Pressmeddelanden och pressträffar från regeringen, riksdagen och partierna

Tisdagen den 10 november håller utrikesutskottet ett öppet sammanträde med Sveriges EU-kommissionär Jessika Roswall om kommissionens arbetsprogram för 2027. Till sammanträdet är övriga utskott och EU-nämnden inbjudna att delta. Tid: Klockan 9–10.30 Plats: Förstakammarsalen, ingång Riksplan. Hitta till riksdagen Följ sammanträdet Sammanträdet är öppet för allmänhet och media. Det kan ses direkt och i efterhand via riksdagens webb-tv. Webb-tv Pressackreditering till riksdagen Journalister och fotografer som vill arbeta på egen hand i riksdagens lokaler behöver ha riksdagens pressackreditering. Information finns på riksdagens webbplats. Pressackreditering Kontaktperson för media Jonas Andersson, utrikesutskottets kansli, telefon 08 786 42 84, e-post [email protected]

EU-nämnden håller ett öppet sammanträde tisdagen den 10 november. Under sammanträdet informerar och samråder statsminister Ulf Kristersson (M) med EU-nämnden inför informellt möte mellan EU:s stats- och regeringschefer den 13 november 2026. Tid: Klockan 14.30–16 Plats: Skandiasalen, ingång från Mynttorget 1 Hitta till riksdagen Följ sändningen Sammanträdet är öppet för allmänhet och media och går att se direkt eller i efterhand via riksdagens webb-tv. Webb-tv Pressackreditering till riksdagen Journalister och fotografer som vill arbeta på egen hand i riksdagens lokaler behöver ha riksdagens pressackreditering. Information och ansökningsblankett finns på riksdagens webbplats. Pressackreditering Återrapportering Återrapportering från mötet sker den 17 november klockan 13. Kontaktperson för media Jerker Stattin, kanslichef EU-nämndens kansli, telefon: 08-786 41 93, e-post [email protected]

Mot bakgrund av de nya omständigheter som framkommit idag förlänger talman Andreas Norlén Ulf Kristerssons sonderingsuppdrag med ytterligare några dagar. Besked om ny dag för Ulf Kristerssons rapport till talmannen meddelas senare. Talman Andreas Norlén gav den 3 november Ulf Kristersson (M) i uppdrag att sondera förutsättningarna för att bilda regering. Ulf Kristersson skulle ha rapporterat sitt sonderingsuppdrag senast den 10 november. – Mot bakgrund av den nya information som framkommit under dagen har jag efter att ha samtalat med Ulf Kristersson beslutat att förlänga hans sonderingsuppdrag med ytterligare några dagar, säger talman Andreas Norlén. – Apropå dagens uttalanden från Centerpartiet vill jag också upprepa det jag har sagt tidigare: att någon har ett sonderingsuppdrag innebär ingen begränsning av andras möjligheter att agera. Det krävs inte ett formellt sonderingsuppdrag för att partier ska kunna ha dialog med varandra, tillägger talmannen. Pressackreditering och annan praktisk information Journalister och fotografer som vill arbeta på egen hand i riksdagens lokaler behöver ha riksdagens pressackreditering. • Praktisk information för arbete i anslutning till riksdagsvalet

Konstitutionsutskottet (KU) har behandlat förslag till grundlagsändringar i regeringsformen och ändringar i riksdagsordningen. Förslaget handlar bland annat om att riksdagen och regeringen ska ges bättre förutsättningar att i krig och andra svåra kriser fullgöra sina uppgifter och fatta nödvändiga beslut på legal grund. Utskottet föreslår att riksdagen säger ja till det vilande grundlagsförslaget. Miljöpartiet reserverar sig mot förslaget. Förslaget är ett så kallat vilande grundlagsförslag, vilket innebär att riksdagen har tagit ett beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle. Förslaget innebär bland annat följande: • Riksdagens möjligheter att sammanträda stärks. • Riksdagens krigsdelegation behålls för krig och krigsfara, och reglerna om delegationen justeras. Bland annat får talmannen en roll som motsvarar den i riksdagen. Vidare ska en ledamot som blir statsråd inte längre kunna ingå i delegationen. • Det införs nya bestämmelser om normgivning i allvarliga fredstida krissituationer. Regleringen innebär att riksdagen med kvalificerad majoritet ska kunna ge regeringen särskilda befogenheter att meddela föreskrifter om det behövs för att hantera krissituationen. Befogenheterna ska när som helst kunna återkallas av riksdagen. Utskottet föreslår också att riksdagen antar förslag till vissa lagtekniska och redaktionella ändringar i riksdagsordningen, samt en redaktionell ändring i offentlighets- och sekretesslagen. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2027. Utskottets förslag till ändring i en huvudbestämmelse i riksdagsordningen föreslås börja gälla den 2 januari 2027. Särskilda regler vid grundlagsändringar Eftersom förslaget gäller regeringsformen som är en grundlag krävs att riksdagen röstar likadant två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Samma regler gäller i detta fall ändringarna i riksdagsordningens huvudbestämmelser i det vilande förslaget. Det första beslutet om förslaget togs den 3 december 2025 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval. Se utskottets betänkanden nedan under rubriken Dokument. Reservation Miljöpartiet har invändningar mot den del av grundlagsförslaget som innebär att regeringen ska få samma möjlighet som riksdagen att införa regler om begränsningar av fri- och rättigheter eller på civilrättens område utan att varken aktiveringsbeslutet fattas av riksdagen eller att reglerna godkänns av riksdagen på förhand. Eftersom det vilande förslaget endast kan antas eller förkastas i sin helhet anser Miljöpartiet att riksdagen ska säga nej till hela förslaget. Planerad dag för debatt och beslut Planerad dag för debatt och beslut om ärendet är onsdagen den 11 november. Debatt och beslut sänds via riksdagens webb-tv och går att se direkt eller i efterhand. Webb-tv Ledamöter Konstitutionsutskottets ledamöter Dokument • Konstitutionsutskottets betänkande 2026/27:KU6 Stärkt konstitutionell beredskap (vilande grundlagsförslag m.m.) • Konstitutionsutskottets betänkande 2025/26:KU8 Stärkt konstitutionell beredskap Kontaktperson för media Judit Farago Gontier, föredragande, konstitutionsutskottet, telefon: 08-786 51 62, e-post: [email protected] Om utskottens förslag till beslut Innan riksdagen fattar beslut i en fråga behandlas den först i något av riksdagens utskott. Utskottet lämnar sitt förslag till beslut utifrån vad majoriteten av ledamöterna i utskottet tycker. De som inte håller med får lämna invändningar, i form av så kallade reservationer. Riksdagen beslutar oftast som utskotten föreslår, men ibland får en reservation fler röster.

Konstitutionsutskottet (KU) har behandlat ett förslag till grundlagsändringar i regeringsformen. Förslaget handlar bland annat om att abort ska bli en grundlagsskyddad fri- och rättighet. Utskottet föreslår att riksdagen säger ja till det vilande grundlagsförslaget. Vänsterpartiet och miljöpartiet reserverar sig mot förslaget. Förslaget är ett så kallat vilande grundlagsförslag, vilket innebär att riksdagen har tagit ett beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle. Det vilande förslaget om ändringar i regeringsformen innebär att • rätten till abort införs i regeringsformen som en ny grundläggande fri- och rättighet • det ska bli möjligt att genom lag ta det svenska medborgarskapet ifrån en person som har dubbla medborgarskap och som har fått medborgarskapet på felaktiga grunder eller som har dömts för brott som allvarligt skadar Sveriges vitala intressen • föreningsfriheten, det vill säga friheten att bland annat starta föreningar, ska kunna begränsas genom lag när det gäller sammanslutningar som ägnar sig åt allvarlig brottslighet för ekonomisk vinning eller annan otillbörlig fördel. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2027. Särskilda regler vid grundlagsändringar Eftersom förslaget gäller ändringar i regeringsformen som är en grundlag krävs att riksdagen röstar likadant två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Det första beslutet om förslaget togs den 20 maj 2026 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval. Se utskottets betänkanden nedan under rubriken Dokument. Reservationer Vänsterpartiet och miljöpartiet har invändningar mot delar av förslaget. Bland annat menar de att förslaget att kunna återkalla medborgarskap är för långtgående och riskerar att inskränka på medborgarskyddet. Eftersom det vilande förslaget endast kan antas eller förkastas i sin helhet anser de att riksdagen ska säga nej till hela förslaget. Planerad dag för debatt och beslut Planerad dag för debatt och beslut om ärendet är onsdagen den 11 november. Debatt och beslut sänds via riksdagens webb-tv och går att se direkt eller i efterhand. Webb-tv Ledamöter Konstitutionsutskottets ledamöter Dokument • Konstitutionsutskottets betänkande 2026/27: KU9 En grundlagsskyddad aborträtt samt utökade möjligheter att begränsa föreningsfriheten och rätten till medborgarskap (vilande grundlagsförslag) • Konstitutionsutskottets betänkande 2025/26: KU34 En grundlagsskyddad aborträtt samt utökade möjligheter att begränsa föreningsfriheten och rätten till medborgarskap. Kontaktperson för media Kristina Örtenhed, utskottsråd, konstitutionsutskottet, telefon: 08 786 44 21, e-post: [email protected] Om utskottens förslag till beslut Innan riksdagen fattar beslut i en fråga behandlas den först i något av riksdagens utskott. Utskottet lämnar sitt förslag till beslut utifrån vad majoriteten av ledamöterna i utskottet tycker. De som inte håller med får lämna invändningar, i form av så kallade reservationer. Riksdagen beslutar oftast som utskotten föreslår, men ibland får en reservation fler röster.

Konstitutionsutskottet (KU) har behandlat ett förslag till en grundlagsändring i tryckfrihetsförordningen. Förslaget handlar om att en digital upptagning som har tagits i beslag eller kopierats vid en husrannsakan inte ska anses vara en allmän handling. Utskottet föreslår att riksdagen säger ja till det vilande grundlagsförslaget. Förslaget är ett så kallat vilande grundlagsförslag, vilket innebär att riksdagen har tagit ett beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle. Det vilande förslaget om ändring i tryckfrihetsfrihetsförordningen innebär att en upptagning för automatiserad behandling som har tagits i beslag eller kopierats vid en husrannsakan, bland annat i en brottsutredande verksamhet, inte ska anses vara en allmän handling. Detsamma gäller en sådan upptagning som har kommit in till en myndighet till följd av att myndigheten har tagit över ansvaret för den beslagtagna informationsbäraren eller kopian från husrannsakan. Om en upptagning tillförs en utredning av brott eller brottslig verksamhet eller annan verksamhet hos myndigheten ska den dock även fortsättningsvis utgöra en allmän handling. Lagändringen föreslås börja gälla den 1 januari 2027. Särskilda regler vid grundlagsändringar Eftersom förslaget gäller en ändring i tryckfrihetsförordningen som är en grundlag krävs att riksdagen röstar likadant två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Det första beslutet om förslaget togs den 22 april 2026 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval. Se utskottets betänkanden nedan under rubriken Dokument. Planerad dag för debatt och beslut Planerad dag för debatt och beslut om ärendet är onsdagen den 11 november. Debatt och beslut sänds via riksdagens webb-tv och går att se direkt eller i efterhand. Webb-tv Ledamöter Konstitutionsutskottets ledamöter Dokument • Konstitutionsutskottets betänkande 2026/27:KU8 Insyn i handlingar som inhämtas genom beslag och kopiering vid husrannsakan (vilande grundlagsförslag) • Konstitutionsutskottets betänkande 2025/26:KU33 Insyn i handlingar som inhämtas genom beslag och kopiering vid husrannsakan Kontaktperson för media Judit Farago Gontier, föredragande, konstitutionsutskottet, telefon: 08 786 51 62, e-post: [email protected] Om utskottens förslag till beslut Innan riksdagen fattar beslut i en fråga behandlas den först i något av riksdagens utskott. Utskottet lämnar sitt förslag till beslut utifrån vad majoriteten av ledamöterna i utskottet tycker. De som inte håller med får lämna invändningar, i form av så kallade reservationer. Riksdagen beslutar oftast som utskotten föreslår, men ibland får en reservation fler röster.

Konstitutionsutskottet (KU) har behandlat ett förslag till grundlagsändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Förslaget innebär att det blir möjligt att i vanlig lag reglera vissa tillgänglighetskrav för att till exempel säkerställa tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Utskottet föreslår att riksdagen säger ja till det vilande grundlagsförslaget. Förslaget är ett så kallat vilande grundlagsförslag, vilket innebär att riksdagen har tagit ett beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle. Det vilande förslaget om ändring i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen innebär att fler krav som avser tillgänglighet ska kunna ställas i vanlig lag på produkter och tjänster som omfattas av grundlagsskydd. Syftet med ändringarna är att säkerställa tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning samt de krav som följer av medlemskapet i Europeiska unionen. De föreslagna ändringarna innebär bland annat följande: • Utrymmet utvidgas för att ställa krav på att införa och på ett visst sätt utforma produktinformation, exempelvis på en förpackning. • Det ska bli möjligt att ställa tillgänglighetskrav som rör information, format och funktion på bland annat e-böcker och e-handelstjänster. • Skyldighet för nätinnehavare att vidaresända tillgänglighetstjänster, som textning och tolkning, ska kunna gälla andra än public service-företagens program. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2027. Särskilda regler vid grundlagsändringar Eftersom förslaget gäller tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som båda är grundlagar, krävs att riksdagen röstar likadant två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Det första beslutet om förslaget togs den 22 april 2026 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval. Se utskottets betänkanden nedan under rubriken Dokument. Planerad dag för debatt och beslut Planerad dag för debatt och beslut om ärendet är onsdagen den 11 november. Debatt och beslut sänds via riksdagens webb-tv och går att se direkt eller i efterhand. Webb-tv Ledamöter Konstitutionsutskottets ledamöter Dokument • Konstitutionsutskottets betänkande 2026/27:KU7 Tillgänglighetskrav för vissa medier (vilande grundlagsförslag) • Konstitutionsutskottets betänkande 2025/26:KU32 Tillgänglighetskrav för vissa medier Kontaktperson för media Judit Farago Gontier, föredragande, konstitutionsutskottet, telefon: 08-786 51 62, e-post: [email protected] Om utskottens förslag till beslut Innan riksdagen fattar beslut i en fråga behandlas den först i något av riksdagens utskott. Utskottet lämnar sitt förslag till beslut utifrån vad majoriteten av ledamöterna i utskottet tycker. De som inte håller med får lämna invändningar, i form av så kallade reservationer. Riksdagen beslutar oftast som utskotten föreslår, men ibland får en reservation fler röster.

