskapet för elevhälsan är ändamålsenligt. I den slutliga bedömningen har förutsättningar för att bedriva elevhälsans verksamhet i enlighet med utredningens föreslagna syfte och uppdrag varit avgörande. Med nuvarande huvudmannaskap kan elevhälsans verksamhet samordnas med den pedagogiska verksamheten på ett enkelt sätt och skapa förutsättningar för ett tvärprofessionellt arbetssätt som bidrar till ett helhetsperspektiv på elevers lärande, hälsa och utveckling. Utredningen bedömer också att det nuvarande huvudmannaskapet underlättar förutsättningarna att erbjuda eleverna hjälp och stöd från elevhälsan i nära anslutning till deras skolvardag. I bedömningen har utredningen även tagit hänsyn till att huvudmannaskapet för elevhälsan ska fungera likvärdigt för såväl kommunala som enskilda huvudmän. Utredningens bedömning förutsätter att utredningens förslag och bedömningar i övrigt genomförs.

Med nuvarande huvudmannaskap kvarstår problem som rör skolhuvudmännens kunskaper och förståelse för elevhälsans medicinska uppdrag. Utredningen bedömer dock att alternativa huvudmannaskap inte är det mest effektiva sättet att komma till rätta med dessa problem. I stället behövs andra insatser som tar sikte på att en tydligare reglering av elevhälsans uppdrag och att samverkan med övriga hälso- och sjukvården stärks.

Insatser för att stärka huvudmannens styrning och ledning av elevhälsan medicinska insatser

Utredningen bedömer att skolhuvudmännen behöver säkerställa att rektorer har tillräckliga kunskaper för att leda elevhälsans medicinska insatser. Utredningen föreslår därför att Socialstyrelsen ska få i uppdrag ta fram stödmaterial om vårdgivaransvaret och ledning och styrning av elevhälsans medicinska insatser, riktat till skolhuvudmän och rektor. Utredningen föreslår dessutom att Skolverket ska få i uppdrag att säkerställa att kunskap om hälso- och sjukvårdslagstiftningen samt elevers hälsa och utveckling ingår dels i rektorsprogrammet, dels i skolchefsutbildningen.

Elevhälsans del i skolans kvalitetsarbete

Utredningen föreslår att bestämmelsen i 2 kap. 25 § skollagen som anger att elevhälsan ska vara en del av skolans kvalitetsarbete ska flyttas till 4 kap. 4 § skollagen. Förslaget innebär ingen ändring i sak men ska understryka att elevhälsan ska vara en integrerad del av planeringen, uppföljningen, analysen och utvecklingen av utbildningen.

Det är utredningens bedömning att elevhälsans verksamhet bör beaktas inom ramen för skolans systematiska kvalitetsarbete. Elevhälsans professioner bör bidra i detta arbete med insikter och perspektiv utifrån sina kompetensområden. Rektorn ansvarar för att kvalitetsarbetet genomförs.

Tystnadsplikt och sekretess

Utredningen har gjort en analys av om det finns behov av att föreslå ändringar i offentlighets- och sekretesslagstiftningen eller andra relevanta bestämmelser om tystnadsplikt med anledning av utredningens förslag. Utredningen har bedömt att utredningens förslag inte föranleder någon förändring av nuvarande reglering.

Utredningens uppdrag

Utredningen om en förbättrad elevhälsa tillsattes den 7 mars 2024 och betänkandet överlämnades den 10 april 2025. I utredningens uppdrag ingick att analysera och föreslå hur elevhälsan kan stärkas i syfte att bättre tillgodose elevernas behov och att föreslå hur arbetet med stöd och särskilt stöd kan förbättras och effektiviseras samt att lämna förslag som innebär att det ska bli enklare att placera elever i mindre och flexibla undervisningsgrupper eller att ge elever enskild undervisning. I detta delbetänkande redovisas den sistnämnda delen av uppdraget.

Utredningens förslag i sammanfattning

Bestämmelserna om extra anpassningar i samtliga skolformer ska avskaffas

Utredningen föreslår att stöd i form av extra anpassningar ska avskaffas. Utredningen lämnar i stället förslag (se nedan) som innebär att barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver för att de ska kunna följa undervisningen samt förslag om stödundervisning. Regleringen och tillämpningen av extra anpassningar har inte fungerat enligt intentionerna. Utredningen anser att krav på extra anpassningar har lett till orimligt många extra anpassningar inom en klass. En överdriven individualisering i en kollektiv verksamhet kan leda till att undervisningen som helhet försämras. Vidare innebär bestämmelsen om extra anpassningar en risk för att utredningar av en elevs behov av särskilt stöd fördröjs.