Riksdagen sa ja till flera förslag till grundlagsändringar: att stärka justitieombudsmännens konstitutionella ställning i grundlagen, att förtydliga grundlagsbestämmelse om hets mot folkgrupp och att stärka skyddet för demokratin och domstolarnas oberoende. Besluten gäller så kallade vilande grundlagsförslag, vilket betyder att riksdagen har tagit ett beslut i frågorna vid ett tidigare tillfälle.

Talman Andreas Norlén har idag, tisdagen den 3 november, gett Ulf Kristersson (M) i uppdrag att sondera förutsättningarna för att bilda regering. Riksdagen prövade tisdagen den 3 november talman Andreas Norléns förslag om Elisabeth Thand Ringqvist (C) som statsminister. Riksdagen röstade nej till talmannens förslag då fler än hälften av riksdagens ledamöter röstade emot förslaget. Talman Andreas Norlén har därefter samtalat med Ulf Kristersson (M). Talmannen har även överlagt med de vice talmännen och informerat kungen. Eftersom Elisabeth Thand Ringqvist inte har godkänts av riksdagen ger talmannen som tidigare aviserats Ulf Kristersson i uppdrag att från och med tisdagen den 3 november sondera förutsättningarna för att bilda en regering som kan tolereras av riksdagen. Ulf Kristersson kommer att rapportera sitt sonderingsuppdrag senast den 10 november. Pressackreditering och annan praktisk information Journalister och fotografer som vill arbeta på egen hand i riksdagens lokaler behöver ha riksdagens pressackreditering. • Praktisk information för arbete i anslutning till riksdagsvalet

Tisdagen den 3 november prövades talmannens förslag till ny statsminister i kammaren. Talmannens förslag var Elisabeth Thand Ringqvist (C). Riksdagen röstade nej till talmannens förslag då fler än hälften av riksdagens ledamöter röstade emot förslaget. Om mer än hälften av riksdagens ledamöter, det vill säga minst 175, röstar mot talmannens förslag till ny statsminister går det inte igenom. Annars är det godkänt. Voteringsresultatet i kammaren: Så röstade partierna Socialdemokraterna Ja – 0 röster, Nej – 99 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0 Moderaterna Ja – 0 röster, Nej – 70 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0 Sverigedemokraterna Ja – 0 röster, Nej – 62 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0 Vänsterpartiet Ja – 0 röster, Nej – 30 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0 Centerpartiet Ja – 25 röster, Nej – 0 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0 Kristdemokraterna Ja – 0 röster, Nej – 22 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0 Miljöpartiet Liberalerna Ja – 0 röster, Nej – 19 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0 Dokument Omröstning: Prövning av talmannens förslag till statsminister den 3 november Webb-tv Prövningen av talmannens förslag till statsminister går att se i efterhand via riksdagens webb-tv. Sändningen tolkades till teckenspråk. • Webb-tv: Prövning av talmannens förslag till statsminister • Webb-tv: Prövning av talmannens förslag till statsminister – teckenspråkstolkad Vad händer nu? Om ett förslag till statsminister inte får tillräckligt stöd vid en omröstning i riksdagen får talmannen lägga fram ett nytt förslag till statsminister. Talmannen får lägga fram sammanlagt fyra förslag till statsminister. Om inget av förslagen godkänns av riksdagen ska extra val hållas inom tre månader. Bakgrund Söndagen den 13 september var det val till riksdagen. Den 17 september begärde statsminister Ulf Kristersson (M) att bli entledigad från sitt uppdrag som statsminister och talmannen beslutade att entlediga statsministern samt övriga statsråd. Talmannen har till uppgift att ta fram ett förslag till ny statsminister för riksdagen att ta ställning till. I uppdraget ingår att samtala med företrädare för samtliga riksdagspartier samt att överlägga med de vice talmännen. Talmannen håller också statschefen informerad om det aktuella läget i arbetet med att ta fram förslag till statsminister. Fram till dess att en ny regering tillträtt i samband med en skifteskonselj är Ulf Kristersson (M) statsminister i övergångsregeringen som består av företrädare för Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Mer information • Så bildas en ny regering • Valet och regeringsbildningen 2026

Partibidragsnämnden har i dag, den 2 november 2026, beslutat om totalt 14 999 660 kronor i statligt stöd till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer för stödåret 2027. Samtliga riksdagspartiers kvinnoorganisationer har ansökt om stöd för 2027 enligt lagen om statligt stöd till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer. Partibidragsnämnden har i dag beslutat om följande stöd för stödåret 2027: • Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund: 2 945 910 kronor • Moderaterna: 2 385 050 kronor • Sverigedemokraternas Kvinnoförbund: 2 230 330 kronor • Vänsterpartiet: 1 611 450 kronor • Centerkvinnorna: 1 514 750 kronor • Kristdemokratiska Kvinnoförbundet: 1 456 730 kronor • Miljöpartiet: 1 456 730 kronor • Liberala Kvinnor: 1 398 710 kronor Totalt: 14 999 660 kronor Partibidragsnämnden består av före detta justitierådet Gudmund Toijer, ordförande, före detta justitierådet Mari Andersson och justitierådet Linda Haggren. För mer information • Partibidragsnämndens kansli, telefon 08-786 42 59 e-post: [email protected] • Riksdagsförvaltningens presstjänst: 08-786 62 00

Partibidragsnämnden har i dag, den 2 november 2026, beslutat om totalt 167 670 250 kronor i statligt stöd till politiska partier för stödåret 2026/27. Samtliga riksdagspartier har ansökt om stöd för tiden den 15 oktober 2026–14 oktober 2027 enligt lagen om statligt stöd till politiska partier. Partibidragsnämnden har i dag beslutat om följande stöd för stödåret 2026/27: • Socialdemokraterna: 42 627 524 kronor • Moderaterna: 29 027 572 kronor • Sverigedemokraterna: 30 363 784 kronor • Vänsterpartiet: 14 649 800 kronor • Centerpartiet: 14 203 596 kronor • Kristdemokraterna: 12 656 980 kronor • Miljöpartiet: 12 507 176 kronor • Liberalerna: 11 633 818 kronor Totalt: 167 670 250 kronor Partibidragsnämnden består av före detta justitierådet Gudmund Toijer, ordförande, före detta justitierådet Mari Andersson och justitierådet Linda Haggren. För mer information • Partibidragsnämndens kansli: 08-786 42 59 e-post: [email protected] • Riksdagsförvaltningens presstjänst: 08-786 62 00

Totalt 19 ledamöter från Sveriges riksdag deltog i Nordiska rådets 78:e session i Finlands riksdag i Helsingfors den 26–29 oktober. Årets tema, ”Nordisk övergripande säkerhet”, satte fokus på hur de nordiska länderna tillsammans kan stärka sin säkerhet, beredskap och förmåga att möta framtidens utmaningar. Nordiska rådets session är Nordens största politiska toppmöte och en viktig mötesplats för parlamentariker från de nordiska länderna. Genom sessionen ges möjlighet att diskutera gemensamma utmaningar, stärka det politiska samarbetet och utveckla gemensamma lösningar för framtiden. Sessionens öppningsdag inleddes med ett toppmöte mellan de nordiska statsministrarna och regeringsledarna och Nordiska rådet. Finlands president Alexander Stubb deltog som gästtalare och betonade betydelsen av ett starkt nordiskt samarbete i det rådande internationella läget. Säkerhet och fortsatt stöd till Ukraina i fokus Under toppmötet framhöll de nordiska statsministrarna och regeringsledarna vikten av ett fortsatt starkt stöd till Ukraina. De underströk även behovet av att fördjupa det nordiska samarbetet för att stärka beredskapen och säkerheten inom flera samhällsområden. Ukrainas utrikesminister Andrij Sybiha deltog vid sessionens utrikespolitiska debatt och framhöll betydelsen av de nordiska ländernas starka och ihållande stöd för Ukraina. President Alexander Stubb lyfte fram att det nordiska samarbetet har ett starkt stöd bland befolkningarna och att de nordiska länderna har goda möjligheter att tillsammans bidra till utvecklingen även på den internationella arenan. Han efterlyste samtidigt mer konkret handling för att omsätta samarbetet i resultat. Nordisk beredskap och samhällssäkerhet Vid sessionen antog Nordiska rådet en uppdaterad strategi för samhällssäkerhet och beredskap. Nordiska rådet vill ha ett tydligare politiskt ansvar och ett närmare nordiskt samarbete kring beredskap, försörjningstrygghet och demokratisk motståndskraft. Den nya strategin innehåller konkreta rekommendationer till de nordiska regeringarna. Målet är en gemensam nordisk situationsförståelse, gemensamma riskbedömningar och en bättre förmåga att agera tillsammans före, under och efter kriser. I samband med sessionen samlades även rådets utskott och presidium för att diskutera gemensamma nordiska utmaningar och politiska initiativ. En aspekt som lyftes är att arbetet med att undanröja gränshinder behöver stärkas för att rusta Norden inför eventuella kriser. På agendan stod bland annat ökat samarbete mellan Norden och Kanada, Östersjöns miljö och hållbara fiske, Nordens konkurrenskraft och digitala självförsörjning samt frågor om välfärd, hälsa, utbildning och kultur. En fråga som lyftes i flera debatter var förnyandet av Helsingforsavtalet, som utgör grunden för det nordiska samarbetet. Grönland och Färöarnas regeringsledare framhöll vikten av att Färöarna, Grönland och Åland ska kunna delta i det nordiska samarbetet på lika villkor. Norsk dominans när Nordiska rådets priser 2026 delades ut I samband med sessionen delades Nordiska rådets priser ut inom litteratur, barn- och ungdomslitteratur, film, musik och miljö till 2026 års pristagare. Prissumman uppgår till 300 000 danska kronor och delades ut den 27 oktober. Litteraturpriset gick till Sigbjørn Skådens Láŋtdievvá / Planterhaug, medan Hilde Hagerup tilldelades barn- och ungdomslitteraturpriset för Du eneste – historien om Gunvor Hofmo og Ruth Maier. Filmpriset gick till Sentimental Value av Joachim Trier med flera, musikpriset till Elja av Kristine Tjøgersen och Benedicte Maurseth, och miljöpriset till ungdomsorganisationen Miljøagentene. Samtliga fem priser gick till norska pristagare. För första gången på 35 år tilldelades Nordiska rådets litteraturpris ett verk skrivet på samiska. Om Nordiska rådet I Nordiska rådet samarbetar de nordiska ländernas parlament och regeringar. Rådet arbetar som ett nationellt parlament – fast på nordisk nivå. Nordiska rådets roll är att ta initiativ där man ser problem som kan lösas på nordisk nivå eller där möjligheter kan tas tillvara genom samarbete. Vidare är Nordiska rådet rådgivande i frågor som rör två eller flera nordiska länder. Nordiska rådet grundades 1952. Det består av 87 valda ledamöter från Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island och de självstyrande områdena Färöarna, Åland och Grönland samt av medlemmar från ländernas/områdenas regeringar. Mer information • Om Nordiska rådet på riksdagens webbplats • Ledamöterna i Nordiska rådets svenska delegation • Nordiska rådets session 2026 på Nordiska rådets webbplats • Vinnare av Nordiska rådets priser 2026 Kontaktperson för media Lena Eklöf, internationell senior rådgivare och delegationssekreterare, riksdagens internationella kansli, telefon: 070-993 47 82, e-post [email protected]

Riksdagens talman Andreas Norlén lägger fredagen den 30 oktober fram Centerpartiets partiledare Elisabeth Thand Ringqvist för riksdagen som sitt förslag till statsminister. Talmannen tog den 26 oktober emot Elisabeth Thand Ringqvists rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för en regering som kan tolereras av riksdagen. Talmannen har därefter diskuterat med partiföreträdare per telefon om hur regeringsbildningsprocessen ska tas framåt samt överlagt med de vice talmännen och informerat kungen. Fredagen den 30 oktober kommer talman Andreas Norlén att lägga fram Elisabeth Thand Ringqvist för riksdagen som sitt förslag till statsminister för en regering bestående av Centerpartiet, Socialdemokraterna, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Liberalerna. Förslaget till statsminister kommer att läggas fram samt bordläggas i kammaren en första gång fredagen den 30 oktober, vilket följs av en andra bordläggning måndagen den 2 november. Förslaget prövas sedan av riksdagen tisdagen den 3 november klockan 13.00. Pressackreditering och annan praktisk information Journalister och fotografer som vill arbeta på egen hand i riksdagens lokaler behöver ha riksdagens pressackreditering. • Praktisk information för arbete i anslutning till riksdagsvalet

Riksdagens talman Andreas Norlén har idag den 26 oktober tagit emot Elisabeth Thand Ringqvists rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för en regering som kan tolereras av riksdagen. Talman Andreas Norlén ska diskutera med partiföreträdare per telefon om hur regeringsbildningsprocessen ska tas framåt. Talmannen kommer att återkomma med besked om nästa steg i processen. Pressackreditering och annan praktisk information Journalister och fotografer som vill arbeta på egen hand i riksdagens lokaler behöver ha riksdagens pressackreditering. • Praktisk information för arbete i anslutning till riksdagsvalet

Riksdagens talman Andreas Norlén möter Elisabeth Thand Ringqvist (C) måndagen den 26 oktober klockan 10.00. Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för en regering som kan tolereras av riksdagen. Mötet äger rum på talmannens kontor. Mer information kommer att lämnas efter mötet, antingen genom ett pressmeddelande eller vid en pressträff. Pressackreditering och annan praktisk information Journalister och fotografer som vill arbeta på egen hand i riksdagens lokaler behöver ha riksdagens pressackreditering. • Praktisk information för arbete i anslutning till riksdagsvalet

Den 25 oktober hålls parlamentsval i Serbien. Två svenska riksdagsledamöter ingår i en internationell delegation från OSSE:s parlamentariska församling som observerar valet. I valobservationen deltar omkring 60 parlamentariker från 29 länder från OSSE:s parlamentariska församling, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa. Deras uppgift är att följa valet och utvärdera om det genomförs på ett korrekt sätt genom att vara på plats i utvalda delar av landet under valdagen. Ledamöterna observerar valtillfället, förseglingen av röstsedlar och rösträkningen i olika vallokaler. De svenska riksdagsledamöterna kommer att vara i och omkring staden Novi Pazar. Från Sverige deltar följande riksdagsledamöter: OSSE:s parlamentariska församling Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE, är en sammanslutning som arbetar för säkerhet, demokrati och mänskliga rättigheter. En central del av verksamheten är att observera parlaments- och presidentval i medlemsstaterna. Valobservationen genomförs i samarbete med ODIHR, OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter. ODIHR har observatörer i landet under en längre tid både före och efter valet. Presskonferens i Belgrad den 26 oktober Den 26 oktober hålls en presskonferens i Belgrad där ett preliminärt uttalande om valets genomförande presenteras. Uttalandet publiceras på OSSE:s parlamentariska församlings webbplats. Mer information • Riksdagens parlamentariska församlingar • OSSE:s parlamentariska församling (på engelska) • OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter, ODIHR (på engelska) Kontaktperson för media Simona de Ciutiis, internationell rådgivare, riksdagens internationella kansli, telefon +46 72 249 60 07, e-post [email protected]

Konstitutionsutskottet (KU) har behandlat ett förslag till en grundlagsändring i tryckfrihetsförordningen. Förslaget handlar bland annat om att förnekelse av Förintelsen kriminaliseras. Utskottet föreslår att riksdagen säger ja till det vilande grundlagsförslaget. Förslaget är ett så kallat vilande grundlagsförslag, vilket innebär att riksdagen har tagit ett beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle. Det vilande förslaget om ändring i tryckfrihetsförordningen innebär att bestämmelsen om hets mot folkgrupp i tryckfrihetsförordningen förtydligas och att tillämpningsområdet delvis utvidgas på så sätt att • förnekelse av Förintelsen och vissa andra internationella brott uttryckligen kriminaliseras • det av lagtexten tydligt framgår att regleringen omfattar uppmaning till våld • enskilda personer i de skyddade grupperna ges skydd och därigenom målsägandestatus och rätt till skadestånd. Motsvarande ändring infördes den 1 januari 2024 i brottsbalkens bestämmelse om hets mot folkgrupp. Genom den föreslagna ändringen i tryckfrihetsförordningen blir gärningarna straffbara också som tryckfrihetsbrott enligt tryckfrihetsförordningen och som yttrandefrihetsbrott enligt yttrandefrihets­grundlagen. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2027. Särskilda regler vid grundlagsändringar Eftersom förslaget gäller tryckfrihetsförordningen som är en grundlag krävs att riksdagen röstar likadant två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Det första beslutet om förslaget togs den 22 maj 2024 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval. Se utskottets betänkanden nedan under rubriken Dokument. Planerad dag för debatt och beslut Planerad dag för debatt och beslut om ärendet är onsdagen den 4 november. Debatt och beslut sänds via riksdagens webb-tv och går att se direkt eller i efterhand. Webb-tv Ledamöter Konstitutionsutskottets ledamöter Dokument • Konstitutionsutskottets betänkande 2026/27:KU3 En tydligare bestämmelse om hets mot folkgrupp (vilande grundlagsförslag) • Konstitutionsutskottets betänkande 2023/24:KU22 En tydligare bestämmelse om hets mot folkgrupp Kontaktperson för media Judit Farago Gontier, föredragande, konstitutionsutskottet, telefon: 08-786 51 62, e-post: [email protected] Om utskottens förslag till beslut Innan riksdagen fattar beslut i en fråga behandlas den först i något av riksdagens utskott. Utskottet lämnar sitt förslag till beslut utifrån vad majoriteten av ledamöterna i utskottet tycker. De som inte håller med får lämna invändningar, i form av så kallade reservationer. Riksdagen beslutar oftast som utskotten föreslår, men ibland får en reservation fler röster.

Konstitutionsutskottet (KU) har behandlat ett förslag till en grundlagsändring i regeringsformen och ändring i riksdagsordningen. Förslaget handlar om att det ska bli svårare att ändra grundlagarna och om ökat skydd och stärkt oberoende för domstolarna. Utskottet föreslår att riksdagen säger ja till det vilande grundlagsförslaget. Sverigedemokraterna reserverar sig mot förslaget. Förslaget är ett så kallat vilande grundlagsförslag, vilket innebär att riksdagen har tagit ett beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle. Det vilande förslaget om ändring i regeringsformen innebär bland annat att det ska bli svårare att ändra grundlagarna. Det kommer exempelvis att ställas krav på att minst hälften av riksdagsledamöterna säger ja till ett beslut att anta ett grundlagsförslag som vilande och att minst två tredjedelar av riksdagens ledamöter säger ja till det andra beslutet att anta förslaget – efter att riksdagsval har hållits mellan de båda omröstningarna. Dessa krav ska även gälla vid ändringar av huvudbestämmelser i riksdagsordningen. Det vilande grundlagsförslaget innebär även att skyddet för domstolarnas och domarnas oberoende långsiktigt stärks. Bland annat ska den myndighet som ansvarar för administrationen av domstolarna ledas av en styrelse där en majoritet av ledamöterna är domare. Myndigheter under regeringen ska inte heller längre kunna utöva tillsyn över domstolarnas rättskipande verksamhet. Syftet är att stärka det institutionella skyddet för Sverige som demokratisk rättsstat. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 april 2027. Särskilda regler vid grundlagsändringar Eftersom förslaget gäller ändringar i regeringsformen som är en grundlag krävs att riksdagen röstar likadant två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Samma regler gäller i detta fall ändringarna i riksdagsordningen. Det första beslutet om förslaget togs den 1 oktober 2025 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval. Se utskottets betänkanden nedan under rubriken Dokument. Reservation Sverigedemokraterna har invändningar mot delen som rör kraven för att ändra grundlagarna. Eftersom det vilande förslaget endast kan antas eller förkastas i sin helhet anser de att riksdagen ska säga nej till hela förslaget. De menar att det nuvarande systemet redan har ett starkt skydd för grundlagarna och att förslaget kan innebära ett hinder för nödvändiga ändringar av grundlagarna. Planerad dag för debatt och beslut Planerad dag för debatt och beslut om ärendet är onsdagen den 4 november. Debatt och beslut sänds via riksdagens webb-tv och går att se direkt eller i efterhand. Webb-tv Ledamöter Konstitutionsutskottets ledamöter Dokument • Konstitutionsutskottets betänkande 2026/27:KU4 Stärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende (vilande grundlagsförslag) • Konstitutionsutskottets betänkande 2025/26:KU2 Stärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende Kontaktperson för media Kristina Örtenhed, utskottsråd, konstitutionsutskottet, telefon: 08 786 44 21, e-post: [email protected] Om utskottens förslag till beslut Innan riksdagen fattar beslut i en fråga behandlas den först i något av riksdagens utskott. Utskottet lämnar sitt förslag till beslut utifrån vad majoriteten av ledamöterna i utskottet tycker. De som inte håller med får lämna invändningar, i form av så kallade reservationer. Riksdagen beslutar oftast som utskotten föreslår, men ibland får en reservation fler röster.

Konstitutionsutskottet (KU) har behandlat ett förslag till en grundlagsändring i regeringsformen. Grundlagsändringen rör riksdagens ombudsmän (JO) och de regler som gäller vid entledigande av en ombudsman som inte har riksdagens förtroende. Utskottet föreslår att riksdagen säger ja till det vilande grundlagsförslaget. Förslaget är ett så kallat vilande grundlagsförslag, vilket innebär att riksdagen har tagit ett beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle. Det vilande förslaget om ändring i regeringsformen innebär att det införs en ny regel – så kallad besluts- och kvorumregel – vid entledigande av en ombudsman som inte längre har riksdagens förtroende. Ett entledigande innebär att ombudsmannen måste avsluta sitt uppdrag. Enligt förslaget införs en ny bestämmelse i regeringsformen som innebär att det ska krävas att tre fjärdedelar av de röstande, och samtidigt mer än hälften av riksdagens ledamöter, enas om ett beslut att entlediga en ombudsman eller en ställföreträdande ombudsman som inte längre har riksdagens förtroende. Regleringen är ett undantag från huvudregeln i 4 kap. 7 § regeringsformen om att majoritetsprincipen ska gälla vid omröstning. Syftet med en särskild besluts- och kvorumregel är att stärka ombudsmännens konstitutionella ställning. Utskottet föreslår också att riksdagen säger ja till en ändring i riksdagsordningen som innebär en hänvisning till den föreslagna regleringen i regeringsformen. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2027. Särskilda regler vid grundlagsändringar Eftersom förslaget gäller en ändring i regeringsformen som är en grundlag krävs att riksdagen röstar likadant två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Samma regler gäller i detta fall ändringen i riksdagsordningen. Det första beslutet om förslaget togs den 21 juni 2023 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval. Se utskottets betänkanden nedan under rubriken Dokument. Planerad dag för debatt och beslut Planerad dag för debatt och beslut i ärendet är 4 november. Debatt och beslut sänds via riksdagens webb-tv och går att se direkt eller i efterhand. Webb-tv Ledamöter Konstitutionsutskottets ledamöter Dokument • Konstitutionsutskottets betänkande 2026/27:KU2 Översyn av JO-ämbetet (vilande grundlagsförslag) • Konstitutionsutskottets betänkande 2022/23:KU32 Översyn av JO-ämbetet Kontaktperson för media Judit Farago Gontier, föredragande, konstitutionsutskottet, telefon: 08-786 51 62, e-post: [email protected] Om utskottens förslag till beslut Innan riksdagen fattar beslut i en fråga behandlas den först i något av riksdagens utskott. Utskottet lämnar sitt förslag till beslut utifrån vad majoriteten av ledamöterna i utskottet tycker. De som inte håller med får lämna invändningar, i form av så kallade reservationer. Riksdagen beslutar oftast som utskotten föreslår, men ibland får en reservation fler röster.

Riksdagen beslutade om en ändring i statens budget för 2026. Ändringen innebär att regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får rätt att för statens räkning ingå ekonomiska åtaganden i avtal om beräkningskraft, det vill säga hantering och beräkning av stora datamängder.

Fredagen den 23 oktober 2026 klockan 9 sammanträder regeringen med EU-nämnden inför möten i EU:s ministerråd för jordbruks- och fiskefrågor, samt transport, telekommunikations- och energifrågor. Regeringen rapporterar samtidigt från tidigare möten i samma ministerråd. Från regeringen deltar landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) och statssekreterare Ulrika Hoff.

Torsdagen den 22 oktober håller finansutskottet ett öppet sammanträde​ med riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg med anledning av riksrevisorns årliga rapport 2026 och Riksrevisionens uppföljningsrapport 2026. Finansutskottet bjuder årligen in riksrevisorn till ett offentligt sammanträde om riksrevisorns årliga rapport och Riksrevisionens uppföljningsrapport. Det offentliga sammanträdet bidrar till öppenhet och transparens om effekterna av den statliga verksamheten vilket är en förutsättning för att bevara ett högt förtroende för de statliga myndigheterna och samhällets institutioner. Tid: Klockan 10–11.30 Plats: Andrakammarsalen, Östra riksdagshuset, ingång Riksplan Norrbro 1A. Hitta till riksdagen Sammanträdet är öppet för allmänheten och media och går att följa direkt eller i efterhand via riksdagens webb-tv. Program 10.00 Finansutskottets ordförande Mikael Damberg (S) hälsar välkommen. Riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg presenterar de viktigaste iakttagelserna från de två senaste rapporterna från 2026. 10.20 Frågor och diskussion med finansutskottets ledamöter. Ca 11.30 Finansutskottets vice ordförande Edward Riedl (M) avslutar. Följ sammanträdet Webb-tv: Finansutskottets öppna sammanträde om riksrevisorns årliga rapport och Riksrevisionens uppföljningsrapport Pressackreditering till riksdagen Journalister och fotografer som vill arbeta på egen hand i riksdagens lokaler behöver ha riksdagens pressackreditering. Information finns på riksdagens webbplats. Pressackreditering Kontaktperson för media Katarina Stenmark, föredragande, telefon 08-786 42 72 e-post [email protected]

I dag har riksdagen valt vilka ledamöter som under valperioden 2026–2030 ska ingå i Domarnämnden, Europarådets svenska delegation samt styrelsen för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond. Riksdagen valde enligt det förslag som valberedningen tagit fram efter nomineringar från partierna. Valberedningens förslag – ledamöter till Domarnämnden, Europarådets svenska delegation och styrelsen för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (pdf, 95 kB) Domarnämnden Domarnämnden lämnar förslag till regeringen i ärenden om utnämning av ordinarie domare eller hyresråd. Domarnämnden består av 9 ledamöter, varav riksdagen väljer 2. Övriga ledamöter utses av regeringen. Ledamöter Personliga ersättare • Kenneth G Forslund för Susanne Eberstein • Malin Blixt för Ludvig Ceimertz Europarådets svenska delegation Europarådet arbetar för att skapa en gemensam värdegrund grundad på krav på mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Den svenska delegationen till Europarådets parlamentariska församling består av 6 ledamöter som väljs av riksdagen. • Victoria Tiblom (SD) • Ulrika Westerlund (MP) • Martin Hallander (KD) Suppleanter Styrelsen för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond Stiftelsen för Riksbankens Jubileumsfond ska främja och understödja humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. Styrelsen består av tolv ledamöter. Nu har 5 ledamöter valts. Riksdagen har även valt personliga suppleanter för två redan invalda ledamöter. Gäller från och med 1 november 2026 till och med 31 oktober 2028 Gäller från och med 1 november 2026 till och med 31 oktober 2030 • Anna-Caren Sätherberg (S) Personliga suppleanter • Lawen Redar (S) för Niklas Karlsson (S) • Oliver Rosengren (M) för Louise Meijer (M) • Björn Wiechel (S) för Anna-Caren • Tommy Möller för Peter Aronsson • Joakim Järrebring (S) för Åsa Westlund (S) • Viktor Wärnick (M) för Marie-Louise Hänel Sandström (M) För mer information Riksdagsförvaltningens presstjänst, telefon: 08-786 62 00, e-post: [email protected]