Garantin för tidiga stödinsatser ska avskaffas

Utredningen föreslår att garantin för tidiga stödinsatser ska avskaffas. Det är utredningens bedömning att garantin för tidiga stödinsatser inte har fungerat enligt intentionerna. De nationella kartläggningsmaterialen och bedömningsstöden som ingår i garantin är inte tillräckligt träffsäkra och de är onödigt tidskrävande. Det innebär att läraren behöver lägga mycket tid på planering, genomförande och bedömning av kartläggningsmaterial i stället för på undervisningen. Vidare har garantin inte lett till att fler elever än tidigare får stödinsatser inom läsning, skrivning och matematik i förskoleklassen och i lågstadiet.

Utredningen föreslår också att de nationella proven i årskurs 3 i grundskolan och sameskolan, samt i årskurs 4 i specialskolan, ska avskaffas. Utredningen gör bedömningen att garantin för tidiga stödinsatser och det nationella provet i årskurs 3 respektive årskurs 4 inte är ändamålsenliga som underlag för bedömning av elevers stödbehov.

Alla barn och elever ska kunna följa undervisningen

Bestämmelserna om alla barns och elevers rätt till ledning och stimulans för att nå så långt som möjligt i sitt lärande är en central utgångspunkt i svensk skola. Att ge alla barn och elever ledning och stimulans är alltså grunden i all undervisning och att ta hänsyn till barns och elevers olika behov och förutsättningar är en viktig del av lärarens uppdrag. Utredningen anser att det i lärarens och förskollärarens uppdrag om att ge ledning och stimulans också ingår att utforma undervisningen så att eleverna ges förutsättningar att följa den. Lärare och förskollärare har undervisning som sin huvuduppgift och särskilda ansvar. Utredningen anser att bestämmelserna i skollagen behöver förtydligas så att lärarens och förskollärarens ansvar att utforma undervisningen för elevers olika behov tydligare framgår. Genom att framhålla att barn och elever ska kunna följa undervisningen tydliggörs att den ledning och stimulans som ges inom ramen för utbildningen ska utformas på ett sätt som tillgodoser barns och elevers olika behov. Undervisningen ska alltså, vad gäller elever, utformas så att den är tillgänglig för eleverna på ett sätt som ger eleverna möjlighet att utvecklas enligt målen för utbildningen. Utredningen föreslår därför att bestämmelserna ändras så att det framgår att alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver för att de ska kunna följa undervisningen.

Standardiserade tester införs för att uppmärksamma elever med stödbehov

Det är angeläget att elevers eventuella stödbehov uppmärksammas tidigt. Uppföljningar visar att många av de elever som inte når behörighet till gymnasieskolans nationella program har uppvisat svårigheter redan tidigt under skolåren. I den mån elever ges stöd är stödet ofta otillräckligt och sätts in för sent. Det finns starkt stöd i forskning för att tidiga insatser är viktiga för elevernas kunskapsutveckling. Detta talar för att mer behöver göras för att tidigt upptäcka elevers behov av stöd. Utredningen föreslår därför att standardiserade tester ska införas i de obligatoriska skolformerna för att identifiera elever som har behov av stöd i läs-, skriv- och matematikutveckling. Det är utredningens bedömning att nationellt framtagna standardiserade tester kan bidra till att stödbehov upptäcks tidigt, vilket skapar förutsättningar för tidiga stödinsatser. Vidare anser utredningen att standardiserade tester kan bidra till större likvärdighet i bedömningen av elevers stödbehov.

Stödundervisning införs som en ny stödform

Grunden för att elever ska ges förutsättningar att utvecklas enligt utbildningens mål är en undervisning av hög kvalitet där läraren tar hänsyn till elevers olika förutsättningar och behov. Ibland kan dock elever, trots en god och anpassad undervisning, ha behov av intensifierat stöd. Särskilt i de tidiga skolåren finns behov av insatser som leder till att alla elever utvecklar grundläggande färdigheter i läsning, skrivning och matematik. I dag sätts stödinsatser ofta in för sent och det behövs därför ett stöd som kan sättas in snabbt och som är flexibelt.