Talman Andreas Norlén har idag den 19 oktober gett Elisabeth Thand Ringqvist (C) i uppdrag att sondera förutsättningarna för en regering som kan tolereras av riksdagen. Talman Andreas Norlén har sedan torsdagen den 15 oktober samtalat enskilt med företrädare för riksdagspartierna. Talmannen har även överlagt med de vice talmännen och informerat kungen. Talmannen har gett Elisabeth Thand Ringqvist (C) i uppdrag att sondera förutsättningarna för en regering som kan tolereras av riksdagen. Elisabeth Thand Ringqvist kommer att rapportera sitt sonderingsuppdrag senast den 26 oktober 2026. Pressackreditering och annan praktisk information Journalister och fotografer som vill arbeta på egen hand i riksdagens lokaler behöver ha riksdagens pressackreditering. • Praktisk information för arbete i anslutning till riksdagsvalet

Talman Andreas Norlén har diskuterat med partiföreträdarna per telefon om hur regeringsbildningsprocessen ska tas framåt. Talmannen kommer att ha fortsatta informella samtal och återkomma med besked om nästa steg i processen måndagen den 19 oktober. – Jag kommer nu att reflektera över den information jag har fått från partiledarna och ha fortsatta diskussioner. Jag förutsätter också att även partiledarna utnyttjar tiden väl för sina fortsatta samtal. Det krävs inte att någon har ett formellt sonderingsuppdrag för att partierna ska kunna ha dialog med varandra, säger talman Andreas Norlén. Pressträff Med anledning av nästa steg i regeringsbildningen möter talman Andreas Norlén media i riksdagens presscenter. Tid: Måndag 19 oktober, klockan 13.30 Plats: Riksdagens presscenter, plan 5, Västra riksdagshuset. Pressträffen kan följas via webb-tv på riksdagen.se. Webb-tv Pressackreditering och annan praktisk information Journalister och fotografer som vill arbeta på egen hand i riksdagens lokaler behöver ha riksdagens pressackreditering. • Praktisk information för arbete i anslutning till riksdagsvalet

Torsdagen den 15 oktober prövades talmannens förslag till ny statsminister i kammaren. Talmannens förslag var Magdalena Andersson (S). Riksdagen röstade nej till talmannens förslag då fler än hälften av riksdagens ledamöter röstade emot förslaget. Om mer än hälften av riksdagens ledamöter, det vill säga minst 175, röstar mot talmannens förslag till ny statsminister går det inte igenom. Annars är det godkänt. Voteringsresultatet i kammaren: Så röstade partierna Socialdemokraterna Ja – 99 röster, Nej – 0 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0 Moderaterna Ja – 0 röster, Nej – 70 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0 Sverigedemokraterna Ja – 0 röster, Nej – 62 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0 Vänsterpartiet Ja – 0 röster, Nej – 29 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 1 Centerpartiet Ja – 0 röster, Nej – 25 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0 Kristdemokraterna Ja – 0 röster, Nej – 22 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0 Miljöpartiet Ja – 0 röster, Nej – 21 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 1 Liberalerna Ja – 0 röster, Nej – 19 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0 Dokument Omröstning: Prövning av talmannens förslag till statsminister den 15 oktober Webb-tv Prövningen av talmannens förslag till statsminister går att se i efterhand via riksdagens webb-tv. Sändningen tolkades till teckenspråk. • Webb-tv: Prövning av talmannens förslag till statsminister • Webb-tv: Prövning av talmannens förslag till statsminister – teckenspråkstolkad Vad händer nu? Om ett förslag till statsminister inte får tillräckligt stöd vid en omröstning i riksdagen får talmannen lägga fram ett nytt förslag till statsminister. Talmannen får lägga fram sammanlagt fyra förslag till statsminister. Om inget av förslagen godkänns av riksdagen ska extra val hållas inom tre månader. Bakgrund Söndagen den 13 september var det val till riksdagen. Den 17 september begärde statsminister Ulf Kristersson (M) att bli entledigad från sitt uppdrag som statsminister och talmannen beslutade att entlediga statsministern samt övriga statsråd. Talmannen har till uppgift att ta fram ett förslag till ny statsminister för riksdagen att ta ställning till. I uppdraget ingår att samtala med företrädare för samtliga riksdagspartier samt att överlägga med de vice talmännen. Talmannen håller också statschefen informerad om det aktuella läget i arbetet med att ta fram förslag till statsminister. Fram till dess att en ny regering tillträtt i samband med en skifteskonselj är Ulf Kristersson (M) statsminister i övergångsregeringen som består av företrädare för Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Mer information • Så bildas en ny regering

EU-kommissionen har lagt fram ett förslag som handlar om att säkerställa att framtida elräkningar ska vara överkomliga för slutkunderna i unionen. Näringsutskottet har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen och bedömer bland annat att det är alltför långtgående. Syftet med EU-kommissionens förslag är att säkerställa mer överkomliga elräkningar genom att minska systemkostnaderna och använda det befintliga elnätet mer effektivt. Förslaget syftar också till att främja elektrifieringen och digitaliseringen av elsystemet. Förslaget innehåller bland annat nya och mer detaljerade regler om utformningen av så kallade elnätstariffer. En elnätstariff är det pris som slutkunder betalar för anslutning till och användning av elnätet. Tariffen består av flera priskomponenter som kan vara fasta eller rörliga. Förslaget innehåller också regler om energibeskattning som syftar till att främja användningen av el framför naturgas. Bland annat föreslås att el ska beskattas mer förmånligt än naturgas och att medlemsstaterna under vissa förutsättningar ska kunna tillämpa nedsatta skattesatser på el som används av energiintensiva företag. Utskottet delar EU-kommissionens uppfattning att ett effektivt utnyttjande av de europeiska elnäten har betydelse för EU:s konkurrenskraft, försörjningstrygghet och fortsatta elektrifiering. Däremot har utskottet invändningar mot förslagen som handlar om elnätstariffer och regler om energibeskattning. Utskottet bedömer att EU-kommissionen i dessa delar inte i tillräcklig utsträckning har visat att målen inte kan uppnås av medlemsstaterna själva. Mot bakgrund av detta anser näringsutskottet att EU-kommissionens förslag inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen, det vill säga att det handlar om en fråga som inte bör beslutas på EU-nivå. Därför föreslår utskottet att riksdagen ska invända mot förslaget i ett motiverat yttrande. Om subsidiaritetsprövning Riksdagen prövar alla lagförslag som kommer från EU-kommissionen utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Subsidiaritetsprövningen innebär att riksdagen bedömer om målet med ett lagförslag bäst nås genom beslut på EU-nivå eller genom beslut på nationell nivå i Sverige. Enligt EU:s regler ska beslut om nya lagar tas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt. Planerad dag för debatt och beslut Planerad dag för debatt och beslut är onsdagen den 21 oktober. Debatt och beslut sänds via riksdagens webb-tv och går att se direkt eller i efterhand. Webb-tv Ledamöter Näringsutskottets ledamöter Dokument Näringsutskottets betänkande 2026/27:NU8 Framtidssäkring av elräkningar i unionen Kontaktperson för media Edvin Hasangjekaj, utskottshandläggare näringsutskottet, telefon: 08-786 40 00, e-post: [email protected] Om utskottens förslag till beslut Innan riksdagen fattar beslut i en fråga behandlas den först i något av riksdagens utskott. Utskottet lämnar sitt förslag till beslut utifrån vad majoriteten av ledamöterna i utskottet tycker. De som inte håller med får lämna invändningar, i form av så kallade reservationer. Riksdagen beslutar oftast som utskotten föreslår, men ibland får en reservation fler röster.

Andre vice talman Julia Kronlid deltar den 15–16 oktober i Europarådets parlamentariska församlings talmanskonferens i Rom. Teman för årets debatter är: • Starka och motståndskraftiga demokratier: enade i kampen mot hybridhot. • Artificiell intelligens och dess påverkan på arbetsmarknaden • Att förnya den regelbaserade internationella ordningen: parlamentens roll i att hantera och möta dagens kriser. Bakgrund Europarådets parlamentariska församlings talmanskonferens arrangeras vartannat år, antingen i Strasbourg eller i ett värdland. Cirka 65 talmän och vice-talmän samt närmare 400 delegater deltar i konferensen. Europarådet arbetar för att skapa en gemensam värdegrund baserad på mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Sverige var med och grundade Europarådet och dess parlamentariska församling år 1949. Europarådet har i dag 46 medlemsländer. För mer information Anna-Sara Hultgård, internationell rådgivare, telefon 076 133 22 40, e-post [email protected] Pernilla Eldblom, talmannens pressekreterare, telefon 072 209 59 14, [email protected]

Talman Andreas Norlén kommer under eftermiddagen den 15 oktober att diskutera med övriga partiledare om hur processen med regeringsbildningen ska fortskrida. Riksdagen prövade torsdagen den 15 oktober talman Andreas Norléns förslag om Magdalena Andersson (S) som statsminister. Riksdagen röstade nej till talmannens förslag då fler än hälften av riksdagens ledamöter röstade emot förslaget. Eftersom Magdalena Andersson inte har godkänts av riksdagen kommer talmannen i dag att diskutera med övriga partiledare per telefon om hur processen ska tas framåt. Talmannen kommer därefter att överväga nästa steg i processen. Mer information lämnas under fredagen. Pressackreditering och annan praktisk information Journalister och fotografer som vill arbeta på egen hand i riksdagens lokaler behöver ha riksdagens pressackreditering. • Praktisk information för arbete i anslutning till riksdagsvalet

Fredagen den 16 oktober 2026 klockan 9 sammanträder regeringen med EU-nämnden inför möten i EU:s ministerråd för sysselsättningsfrågor, socialpolitiska frågor, hälso- och sjukvårdsfrågor samt konsumentfrågor. Regeringen rapporterar samtidigt från tidigare möten i samma ministerråd. Från regeringen deltar socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall och jämställdhetsminister Nina Larsson.

Riksdagens talman Andreas Norlén har idag tagit emot Magdalena Anderssons (S) rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda regering. Talmannen har därefter lagt fram Magdalena Andersson som förslag till statsminister för riksdagen. Talmannen har i dag den 13 oktober fått en rapport av Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson (S) om hennes uppdrag att sondera förutsättningarna för att bilda en regering som kan tolereras av riksdagen. – Vid mitt möte med Magdalena Andersson meddelade hon att hon för närvarande inte ser det som meningsfullt att fortsätta sondera. Jag har därefter lagt fram Magdalena Andersson för riksdagen som mitt förslag till statsminister för en socialdemokratisk enpartiregering, säger talman Andreas Norlén. Förslaget till statsminister lades fram samt bordlades i kammaren en första gång tisdagen den 13 oktober, vilket följs av en andra bordläggning onsdagen den 14 oktober. Förslaget prövas sedan av riksdagen torsdagen den 15 oktober klockan 12.00. Pressackreditering och annan praktisk information Journalister och fotografer som vill arbeta på egen hand i riksdagens lokaler behöver ha riksdagens pressackreditering. • Praktisk information för arbete i anslutning till riksdagsvalet

I dag har riksdagen valt vilka ledamöter som under valperioden 2026–2030 ska ingå i krigsdelegationen, Nordiska rådets svenska delegation, riksbanksfullmäktige, Riksdagens överklagandenämnd, delegationen till den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol samt den svenska delegationen till OSSE. Riksdagen valde enligt det förslag som valberedningen tagit fram efter nomineringar från partierna. Valberedningens förslag – ledamöter och suppleanter till sex riksdagsorgan, (pdf, 178 kB) Krigsdelegationen Krigsdelegationen kan vid behov ersätta riksdagen om Sverige skulle vara i krig eller krigsfara. Krigsdelegationen består av talmannen som ordförande och 50 ledamöter som väljs av riksdagen. Ledamöter • Magdalena Andersson (S) • Mattias Karlsson (M) • Nooshi Dadgostar (V) • Elisabeth Thand Ringqvist (C) • Morgan Johansson (S) • Matilda Ernkrans (S) • Samuel Gonzalez Westling (V) • Anna-Caren Sätherberg (S) • Daniel Bäckström (C) • Hanna Gunnarsson (V) • Fredrik Ahlstedt (M) • Ardalan Shekarabi (S) • Kerstin Lundgren (C) • Fredrik Lundh Sammeli (S) • Mattias Bäckström Johansson (SD) • Mikael Oscarsson (KD) • Annika Hirvonen (MP) • Fredrik Olovsson (S) • Fredrik Lindahl (SD) • Johanna Haraldsson (S) Riksbanksfullmäktige Riksbanksfullmäktige utser den direktion som leder Riksbanken. Riksbanksfullmäktige består av elva ledamöter som väljs av riksdagen. • Christian Carlsson (KD) • Jonas Jacobsson Gjörtler Suppleanter • Dennis Dioukarev (SD) • Ilona Szatmári Waldau • Mikael Eskilandersson (SD) Riksdagens överklagandenämnd Riksdagens överklagandenämnd prövar vissa beslut av Riksdagsförvaltningen, Riksbanken, Riksrevisionen och Justitieombudsmannen, JO. Nämnden består av en ordförande, en ersättare för ordföranden och fyra ledamöter som väljs av riksdagen. Inga-Lill Askersjö valdes till ordförande och Ulrik von Essen till ersättare för ordförande. • Patrik Lundqvist (S) • Mikael Damsgaard (M) • Anna Wallentheim (S) • Mikael Dahlkvist (S) • Mattias Eriksson Falk (SD) Nordiska rådets svenska delegation I Nordiska rådet samarbetar de nordiska ländernas parlament och regeringar. Den svenska delegationen består av 20 ledamöter som väljs av riksdagen. • Heléne Björklund (S) • Per-Arne Håkansson (S) • Caroline Täljeblad (V) • Catarina Deremar (C) • John E. Weinerhall (M) • Cecilia Engström (KD) • Rebecka Le Moine (MP) • Daniel Lyckestam (M) • Sandra Sönnergren (V) • Kjell-Arne Ottosson (KD) • Katarina Stenström Ros (M) • Martin Hallander (KD) • Karolina Widerberg (SD) • Camilla Mårtensen (L) • Liselotte Forsberg (SD) Den svenska delegationen till OSSE Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE, är en sammanslutning för säkerhetspolitisk dialog och samverkan i Europa. Den svenska delegationen till OSSE:s parlamentariska församling består av åtta ledamöter som väljs av riksdagen. • Håkan Svenneling (V) • Louise Thunström (S) • Janine Alm Ericson (MP) • Andreas Lennkvist Manriquez (V) • Leonid Yurkovskiy (SD) Den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol Den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol, EU:s byrå för brottsbekämpning, kallas JPSG-Europol. Kontrollgruppen ska övervaka hur Europol sköter sitt uppdrag. • Fredrik Kärrholm (M) För mer information Riksdagsförvaltningens presstjänst, telefon: 08-786 62 00, e-post: [email protected]

EU-nämnden håller ett öppet sammanträde onsdagen den 14 oktober. Under sammanträdet samråder statsminister Ulf Kristersson (M) med EU-nämnden inför ett möte i Europeiska rådet 15–16 oktober 2026. Tid: 14–15.30 Plats: Skandiasalen, ingång från Mynttorget 1 Hitta till riksdagen Följ sammanträdet Sammanträdet i EU-nämnden är öppet för allmänhet och media och går att se direkt eller i efterhand via riksdagens webb-tv. Webb-tv: Öppet sammanträde i EU-nämnden Ledamöter EU-nämndens ledamöter Pressackreditering till riksdagen Journalister och fotografer som vill arbeta på egen hand i riksdagens lokaler behöver ha riksdagens pressackreditering. Information och ansökningsblankett finns på riksdagens webbplats. Pressackreditering Återrapportering Återrapportering från mötet i Europeiska rådet sker den 20 oktober. Kontaktperson för media Kontaktperson är Jerker Stattin, kanslichef EU-nämndens kansli, telefon: 08-786 41 93, e-post [email protected]

Den 14–15 oktober hålls allmänpolitisk debatt i riksdagen. Under debatten får varje ledamot tillfälle att tala i valfritt ämne. Årets allmänpolitiska debatt hålls på teman som bland andra klimat, miljö och energipolitik, närings- och regionalpolitik samt demokrati, sjukvård och välfärdsfrågor. Tid: Onsdag den 14 oktober klockan 9, torsdag den 15 oktober klockan 12 Plats: Kammaren, Allmänhetens entré, Riksgatan 3, Stockholm Hitta till riksdagen Den allmänpolitiska debatten är öppen för allmänhet och media och går att följa via riksdagens webb-tv, direkt och i efterhand. • Talarlista med debattregler 14 oktober • Talarlista med debattregler 15 oktober • Webb-tv: Allmänpolitisk debatt Om allmänpolitisk debatt I den allmänpolitiska debatten får varje ledamot tillfälle att tala i valfritt ämne. Debatten äger vanligen rum på hösten, efter allmänna motionstiden. Den pågår vanligen i flera dagar. Om och när en allmänpolitisk debatt ska hållas beslutas av riksdagens talman efter samråd med gruppledarna för riksdagspartierna. För mer information För mer information kontakta riksdagsinformation, telefon: 020-349 000, e-post: [email protected]

Riksdagens talman Andreas Norlén möter Magdalena Andersson (S) tisdagen den 13 oktober klockan 11.00. Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor. Sonderingsuppdraget skulle ursprungligen redovisas måndagen den 12 oktober, men Magdalena Andersson har anhållit om att i stället få redovisa sitt uppdrag under tisdagen, vilket talmannen gått med på. Efter mötet kommer talmannen att överlägga med de vice talmännen om den fortsatta processen. Information om en eventuell pressträff med talman Andreas Norlén efter dessa möten lämnas senare. Pressackreditering och annan praktisk information Journalister och fotografer som vill arbeta på egen hand i riksdagens lokaler behöver ha riksdagens pressackreditering. • Praktisk information för arbete i anslutning till riksdagsvalet

Riksdagen ska välja ny justitieombudsman (JO). Det är konstitutionsutskottet (KU) som har ansvaret för att förbereda riksdagens val, och KU inleder nu det förberedande arbetet. JO-ämbetet har en lång historisk tradition. Ämbetet grundades 1809 och riksdagen valde den första justitieombudsmannen 1810. Till JO kan alla vända sig som tycker att en myndighet har behandlat dem felaktigt. De fyra justitieombudsmännen väljs av riksdagen var för sig för en period av sex år och kan väljas om. Varje ombudsman svarar för tillsynen inom sitt ansvarsområde. Han eller hon är helt självständig i sitt arbete och i sina beslut, ingen justitieombudsman kan påverka de andras ärenden. Den nya justitieombudsmannen ska ersätta Katarina Påhlsson som slutar vid årsskiftet 2026/27. Så går valet till Riksdagens val av ny justitieombudsman förbereds av KU. KU:s beredningsdelegation, som består av en ledamot från varje parti, tar fram kandidater. Beredningsdelegationen kan också bli kontaktad av eller informerad om tänkbara kandidater. När KU har beslutat om en kandidat lämnas förslaget till riksdagens kammare som väljer justitieombudsman. Information om JO Information om JO:s uppdrag finns på riksdagens och Justitieombudsmannens webbplatser. • Riksdagens ombudsmän, JO • Justitieombudsmannens webbplats För mer information • Peder Nielsen, kanslichef konstitutionsutskottet, telefon 08–786 40 72, 072-585 91 71 • Riksdagsförvaltningens presstjänst, 08-786 62 00

Fredagen den 9 oktober 2026 klockan 9 sammanträder regeringen med EU-nämnden inför möten i EU ministerråd för utrikes frågor, miljöfrågor och allmänna frågor. Regeringen rapporterar samtidigt från tidigare möten i samma ministerråd. Från regeringen deltar utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M), klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) och EU-minister Jessica Rosencrantz (M).

I dag har riksdagen valt vilka ledamöter som under valperioden 2026–2030 ska ingå i riksdagens 15 utskott. Riksdagen har även valt ledamöter till EU-nämnden, riksdagsstyrelsen och Utrikesnämnden. Riksdagen valde enligt det förslag som valberedningen tagit fram efter nomineringar från partierna. Valberedningens förslag - ledamöter och suppleanter/ersättare till utskotten, EU-nämnden, riksdagsstyrelsen och Utrikesnämnden, (pdf, 700 kB) Ledamöter per utskott I riksdagens 15 utskott förbereder ledamöterna de flesta beslut som riksdagen fattar. Riksdagen väljer vilka ledamöter som ska sitta i utskotten. Varje utskott väljer inom sig ordförande och en eller flera vice ordförande. Enligt riksdagsordningen valdes utskotten i följande ordning: Konstitutionsutskottet Ledamöter • Per-Arne Håkansson (S) • Caroline Täljeblad (V) • Cecilia Engström (KD) • Amalia Rud Stenlöf (S) Suppleanter • Susanne Wahlström (M) • David Höglund Velasquez (V) • Fredrik Lindahl (SD) • Muharrem Demirok (C) • Annelie Hastig Olsson (M) • Katarina Stenström Ros (M) • Mikael Oscarsson (KD) • Martin Westmont (SD) • Sarkis Khatchadourian (S) Finansutskottet • Janine Alm Ericson (MP) • Patrik Lundqvist (S) • Mattias Eriksson Falk (SD) • Alexander Rosenberg (M) • Ulrika Liljeberg (C) • Daniel Lyckestam (M) • Annika Hirvonen (MP) • Oliver Rosengren (M) • Martin Hallander (KD) • Robin Lennartsson (SD) • Fredrik Olovsson (S) Skatteutskottet • Mikael Eskilandersson (SD) • Helena Vilhelmsson (C) • Adam Reuterskiöld (M) • Andreas Ahlqvist (SD) • Therese Kristiansson (S) • Magnus Johansson (S) • Alexander Svensson (M) • Nila Vikhe Patil (MP) Justitieutskottet • Mikael Damsgaard (M) • Heléne Björklund (S) • Alexander Christiansson (SD) • Charlotte Nordström (M) • Fredrik Kärrholm (M) • Ulrika Westerlund (MP) • Anna Wallentheim (S) • Sophia Granswed Baat (M) • Gurgin Bakircioglu (MP) Civilutskottet • Joakim Järrebring (S) • Dennis Dioukarev (SD) • Hanna Lindqvist (MP) • Kjell-Arne Ottosson (KD) • Anna-Belle Strömberg (S) • Denice Westerberg (SD) • Markus Kallifatides (S) • Mohamed Abdukani (MP) • Magdalena Hermelin (M) • Martina Johansson (C) • Adrian Magnusson (S) Utrikesutskottet • Morgan Johansson (S) • Fredrik Ahlstedt (M) • Alexandra Völker (S) • Håkan Svenneling (V) • Pontus Andersson Garpvall (SD) • Birgitta Ohlsson (C) • MagnuS Berntsson (KD) • John E. Weinerhall (M) • Matilda Ernkrans (S) • Alexandra Anstrell (M) • Kerstin Lundgren (C) • Willhelm Sundman (L) Försvarsutskottet • Hanna Gunnarsson (V) • Daniel Bäckström (C) • Catarina Deremar (C) • Banesa Martinez Roldán (V) • Johanna Holmdahl (KD) • Niels Paarup-Petersen (C) • Marcus Willershausen (L) Socialförsäkringsutskottet • Jessica Stegrud (SD) • Caroline Högström (M) • Jonas Andersson (SD) • Ingemar Kihlström (KD) • Karolina Widerberg (SD) • Marcus Andersson (S) • Robert Andersson Hammarstrand (S) • Elise Ryder Wikén (M) • Jennifer Merelaid Hankins (V) • Caroline Schmidt (C) • Hanna Netterberg (M) • Christofer Bergenblock (C) • Emma Altenhammar (SD) Socialutskottet • Fredrik Lundh Sammeli (S) • Mikael Dahlkvist (S) • Thomas Ragnarsson (M) • Leonid Yurkovskiy (SD) • Nils Seye Larsen (MP) • Christian Carlsson (KD) • Andrea Kronvall (SD) • Hanna Schölander (L) • Linnea Bengtsson (V) • Charlotte Broberg (M) • Mikael Strömberg (SD) Kulturutskottet • Kristina Axén Olin (M) • Mattias Karlsson Bergman (SD) • Sandra Sönnergren (V) • Kristoffer Lindberg (S) • Louise Thunström (S) • Peter Söderström (S) • Rikard Salander (MP) • Mathias Bengtsson (KD) • Tomas Brandberg (SD) Utbildningsutskottet • Josefin Malmqvist (M) • Marie-Louise Hänel Sandström (M) • Tobias Andersson (SD) • Liza-Maria Norlin (KD) • Samuel Pettersson (S) • Anders Alftberg (SD) Trafikutskottet • Ann-Christine Frohm (SD) • Anna-Caren Sätherberg (S) • Magnus Jacobsson (KD) • Jennie Bergius Eriksson (M) • Liselotte Forsberg (SD) • Amanda Thonander (M) Miljö- och jordbruksutskottet • Sofia Skönnbrink (S) • Victoria Tiblom (SD) • Andrea Andersson Tay (V) • Joanna Lewerentz (M) • Magnus Oscarsson (KD) • Camilla Mårtensen (L) • Katarina Bosetti-Kristoffersson (S) • Alice Landerholm (M) • Yasmine Eriksson (SD) • Carl Wiktor Svensson (KD) • Cilla Dahl Andersson (S) Näringsutskottet • Jesper Skalberg Karlsson (M) • Martin Kinnunen (SD) • Richard Jomshof (SD) • Crister Carlsson (M) • Daniel Vencu Öhrlund Castro (S) • Andreas Lennkvist Manriquez (V) • Camilla Rinaldo Miller (KD) Arbetsmarknadsutskottet • Ardalan Shekarabi (S) • Merit Frost Lindberg (M) • Jonathan Svensson (S) • Katarina Berggren (S) • Johanna Haraldsson (S) EU-nämnden I EU-nämnden förankrar regeringen sin EU-politik med riksdagen. Nämnden består av lika många ledamöter som antalet ledamöter i utskotten och väljs av riksdagen. • Rebecka Le Moine (MP) • Magnus Berntsson (KD) • Louise Minnhagen (L) Riksdagsstyrelsen Riksdagsstyrelsen leder Riksdagsförvaltningen och deltar i planeringen av riksdagens arbete. Styrelsen består av talmannen som ordförande och tio ledamöter som väljs av riksdagen. • Mattias Karlsson (M) Ersättare • Mattias Bäckström Johansson (SD) Utrikesnämnden I Utrikesnämnden förankrar regeringen sin utrikespolitik med riksdagen. Utrikesnämnden består av talmannen samt nio ledamöter som väljs av riksdagen. Kungen är ordförande. Om kungen har förhinder är statsministern ordförande. • Magdalena Andersson (S) • Nooshi Dadgostar (V) • Elisabeth Thand Ringqvist (C) För mer information Riksdagsförvaltningens presstjänst, telefon: 08-786 62 00, e-post: [email protected]

I dag har riksdagens utskott valt ordförande och vice ordförande. De utgör utskottens presidier och leder arbetet i utskotten. Tidigare i dag, den 6 oktober valde riksdagens kammare vilka ledamöter som ska sitta i alla utskott och EU-nämnden. Ledamöterna i utskotten har nu i sin tur valt ordförande och vice ordförande. EU-nämnden har sitt första sammanträde den 7 oktober, och väljer då sin ordförande och vice ordförande. Ordförande och vice ordförande i utskotten Arbetsmarknadsutskottet • Ardalan Shekarabi (S), ordförande • Magnus Persson (SD), vice ordförande Civilutskottet • Kjell-Arne Ottosson (KD) ordförande • Anfal Mahdi (V), vice ordförande Finansutskottet • Mikael Damberg (S), ordförande • Edward Riedl (M), vice ordförande Försvarsutskottet • Jörgen Berglund (M), ordförande • Peter Hultqvist (S), vice ordförande Justitieutskottet • Teresa Carvalho (S), ordförande • Alexander Christiansson (SD), vice ordförande Kulturutskottet • Mattias Karlsson Bergman (SD), ordförande • Leila Ali Elmi (MP), vice ordförande Konstitutionsutskottet • Oscar Sjöstedt (SD), ordförande • Jennie Nilsson (S), vice ordförande Näringsutskottet • Anders Ådahl (C), ordförande • Joar Forssell (L), vice ordförande Miljö- och jordbruksutskottet • Emma Nohrén (MP), ordförande • Oskar Svärd (M), vice ordförande Skatteutskottet • Boriana Åberg (M), ordförande • Niklas Karlsson (S), vice ordförande Socialförsäkringsutskottet • Nadja Awad (V), ordförande • Jessica Stegrud (SD), vice ordförande Socialutskottet • Linda Lindberg (SD), ordförande • Fredrik Lundh Sammeli (S), vice ordförande Trafikutskottet • Maria Stockhaus (M), ordförande • Ulrika Heie (C), vice ordförande Utbildningsutskottet • Hawar Asaiesh (V), ordförande • Liza-Maria Norlin (KD), vice ordförande Utrikesutskottet • Morgan Johansson (S), ordförande • Fredrik Ahlstedt (M), vice ordförande Val av ledamöter till utskotten Aktuellt: Ledamöter valda till utskott, EU-nämnd, riksdagsstyrelse och Utrikesnämnd För mer information Riksdagsförvaltningens presstjänst, 08-786 62 00