Det ställs alltför höga krav på att lärare ska kunna ge varje enskild elev individuellt stöd inom den ordinarie undervisningen enligt bestämmelserna om extra anpassningar. Det är därför angeläget att sådant individuellt stöd kan ges i andra former än inom ramen för ordinarie undervisning. Utredningen föreslår därför att en elev ska få rätt till stödundervisning om eleven riskerar att inte kunna följa undervisningen och har svårt att tillgodogöra sig kunskaper i förhållande till ämnets syfte och centrala innehåll. Utredningen föreslår att stödundervisning får ges i mindre grupper eller enskilt. Stödundervisning ska vara ett komplement till den ordinarie undervisningen parallellt med eller utöver den. Ansvarig lärare ska bedöma behovet av stödundervisning och anmäla det till rektorn. Vid behov ska samråd ske med speciallärare eller specialpedagog vid bedömning och planering av stödundervisning. Rektorn ska se till att eleven ges stödundervisning skyndsamt.

Stödundervisning ska vara ett ämnesspecifikt stöd och omfatta samtliga ämnen i de obligatoriska skolformerna och ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan. Utredningen föreslår att stödundervisning ska ges som längst i två månader och i högst tre ämnen åt gången och utvärderas senast inom en månad efter att den har påbörjats.

Bestämmelserna om utredning av en elevs behov av särskilt stöd i skollagen ska förtydligas

Utredningen konstaterar att utredningar av en elevs behov av särskilt stöd inte alltid genomförs skyndsamt. Dessutom är det ibland otydligt om en anmälan gällande en elevs behov av särskilt stöd har gjorts eller inte. Sammantaget kan konsekvensen bli att en utredning av en elevs behov av särskilt stöd, och i förlängningen också insättandet av stödåtgärder, fördröjs. Det är angeläget att en elev i behov av särskilt stöd ges detta stöd utan onödigt dröjsmål. Utredningen föreslår därför ändringar i skollagen som syftar till att undanröja hinder för att en utredning om särskilt stöd ska inledas. Förslaget innebär att det inte ska finnas något krav på att annat stöd ska ha getts innan en utredning om särskilt stöd ska inledas. Den föreslagna ändringen syftar till att elever i behov av stöd ska få det mer skynd- samt än i dag. Vidare föreslår utredningen ändringar i bestämmelserna så att det framgår att det är den ansvariga läraren eller mentorn som ska göra anmälan till rektorn om att en utredning av en elevs behov av särskilt stöd ska inledas. Anmälan ska vara skriftlig.

Att en hög andel elever med särskilt stöd inte når måluppfyllelse indikerar att utformningen av särskilt stöd i dag inte är tillräckligt träffsäker. Utredningen anser att specialpedagogisk kompetens är nödvändig för att uppnå ökad kvalitet i arbetet. Därför föreslår utredningen att samråd alltid ska ske med speciallärare eller specialpedagog i en utredning av en elevs behov av särskilt stöd.

Av nuvarande lydelse i 3 kap. 8 § skollagen framgår att särskilt stöd ska ges inom den elevgrupp som eleven tillhör. Det är utredningens bedömning att nuvarande lydelse är begränsande och inte i tillräcklig utsträckning betonar att det är elevens behov som ska vara utgångspunkt i organiseringen av det särskilda stödet. Utredningen föreslår därför att bestämmelserna ändras så att det inte ställs krav på att det särskilda stödet ska ges i den elevgrupp som eleven tillhör.

Elevens stödbehov ska styra om en elev ska ges undervisning i särskild undervisningsgrupp eller enskilt

Utredningen föreslår att det inte ska krävas särskilda skäl för att kunna fatta beslut om enskild undervisning och särskild undervisningsgrupp. Fokus i skolans arbete med stödinsatser ska vara att identifiera elevens behov samt vilken undervisning och lärmiljö som bäst kan möta dessa behov och skapa förutsättningar för eleven att tillgodogöra sig kunskaper i förhållande till ämnets syfte och centrala innehåll. Utredningen anser att nuvarande krav på särskilda skäl, för att få besluta om att en elev ska ges särskilt stöd i enskild undervisning och särskild undervisningsgrupp, är begränsande. Bestämmelserna utgår inte från att det är elevens behov av stöd som ska vara avgörande för vilken typ av särskilt stöd som bör ges. Det ska också förtydligas att särskilt stöd som ges i enskild undervisning eller i särskild undervisningsgrupp utgör undervisning.