Den 28 september–2 oktober höll Europarådets parlamentariska församling (PACE) sin höstsession i Strasbourg. Fyra ledamöter från den svenska delegationen deltog i debatter om bland annat Europas veteranpolitik, demografiska utmaningar och hot mot Internationella brottmålsdomstolen (ICC). På sessionens första dag beslutade församlingen att hålla tre extradebatter om attacker mot hbtqi-personer i Turkiet, det riggade valet i Ryssland samt situationen i Ceuta med fokus på migration som påtryckningsmedel. Från den svenska delegationen deltog Markus Wiechel (SD) i debatten om det riggade valet i Ryssland. Minskade födelsetal i Europa En av sessionens större debatter handlade om Europas låga födelsetal och åldrande befolkning. Församlingen efterlyste långsiktiga åtgärder för att underlätta familjebildning och stärka stödet till barnfamiljer, bland annat genom förbättrad barnomsorg, föräldraledighet och åtgärder för aktivt åldrande. Victoria Tiblom (SD) och Boriana Åberg (M) deltog i debatten. Boriana Åberg talade för sin politiska grupp. Församlingen behandlade även en rapport om hot och påtryckningar mot Internationella brottmålsdomstolen (ICC), dess domare och åklagare. Resolutionen, ett gemensamt uttalande, uttryckte stöd för domstolens oberoende och uppmanade stater att skydda ICC från externa påtryckningar. Victoria Tiblom (SD) deltog och talade för sin politiska grupp. Debatten med högst deltagande handlade om växande hot mot mediernas oberoende och mediepluralism, det vill säga en bred mångfald av röster, åsikter och analyser i media. Under debatten uttrycktes oro över ökad politisk och ekonomisk påverkan på medier, försämrade villkor för public service och pressad lokaljournalistik. Under debatten betonades behovet av starkare skydd för journalister och större mångfald i medielandskapet. Europas veteranpolitik och Rysslands hybridkrigföring En rapport om stöd till ukrainska veteraner och soldater med funktionsnedsättning behandlades under sessionen. Församlingen efterlyste långsiktiga insatser för rehabilitering och veteraners återintegrering i samhället samt en stärkt veteranpolitik i Europa. Församlingen debatterade även de ökande ryska hybridattackerna mot europeiska länder. I den antagna resolutionen fördömdes de ryska parlamentsvalen samt de illegala val som genomförts i de ryskockuperade områdena i Ukraina. I debatten deltog Markus Wiechel (SD). Frågestunder och Václav Havel-priset för mänskliga rättigheter Under sessionen tilldelades den iranska människorättsadvokaten Nasrin Sotoudeh 2026 års Václav Havel-pris för mänskliga rättigheter för sitt arbete med att främja mänskliga rättigheter, yttrandefrihet och rättsstatens principer i Iran. Tysklands utrikesminister Johann Wadephul gästade även församlingen för att hålla ett anförande och besvara ledamöternas frågor. Han underströk Tysklands starka stöd för Europarådets arbete för demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer. Även Albert II av Monaco och Portugals president António José Martins Seguro talade inför församlingen och deltog i frågestunder. Europarådets ministerkommittés ordförande och Monacos utrikesminister Isabelle Berro-Amadeï redogjorde för ministerkommitténs aktuella arbete och prioriteringar. Församlingen höll även den sedvanliga frågestunden med Europarådets generalsekreterare Alain Berset samt en frågestund med Europadomstolens president Mattias Guyomar. Ledamöter Ledamöter som deltog vid höstsessionen: • Markus Wiechel (SD), ordförande • Victoria Tiblom (SD) • Jessica Stegrud (SD) Alla ledamöter i delegationen: Ledamöter i Europarådets svenska delegation Mer information Europarådet arbetar för att skapa en gemensam värdegrund baserad på mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Sverige var med och grundade Europarådet och dess parlamentariska församling år 1949. Europarådet har i dag 46 medlemsländer. • Om sessionen på PACE:s webbplats • Europarådets parlamentariska församling (PACE) • Den svenska delegationen på PACE:s webbplats Kontaktperson för media Petra Sjöström, senior internationell rådgivare, riksdagens internationella kansli, telefon: 072-716 59 25, e-post: [email protected]

Måndagen den 5 oktober beslutade riksdagens valberedning om förslag till ledamöter och suppleanter i utskotten, EU-nämnden, riksdagsstyrelsen och Utrikesnämnden. Valberedningens förslag (pdf, 700 kB) Tisdagen den 6 oktober presenteras valberedningens förslag i kammaren, därefter genomförs valen. När valen av ledamöter till utskott, EU-nämnd och andra organ därmed har ägt rum, kallar talmannen till konstituerande sammanträden för utskotten och EU-nämnden. Du kan följa valen direkt och i efterhand via riksdagens webbplats. Webb-tv För mer information Riksdagsinformation, telefon 020-349 000, e-post [email protected].

Den 4 oktober hålls allmänna val i Bosnien och Hercegovina. Sju svenska riksdagsledamöter ingår i en internationell delegation som observerar valet. I valobservationen den 4 oktober deltar sju ledamöter från Sveriges riksdag. Deras uppgift är att följa valet och utvärdera om det genomförs på ett korrekt sätt genom att vara på plats i utvalda delar av landet under valdagen. Ledamöterna observerar valtillfället, förseglingen av röstsedlar och rösträkningen i olika vallokaler. De svenska riksdagsledamöterna kommer att vara i och omkring huvudstaden Sarajevo och Banja Luka. Inom ramen för OSSE:s parlamentariska församlings valobservation deltar omkring 70 parlamentariker från 25 länder. Från OSSE:s parlamentariska församling deltar: • Louise Thunström (S) • Anna Wallentheim (S) Från Natos parlamentariska församling deltar: Kerstin Lundgren (C) OSSE:s parlamentariska församling (OSCE PA) Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE, är en sammanslutning för säkerhetspolitisk dialog och samverkan i Europa. OSSE arbetar för att förebygga konflikter och skydda mänskliga rättigheter. En viktig uppgift för dess parlamentariska församling är att observera parlaments- och presidentval i medlemsstaterna. Valobservationen genomförs i samarbete med ODIHR, OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter. ODIHR har observatörer i landet under en längre tid både före och efter valet. Natos parlamentariska församling Natos parlamentariska församling är ett forum för parlamentariker från Natos medlemsländer som sedan Sveriges inträde i mars 2024 är 32 stycken. Församlingen möts vid två årliga möten, så kallade sessioner. Verksamheten äger då rum dels i plenum, dels i fem fackutskott. Presskonferens i Sarajevo den 5 oktober Den 5 oktober hålls en presskonferens i Sarajevo där ett preliminärt uttalande om valets genomförande presenteras. Uttalandet publiceras på de parlamentariska församlingarnas webbplatser. Mer information • Riksdagens parlamentariska församlingar • OSSE:s parlamentariska församling (på engelska) • OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter, ODIHR (på engelska) Kontaktpersoner för media • Jonathan Demner, internationell rådgivare, riksdagens internationella kansli, telefon: +46 (0) 72‑209 63 04, e-post: [email protected] • Eva Östlund, senior internationell rådgivare, riksdagens internationella kansli, telefon: 070-609 67 39, e-post: [email protected]

Talman Andreas Norlén har gett Magdalena Andersson (S) i uppdrag att från och med måndagen den 5 oktober återuppta sonderingen av förutsättningarna för att bilda regering. – Jag har gett Magdalena Andersson i uppdrag att från och med den 5 oktober återuppta sonderingen för att bilda en regering som kan tolereras av riksdagen. Magdalena Andersson kommer att rapportera till mig senast den 12 oktober. När sonderingsuppdraget har avslutats kommer en statsministeromröstning att äga rum i riksdagen, säger Andreas Norlén. Pressackreditering och annan praktisk information Journalister och fotografer som vill arbeta på egen hand i riksdagens lokaler behöver ha riksdagens pressackreditering. • Praktisk information för arbete i anslutning till riksdagsvalet

Fredagen den 2 oktober 2026 klockan 9 sammanträder regeringen med EU-nämnden inför möte i EU:s ministerråd för ekonomiska och finansiella frågor. Regeringen rapporterar samtidigt från mötet i samma ministerråd den 10 juli och från det informella ministermötet den 18–19 september. Från regeringen deltar statssekreterare Erik Eldhagen.

Riksdagens talman Andreas Norlén samråder onsdagen den 30 september med partiföreträdare som ett led i processen för att ta fram förslag till ny statsminister. Talmannen samtalar under förmiddagen den 30 september enskilt med företrädare för alla riksdagspartier utom Socialdemokraterna, där samtalet ägde rum vid ett möte i samband med att Magdalena Andersson (S) avslutade sitt sonderingsuppdrag. Mötena äger rum på talmannens kontor förutom det med Ulf Kristersson (M) som sker på telefon. Partiföreträdarna är kallade till samtal enligt partiernas storleksordning. • 09.15 Sverigedemokraterna • 09.35 Vänsterpartiet • 10.50 Kristdemokraterna Efter samråden med partiföreträdarna överlägger talmannen med de vice talmännen och informerar kungen. Fotopool Det anordnas ingen fotopool i samband med dessa möten. Pressackreditering och annan praktisk information Journalister och fotografer som vill arbeta på egen hand i riksdagens lokaler behöver ha riksdagens pressackreditering. • Praktisk information för arbete i anslutning till riksdagsvalet Bakgrund Talman Andreas Norlén gav den 18 september Magdalena Andersson (S) i uppdrag att sondera förutsättningarna för att bilda regering. Talmannen tog den 28 september emot Magdalena Anderssons rapport angående regeringsfrågan. Magdalena Andersson meddelade då att hon avslutar sitt sonderingsuppdrag.

Riksdagens talman Andreas Norlén samråder onsdagen den 30 september med partiföreträdare som ett led i processen för att ta fram förslag till ny statsminister. Talmannen samtalar under förmiddagen den 30 september enskilt med företrädare för alla riksdagspartier utom Socialdemokraterna, där samtalet ägde rum vid ett möte i samband med att Magdalena Andersson (S) avbröt sitt sonderingsuppdrag. Mötena äger rum på talmannens kontor. Närmare information om tiderna kommer senare. Pressackreditering och annan praktisk information Journalister och fotografer som vill arbeta på egen hand i riksdagens lokaler behöver ha riksdagens pressackreditering. • Praktisk information för arbete i anslutning till riksdagsvalet Bakgrund Talman Andreas Norlén gav den 18 september Magdalena Andersson (S) i uppdrag att sondera förutsättningarna för att bilda regering. Talmannen tog idag den 28 september emot Magdalena Anderssons rapport angående regeringsfrågan. Magdalena Andersson meddelade då att hon avbryter sitt sonderingsuppdrag.

Riksdagspartiernas nya gruppledare presenterades vid den nya riksdagens första sammanträde den 28 september. Riksdagen utsåg även en valberedning för utskotten och övriga riksdagsorgan. Vid riksdagens första sammanträde för arbetsåret 2026/27 presenterades vilka gruppledare som riksdagspartierna har utsett. Gruppledarna ansvarar för partigruppernas löpande arbete och avstämningar med talmannen. Nya gruppledare • Socialdemokraterna: Lena Hallengren • Moderaterna: Mattias Karlsson • Sverigedemokraterna: Linda Lindberg • Vänsterpartiet: Samuel Gonzalez Westling • Centerpartiet: Daniel Bäckström • Kristdemokraterna: Camilla Brodin • Miljöpartiet: Annika Hirvonen • Liberalerna: Lina Nordquist Riksdagens valberedning Riksdagen utsåg även en valberedning med uppdrag att föreslå ledamöter till riksdagens utskott. Senast den 6 oktober väljs ledamöter till utskotten av riksdagen. Valberedningen ska också de närmaste veckorna föreslå ledamöter till EU-nämnden, Utrikesnämnden och flera andra riksdagsorgan. Ledamöter • Mattias Bäckström Johansson (SD) • Annika Hirvonen (MP) • Angelika Bengtsson (SD) Suppleanter • Marie-Louise Hänel Sandström (M) • Ann-Christine Frohm (SD) • Mattias Eriksson Falk (SD) • Caroline Högström (M) • Andreas Lennkvist Manriquez (V) För mer information Riksdagsförvaltningens presstjänst, 08-786 62 00, e-post: [email protected]

Riksdagen valde i dag den 28 september Andreas Norlén till talman för valperioden 2026 – 2030. Med anledning av talmansvalet och regeringsbildningen möter talman Andreas Norlén idag media i riksdagens presscenter. Talman Andreas Norlén gav den 18 september Magdalena Andersson (S) i uppdrag att sondera förutsättningarna för att bilda regering. Talmannen har idag tagit emot Magdalena Anderssons rapport angående partiernas samtal om regeringsfrågan. Magdalena Andersson har meddelat att hon avbryter sitt sonderingsuppdrag. Tid: Måndag 28 september, cirka klockan 17 Plats: Riksdagens presscenter, plan 5, Västra riksdagshuset. Webb-tv Pressträffen kan ses direkt och i efterhand via riksdagens webb-tv. Pressackreditering och annan praktisk information Journalister och fotografer som vill arbeta på egen hand i riksdagens lokaler behöver ha riksdagens pressackreditering. • Praktisk information för arbete i anslutning till riksdagsvalet

Riksdagen har valt vice talmän. Johanna Haraldsson (S) valdes till förste vice talman. Julia Kronlid (SD) valdes till andre vice talman och Kerstin Lundgren (C) valdes till tredje vice talman. Johanna Haraldsson (S) valdes till förste vice talman Johanna Haraldsson (S) valdes till förste vice talman. Hon valdes genom acklamation. Acklamation innebär att ledamöterna i kammaren svarar ja eller nej till förslaget med utrop. Julia Kronlid (SD) valdes till andre vice talman Julia Kronlid (SD) valdes till andre vice talman. Hon valdes genom acklamation. Kerstin Lundgren (C) valdes till tredje vice talman Till tredje vice talmansposten fanns två nominerade kandidater och valet gjordes med slutna sedlar. Efter två slutna omröstningar valdes Kerstin Lundgren (C) till tredje vice talman. Resultat av de slutna omröstningarna Sluten omröstning 1 • Kerstin Lundgren (C), 130 • Håkan Svenneling (V), 37 Sluten omröstning 2 • Kerstin Lundgren (C), 126 • Håkan Svenneling (V), 43 För mer information För mer information kontakta riksdagsinformation, telefon: 020-349 000, e-post: [email protected].

Den 28 september–2 oktober hålls Europarådets parlamentariska församlings (PACE) höstsession i Strasbourg. På agendan finns debatter om stöd till ukrainska veteraner, hur artificiell intelligens (AI) påverkar framtidens arbetsliv och mediernas oberoende. Även Tysklands utrikesminister gästar sessionen för ett anförande. Fyra ledamöter från riksdagens delegation deltar. Det finns bland annat förslag om en aktualitetsdebatt rörande attacker mot hbtqi-personer i Turkiet. Det har även begärts en brådskande debatt om situationen i Ceuta med fokus på migration som påtryckningsmedel och regeringens hantering av situationen. Den slutliga dagordningen fastställs av församlingen vid sessionens öppnande. Debatter om AI, Europadomstolens domar och hot mot internationella brottsmålsdomstolen Flera inbjudna gäster kommer att delta i debatten om OECD:s roll i bedömningen av hur artificiell intelligens påverkar framtidens arbetsliv. Bland deltagarna finns OECD:s vice generalsekreterare Yasushi Masaki och Rumäniens miljö-, vatten- och skogsminister Diana-Anda Buzoianu. En rapport om diasporors och migranters betydelse för social sammanhållning och demokratiskt deltagande kommer också att behandlas under sessionen. Rapportören bakom rapporten besökte även Sverige under våren för att inhämta fakta och synpunkter. Därutöver hålls det en gemensam debatt om en samordnad veteranpolitik i Europa liksom behovet av långsiktigt och systematiskt stöd till ukrainska soldater som har fått funktionsnedsättningar till följd av kriget. Andra debatter gäller växande hot mot mediepluralism och mediernas oberoende, främjandet av klimatåtgärder bland unga och hot mot Internationella brottsmålsdomstolen. I den senare debatten kommer domaren Rosario Salvatore Aitala, förste vice ordförande för Internationella brottmålsdomstolen, hålla ett anförande. Prisutdelning för mänskliga rättigheter och sessionens gästtalare På sessionens första dag delas det 14:e Václav Havel-priset för mänskliga rättigheter ut. 2021 års pristagare Maria Kalesnikava från Belarus kommer också att tala inför församlingen vid prisutdelningen. Kalesnikava var frihetsberövad men släpptes i december 2025. Andra inbjudna gäster är Albert II av Monaco, Portugals president António José Martins Seguro och Tysklands utrikesminister Johann Wadephul. De kommer att hålla anföranden inför församlingen. Även Europarådets ministerkommittés ordförande, Monacos utrikesminister Isabelle Berro-Amadeï, presenterar ministerkommitténs arbete sedan den senaste sessionen och svarar på medlemmarnas frågor. Dessutom deltar Europadomstolens president Mattias Guyomar och Europarådets generalsekreterare Alain Berset, som båda ska tala inför församlingen och svara på frågor. Ledamöter Ledamöter som deltar vid höstsessionen: • Markus Wiechel (SD), ordförande • Victoria Tiblom (SD) • Jessica Stegrud (SD) Alla ledamöter i delegationen: Ledamöter i Europarådets svenska delegation Mer information Europarådet arbetar för att skapa en gemensam värdegrund baserad på mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Sverige var med och grundade Europarådet och dess parlamentariska församling år 1949. Europarådet har i dag 46 medlemsländer. • Om sessionen på PACE:s webbplats • Europarådets parlamentariska församling (PACE) • Den svenska delegationen på PACE:s webbplats Kontaktperson för media Petra Sjöström senior internationell rådgivare, riksdagens internationella kansli, telefon: 072-716 59 25, e-post: [email protected]

Nästa vecka samlas den nya riksdagen och inleder arbetsåret. Måndagen den 28 september är det upprop för ledamöterna. Därefter är det talmansval och anmälan av gruppledare. Samma dag inleds även den allmänna motionstiden. Dagen efter, tisdagen den 29 september, äger riksmötets öppnande rum. Båda dagarnas händelser går att följa på riksdagens webbplats och i sociala medier. 28 september: Upprop och talmansval Uppropet till riksdagen äger rum dagen före riksmötets öppnande, den 28 september klockan 11.00. Därefter väljer riksdagen talman och vice talmän samt anmäler vilka som blir partiernas gruppledare. Riksdagen utser även en valberedning med uppdrag att föreslå ledamöter till riksdagens utskott. Uppropet och valet direktsänds via riksdagens webb-tv. Val av talman på sidan Talmannens uppdrag Allmänna motionstiden börjar På måndagen den 28 september klockan 11 inleds också den allmänna motionstiden. Då får riksdagsledamöterna lämna motioner, förslag, om alla frågor som riksdagen kan besluta om, exempelvis förslag om ändrad lagstiftning eller en uppmaning till regeringen att tillsätta en utredning. Motionstiden 2026 pågår från den 28 september och slutar när motionstiden på budgetpropositionen går ut. Allmänna motionstiden 2026 29 september – riksmötets öppnande 2026 Riksmötets öppnande äger rum den 29 september 2026. Det är starten på riksdagens och de 349 ledamöternas nya arbetsår, riksmötet 2026/27. Klockan 12.45 börjar webb-tv-sändningen från riksmötets öppnande. Gästerna anländer till Riksplan. Där spelar Arméns musikkår, och Livgardet para­derar. Klockan 14 inleds öppnandeceremonin i kammaren. På talmannens begäran förklarar H.M. Konungen riksmötet 2026/27 öppnat. Programmet i kammaren innehåller även kungssången, musikframträdande, nationalsången och uttågsmusik. Riksmötets öppnande 2026 Följ sändningarna Upprop, talmansval och riksmötets öppnande går att se via riksdagens webb-tv, direkt och i efterhand. Delar av sändningen från riksmötets öppnande tolkas till teckenspråk och engelska. 28 september • Webb-tv: Val av talman och vice talmän 29 september • Webb-tv: Riksmötets öppnande • Webb-tv: Opening of the Riksdag session • Webb–tv: Riksmötets öppnande - teckenspråkstolkad

Riksdagen deltar med en delegation vid generaldebatten under FN:s generalförsamling i New York den 21–26 september. I delegationen ingår Delegationen deltar vid ett antal högnivåmöten med fokus på att stärka globalt stöd för Ukraina, klimatfrågor och havsnivåhöjningar samt pandemiberedskap och tillgång till vaccinationer. Dessutom genomförs ett antal möten med organisationer inom FN-systemet samt deltagande vid möten om situationen i Ukraina, Liberia och Afghanistan. Kontaktperson för media Fredrik Svensson, senior internationell rådgivare, riksdagens internationella kansli, telefon 0730-96 64 67, [email protected]

Fredagen den 25 september 2026 klockan 9 sammanträder regeringen med EU-nämnden inför möte i EU:s ministerråd för utrikesfrågor, rättsliga och inrikes frågor och jordbruks- och fiskefrågor. Regeringen rapporterar samtidigt från möten i samma ministerråd. Från regeringen deltar försvarsminister Pål Jonson (M), migrationsminister Johan Forssell (M), jämställdhetsminister Nina Larsson (L) och statssekreterare Daniel Liljeberg.