Anpassad studiegång får bara ges i sista hand

Ett beslut om anpassad studiegång är en mycket ingripande åtgärd som kan få allvarliga konsekvenser för individen. Beslutet behöver därför vara välgrundat. Eftersom det finns indikationer på att beslut om anpassad studiegång fattas på svaga grunder och omfattar ett förhållandevis högt antal elever anser utredningen att det finns behov av ett förtydligande i bestämmelserna. Utredningen föreslår därför att beslut om anpassad studiegång endast får fattas om elevens behov av särskilt stöd inte kunnat tillgodoses genom andra former av särskilt stöd. Det innebär att en förutsättning för att anpassad studiegång ska få användas är att alla de möjligheter till särskilt stöd som regleras i 3 kap. är uttömda eller bedömts olämpliga. Det ska också förtydligas i bestämmelserna att beslutet ska föregås av information till eleven och elevens vårdnadshavare om beslutets konsekvenser.

Lättläst sammanfattning

Om utredningen

Utredningens namn är Utredningen om en förbättrad elevhälsa (U 2024:01).

Detta delbetänkande heter Förbättrat stöd i skolan. Åsa Lundkvist har varit särskild utredare.

Elever ska få snabbt stöd i skolan

Sveriges regering tycker att skolan ska bli bättre på att ge elever snabbt stöd.

Därför har regeringen bett en person ta fram förslag på stöd.

En sådan person kallas särskild utredare.

Utredaren vill ändra i Sveriges skollag.

Ändringarna ska göra det tydligt vad skolan ska göra

för de elever som behöver stöd.

Så ska eleverna få stöd

Det här är utredarens fem viktigaste förslag.

1. Det ska bli tydligare vilket stöd som lärarna ska ge i klassrummet

Det blir lättare för elever att lära sig nya saker i skolan

när lärarna ger tydligare stöd i klassrummet. Lärarna kan

• förklara en text och hjälpa eleverna att förstå texten bättre

• förklara det som är svårt på ett lättare sätt

• se att eleverna förstår.

2. Eleverna ska få stöd i mindre grupper

Elever kan ha svårt att lära sig nya saker på de vanliga lektionerna i klassrummet. De här eleverna ska få stöd

i mindre grupper eller ensamma med läraren.

I de mindre grupperna eller ensamma med läraren kan eleverna

• träna på att läsa eller räkna

• öva mer på något som är svårt att förstå

• få hjälp att förstå på ett lättare sätt.

När en elev har arbetat en viss tid ska läraren kolla hur det har fungerat. Sen ska läraren bestämma

om eleven behöver mer stöd.

3. Eleverna ska få särskilt stöd snabbare

En del elever behöver extra mycket hjälp för att bli godkända i ett eller flera ämnen. De eleverna ska snabbt få särskilt stöd.

För den elev som behöver stöd ofta eller länge ska läraren skriva till sin rektor.

Sen ska rektorn snabbt se vilket stöd eleven behöver.

Det särskilda stödet kan till exempel vara att

• en speciallärare hjälper eleven på lektionerna

• en lärare undervisar i en liten grupp

• en lärare undervisar eleven ensam.

4. Alla elever ska göra tester

Utredaren vill ha nya tester som alla elever ska göra. Testerna kallas standardiserade tester.

Med hjälp av testerna vet läraren vilka elever som behöver stöd.

Det kommer finnas tre olika tester:

1. läsa

2. skriva

3. räkna.

Eleverna ska göra testerna

under en vanlig lektion i klassrummet.

Testerna är för alla elever som går i grundskolan.

Elever i anpassade grundskolan, sameskolan

eller specialskolan ska också göra standardiserade tester.

5. Det ska bli svårare att få anpassad studiegång

En rektor kan bestämma att en elev får läsa färre ämnen i skolan.

Det är för att eleven ska få det lättare och kallas för anpassad studiegång.

Men anpassad studiegång kan vara dåligt för en elev. Det kan till exempel göra det svårt

att komma in på gymnasiet.

Därför vill utredaren att elever ska få stöd innan de får anpassad studiegång.

Både elever och föräldrar ska dessutom

få tydlig information om att det kan vara dåligt med anpassad studiegång.