I riksdagen finns 349 ledamöter. Här ser du de ledamöter som valdes in vid riksdagsvalet 2026, sorterade i bokstavsordning. Den nya riksdagen börjar sitt arbete i samband med uppropet den 28 september. Fram till dess sitter den gamla riksdagen kvar. På Valmyndighetens webbplats finns mer information och statistik gällande resultatet i riksdagsvalet 2026. Valmyndighetens webbplats A Abdukani, Mohamed (MP), Södermanlands län af Sillén, Anna (M), Södermanlands län Aguirre, Elias (S), Östergötlands län Ahlqvist, Andreas (SD), Hallands län Ahlstedt, Fredrik (M), Uppsala län Ahlstedt, Emmy (C), Kalmar län Alftberg, Anders (SD), Västra Götalands läns södra Algotsson, Julia (C), Västerbottens län Ali, Mohamed (V), Dalarnas län Ali Elmi, Leila (MP), Göteborgs kommun Alkurdi, Talla (S), Stockholms kommun Alm, Ann-Sofie (M), Västra Götalands läns norra Alm Ericson, Janine (MP), Västra Götalands läns västra Altenhammar, Emma (SD), Göteborgs kommun Amloh, Sofia (S), Södermanlands län Andersson, Magdalena (S), Stockholms län Andersson, Åsa (S), Uppsala län Andersson, Johan (S), Östergötlands län Andersson, Jonas (SD), Östergötlands län Andersson, Elin (L), Västra Götalands läns västra Andersson, Tobias (SD), Västra Götalands läns östra Andersson, Marcus (S), Västra Götalands läns östra Andersson Garpvall, Pontus (SD), Skåne läns västra Andersson Hammarstrand, Robert (S), Göteborgs kommun Andersson Tay, Andrea (V), Stockholms län André, Lili (KD), Gävleborgs län Andreae, Ingrid (S), Göteborgs kommun Anstrell, Alexandra (M), Stockholms län Aranda, Clara (SD), Östergötlands län Asaiesh, Hawar (V), Västmanlands län Asgari, Ajda (MP), Stockholms län Aspling, Ludvig (SD), Stockholms län Awad, Nadja (V), Örebro län Axén Olin, Kristina (M), Stockholms kommun B Backeskog, Sanna (S), Gävleborgs län Bakircioglu, Gurgin (MP), Stockholms kommun Beckman, Lars (M), Gävleborgs län Begic, Denis (S), Örebro län Bengtsson, Linnea (V), Skåne läns norra och östra Bengtsson, Mathias (KD), Dalarnas län Bengtsson, Angelika (SD), Västernorrlands län Bergenblock, Christofer (C), Hallands län Berggren, Katarina (S), Stockholms län Bergheden, Sten (M), Västra Götalands läns östra Bergius Eriksson, Jennie (M), Västra Götalands läns norra Berglund, Jörgen (M), Västernorrlands län Bernmar, Daniel (V), Göteborgs kommun Berntsson, Magnus (KD), Västra Götalands läns västra Birinxhiku, Aida (S), Hallands län Björk, Malin (V), Stockholms kommun Björklund, Heléne (S), Blekinge län Bohlin, Carl-Oskar (M), Dalarnas län Bosetti-Kristoffersson, Katarina (S), Västra Götalands läns västra Brandberg, Tomas (SD), Västmanlands län Brihall, Emma (C), Jönköpings län Britz, Johan (L), Stockholms län Brodin, Camilla (KD), Stockholms kommun Broman, Bo (SD), Skåne läns västra Busch, Ebba (KD), Örebro län Bylund, Linus (SD), Stockholms kommun Büser, Johan (S), Göteborgs kommun Bäckström, Daniel (C), Värmlands län Bäckström Johansson, Mattias (SD), Kalmar län C Carlsson, Christian (KD), Stockholms län Carlsson, Rose-Marie (S), Malmö kommun Carlsson, Crister (M), Dalarnas län Carvalho, Teresa (S), Östergötlands län Christiansson, Alexander (SD), Västra Götalands läns västra Coenraads, Åsa (M), Blekinge län Cronert, Jonas (S), Västmanlands län D Dadgostar, Nooshi (V), Stockholms län Dahl Andersson, Cilla (S), Skåne läns södra Dahlkvist, Mikael (S), Värmlands län Damberg, Mikael (S), Stockholms län Damsgaard, Mikael (M), Västmanlands län De Basso, Ilan (S), Jönköpings län Demirok, Muharrem (C), Östergötlands län Deremar, Catarina (C), Uppsala län Dioukarev, Dennis (SD), Göteborgs kommun Dousa, Benjamin (M), Stockholms kommun Drougge, Ida (M), Stockholms län E Edholm, Lotta (L), Stockholms kommun Ekeblad, Matilda (M), Östergötlands län Elfström, Rasmus (C), Stockholms län Emilsson, Aron (SD), Östergötlands län Eneblad, Emil (SD), Uppsala län Engström, Cecilia (KD), Skåne läns södra Enholm, Matheus (SD), Västra Götalands läns norra Enström, Karin (M), Stockholms län Eriksson, Yasmine (SD), Jönköpings län Eriksson, Åsa (S), Västmanlands län Eriksson, Peter (SD), Jämtlands län Eriksson Falk, Mattias (SD), Gävleborgs län Ernkrans, Matilda (S), Örebro län Eskilandersson, Mikael (SD), Skåne läns norra och östra Ezelius, Erik (S), Västra Götalands läns östra F Filper, Runar (SD), Värmlands län Fohlin, Meit (S), Gotlands län Forsberg, Maria (V), Södermanlands län Forsberg, Liselotte (SD), Dalarnas län Forssell, Johan (M), Stockholms kommun Forssell, Joar (L), Stockholms kommun Forssmed, Jakob (KD), Stockholms län Fransson, Josef (SD), Västra Götalands läns östra Friberg, Marcus (MP), Skåne läns västra Fridlund, Marcus (S), Kalmar län Frohm, Ann-Christine (SD), Kronobergs län Frohm, Linda (M), Norrbottens län From, Isak (S), Västerbottens län G Gabrielsson, Ida (V), Stockholms kommun Gashi, Arber (S), Hallands län Giertz, Rasmus (SD), Dalarnas län Gille, Sara (SD), Västerbottens län Gomér, Gunilla (SD), Västra Götalands läns västra Gonzalez Westling, Samuel (V), Gävleborgs län Green, Mats (M), Jönköpings län Gunnarsson, Hanna (V), Skåne läns södra Guteland, Jytte (S), Stockholms kommun Göthberg, Gustaf (M), Göteborgs kommun H Haara, Magnus (C), Skåne läns västra Haddad, Roger (L), Västmanlands län Haider, Monica (S), Kronobergs län Hallander, Martin (KD), Skåne läns norra och östra Hallengren, Lena (S), Kalmar län Hansén, Camilla (MP), Örebro län Haraldsson, Johanna (S), Jönköpings län Hassan, Ilyas (V), Stockholms kommun Hastig Olsson, Annelie (M), Västra Götalands läns södra Hedberg, Peter (S), Västernorrlands län Hedlund, Roger (SD), Gävleborgs län Heie, Ulrika (C), Västra Götalands läns östra Helldén, Daniel (MP), Stockholms kommun Hirvonen, Annika (MP), Stockholms län Hovskär, Dan (KD), Västra Götalands läns östra Hultén, Agnes (V), Hallands län Hultqvist, Peter (S), Dalarnas län Håkansson, Per-Arne (S), Skåne läns norra och östra Hänel Sandström, Marie Louise (M), Göteborgs kommun Högberg, Emil (S), Stockholms län Höglund Velasquez, David (V), Västra Götalands läns norra Högström, Caroline (M), Västmanlands län I Isa, Mursal (MP), Dalarnas län Isacsson, Lars (S), Dalarnas län J Jacobsson, Magnus (KD), Västra Götalands läns norra Jansson, Jimmy (S), Södermanlands län Johansson, Martina (C), Södermanlands län Johansson, Magnus (S), Blekinge län Johansson, Morgan (S), Skåne läns södra Jomshof, Richard (SD), Blekinge län Jonson, Pål (M), Värmlands län Jonsson, Mattias (S), Göteborgs kommun Josefsson, David (M), Göteborgs kommun Järrebring, Joakim (S), Västra Götalands läns västra Jönsson, Patrik (SD), Hallands län K Kallifatides, Markus (S), Stockholms kommun Karkiainen, Ida (S), Norrbottens län Karlsbro, Karin (L), Stockholms län Karlson, Patrik (L), Östergötlands län Karlsson, Niklas (S), Skåne läns västra Karlsson, Mattias (M), Norrbottens län Karlsson Bergman, Mattias (SD), Kronobergs län Kasirga, Kadir (S), Stockholms kommun Kerr, Veronica (KD), Västerbottens län Khatchadourian, Sarkis (S), Stockholms län Kihlström, Ingemar (KD), Västra Götalands läns södra Kinnunen, Martin (SD), Stockholms län Kors, Ida (SD), Jönköpings län Kristersson, Ulf (M), Södermanlands län Kristiansson, Therese (S), Västra Götalands läns östra Kronlid, Julia (SD), Stockholms län Kronvall, Andrea (SD), Stockholms län Kärrholm, Fredrik (M), Stockholms län L Lahti, Birger (V), Norrbottens län Lann, Elisabet (KD), Göteborgs kommun Lantz, Gustaf (S), Uppsala län Larsson, Nina (L), Stockholms län Larsson, Stina (C), Skåne läns södra Larsson, Malin (S), Västernorrlands län Lasses, Anna (C), Stockholms län Le Moine, Rebecka (MP), Östergötlands län Leijonborg, Lars (L), Malmö kommun Lennartsson, Robin (SD), Värmlands län Lennkvist Manriquez, Andreas (V), Stockholms kommun Lewerentz, Joanna (M), Stockholms län Liljeberg, Ulrika (C), Dalarnas län Liljestrand, Parisa (M), Stockholms län Lind, Amanda (MP), Stockholms län Lindahl, Fredrik (SD), Stockholms län Lindberg, Jonas (V), Stockholms län Lindberg, Linda (SD), Skåne läns västra Lindberg, Kristoffer (S), Gävleborgs län Lindblad, Amanda (S), Västmanlands län Lindh, Eva (S), Östergötlands län Lindhagen, Åsa (MP), Stockholms kommun Lindqvist, Hanna (MP), Skåne läns södra Littke, Marianne (L), Skåne läns norra och östra Lundgren, Kerstin (C), Stockholms län Lundh Sammeli, Fredrik (S), Norrbottens län Lundqvist, Patrik (S), Gävleborgs län Lyckestam, Daniel (M), Skåne läns norra och östra Löberg, Petter (S), Västra Götalands läns södra M Magnusson, Adrian (S), Skåne läns södra Mahdi, Anfal (V), Malmö kommun Malm, Malin (S), Västerbottens län Malmer Stenergard, Maria (M), Skåne läns norra och östra Malmqvist, Josefin (M), Stockholms län Manouchi, Noria (M), Malmö kommun Martinez Roldán, Banesa (V), Malmö kommun Marttinen, Adam (SD), Södermanlands län Meijer, Louise (M), Skåne läns södra Melby, Michael (S), Västra Götalands läns norra Merelaid Hankins, Jennifer (V), Göteborgs kommun Mohamsson, Simona (L), Göteborgs kommun Muranovic, Azra (S), Jönköpings län Mårtensen, Camilla (L), Skåne läns södra Möller, Ola (S), Skåne läns västra N Nasr, Bassem (MP), Malmö kommun Netterberg, Hanna (M), Hallands län Nicholson, Marie (M), Kalmar län Nilsson, Jennie (S), Hallands län Nilsson, Ulrik (M), Västra Götalands läns södra Nohrén, Emma (MP), Göteborgs kommun Nordblom, Carl (M), Stockholms kommun Nordin, Rickard (C), Göteborgs kommun Nordquist, Lina (L), Uppsala län Nordström, Charlotte (M), Västra Götalands läns östra Norlén, Andreas (M), Östergötlands län Norlin, Liza-Maria (KD), Västernorrlands län Nouri, Aylin (S), Västra Götalands läns västra Nygårds, Erik (L), Jönköpings län Nysmed, Leif (S), Stockholms län O Ohlsson, Birgitta (C), Stockholms kommun Olesen, Robert (S), Kronobergs län Ollén, Peter (M), Malmö kommun Olovsson, Fredrik (S), Södermanlands län Olson, Olle (M), Kalmar län Olsson, Stefan (M), Uppsala län Olsson, Marie (S), Dalarnas län Olsson, Kalle (S), Jämtlands län Oscarsson, Mikael (KD), Uppsala län Oscarsson, Magnus (KD), Östergötlands län Ottoson, Erik (M), Stockholms län Ottosson, Kjell-Arne (KD), Värmlands län P Paarup-Petersen, Niels (C), Malmö kommun Palmqvist, Eric (SD), Norrbottens län Perez, David (SD), Uppsala län Persson, Magnus (SD), Skåne läns norra och östra Pettersson, Samuel (S), Norrbottens län Pihl Krabbe, Ewa (S), Skåne läns norra och östra Pourmokhtari, Romina (L), Stockholms kommun Prins, Cecilia (L), Västra Götalands läns norra Püss, Lars (M), Hallands län R Ragnarsson, Thomas (M), Kronobergs län Rantsi, Johanna (M), Västra Götalands läns västra Rasovic, Umihana (V), Skåne läns västra Redar, Lawen (S), Stockholms kommun Resare, Magnus (M), Värmlands län Reslow, Patrick (SD), Malmö kommun Reuterskiöld, Adam (M), Stockholms län Riedl, Edward (M), Västerbottens län Riise, Jan (MP), Hallands län Rinaldo Miller, Camilla (KD), Jönköpings län Risberg, Jacob (MP), Uppsala län Rodén, Jessica (S), Västra Götalands läns södra Rojas, Mauricio (L), Skåne läns västra Rojhan, Azadeh (S), Stockholms län Rosell, My (S), Skåne läns västra Rosencrantz, Jessica (M), Stockholms kommun Rosengren, Oliver (M), Kronobergs län Rud Stenlöf, Amalia (S), Göteborgs kommun Ryder Wikén, Elise (M), Jämtlands län Räihä, Mirja (S), Stockholms kommun S Sabo, Paul (KD), Södermanlands län Sahlin, Kevin (SD), Västernorrlands län Salander, Rikard (MP), Jönköpings län Sandberg, Birte (C), Skåne läns norra och östra Sandell, Joakim (S), Malmö kommun Sander, Mats (M), Skåne läns västra Schmidt, Caroline (C), Gävleborgs län Schölander, Hanna (L), Hallands län Selin, Markus (S), Stockholms län Seye Larsen, Nils (MP), Västerbottens län Shekarabi, Ardalan (S), Uppsala län Sjölund, Anne-Li (C), Västernorrlands län Sjöstedt, Oscar (SD), Västmanlands län Skaarnes, Terje (SD), Västra Götalands läns norra Skalberg Karlsson, Jesper (M), Gotlands län Skönnbrink, Sofia (S), Värmlands län Smedberg, Tobias (V), Uppsala län Sohrabi, Arwin (S), Malmö kommun Stadell, Ylva (S), Uppsala län Stegrud, Jessica (SD), Skåne läns södra Storckenfeldt, Helena (M), Hallands län Strömberg, Mikael (SD), Södermanlands län Strömberg, Anna-Belle (S), Västernorrlands län Strömmer, Gunnar (M), Stockholms kommun Sundin, Karin (S), Örebro län Sundman, Willhelm (L), Örebro län Svantesson, Elisabeth (M), Örebro län Svedin, Johnny (SD), Kalmar län Svenneling, Håkan (V), Värmlands län Svensson, Carl Wiktor (KD), Kalmar län Svensson, Alexander (M), Skåne läns västra Svensson, Jonathan (S), Västra Götalands läns norra Svärd, Oskar (M), Örebro län Sätherberg, Anna-Caren (S), Jämtlands län Söder, Björn (SD), Skåne läns norra och östra Söder, Larry (KD), Hallands län Söderlund, Per (SD), Örebro län Söderström, Peter (S), Värmlands län Sönnergren, Sandra (V), Stockholms län T Tegnér, Mathias (S), Stockholms län Thand Ringqvist, Elisabeth (C), Stockholms kommun Thonander, Amanda (M), Skåne läns södra Thunström, Louise (S), Västra Götalands läns norra Tiblom, Victoria (SD), Skåne läns södra Tireland, Johan (SD), Stockholms kommun Tånghag, Frida (V), Göteborgs kommun Täljeblad, Caroline (V), Västerbottens län V Vedin, Anna (M), Västra Götalands läns västra Vencu Velasquez Castro, Daniel (S), Stockholms kommun Vepsä, Mattias (S), Stockholms kommun Vikhe Patil, Nila (MP), Stockholms kommun Vilhelmsson, Helena (C), Örebro län Vinge, Henrik (SD), Stockholms kommun Völker, Alexandra (S), Stockholms län W Wahlström, Susanne (M), Jönköpings län Wallentheim, Anna (S), Skåne läns norra och östra Waltersson Grönvall, Camilla (M), Västra Götalands läns västra Weidby, Ciczie (V), Jönköpings län Weinerhall, John E. (M), Östergötlands län Westerberg, Denice (SD), Västra Götalands läns södra Westerlund, Ulrika (MP), Stockholms kommun Westlund, Åsa (S), Stockholms län Westmont, Martin (SD), Stockholms län Westroth, Eric (SD), Jönköpings län Widerberg, Karolina (SD), Blekinge län Wiechel, Björn (S), Västerbottens län Winther, Andrine (S), Stockholms län Wykman, Niklas (M), Stockholms län Wärnick, Viktor (M), Gävleborgs län Y Ygeman, Anders (S), Stockholms kommun Yurkovskiy, Leonid (SD), Norrbottens län Å Åberg, Boriana (M), Skåne läns södra Ådahl, Martin (C), Stockholms kommun Ådahl, Anders (C), Västra Götalands läns västra Åkesson, Jimmie (SD), Örebro län Ö Örgård, Carina (V), Västra Götalands läns västra Östh, Malin (V), Östergötlands län För mer information Valet 2026

Den 13 september var det val i Sverige. Det slutliga valresultatet är fastställt och nu är det klart hur riksdagens 349 platser, mandat, ska fördelas mellan de åtta partier som fick minst fyra procent av rösterna vid riksdagsvalet 2026. Det finns 349 platser i riksdagen att fördela och varje plats motsvarar ett mandat. Antalet mandat ett parti får står i proportion till antalet röster som partiet har fått i riksdagsvalet. Huvudregeln är att ett parti måste få minst fyra procent av rösterna för att komma in i riksdagen. Mandatfördelning i riksdagen efter valet 2026 Mandatfördelningen nedan visar hur riksdagens 349 platser ska fördelas mellan partierna efter valet 2026. • Socialdemokraterna (S) 99 mandat • Moderaterna (M) 70 mandat • Sverigedemokraterna (SD) 62 mandat • Vänsterpartiet (V) 30 mandat • Centerpartiet (C) 25 mandat • Kristdemokraterna (KD) 22 mandat • Miljöpartiet (MP) 22 mandat • Liberalerna (L) 19 mandat Slutligt valresultat på Valmyndighetens webbplats Upprop och riksmötets öppnande Den nya riksdagen samlas vid uppropet måndagen den 28 september. Efter uppropet väljer riksdagen talman och vice talmän för valperioden 2026–2030. Ceremonin för riksmötets öppnande äger rum den 29 september. Riksmötets öppnande 2026 För mer information Valet 2026

Talman Andreas Norlén har i dag, efter samtal med företrädare för riksdagspartierna och en överläggning med de vice talmännen, gett Magdalena Andersson (S) i uppdrag att sondera förutsättningarna för att bilda regering. – Magdalena Andersson har i dag fått mitt uppdrag att sondera förutsättningarna för att bilda en regering som tolereras av riksdagen. Hon ska rapportera sitt uppdrag till den nya riksdagens talman, säger Andreas Norlén. Den nya riksdagens talman kommer därefter att informera om den fortsatta regeringsbildningen. Pressackreditering och annan praktisk information Journalister och fotografer som vill arbeta på egen hand i riksdagens lokaler behöver ha riksdagens pressackreditering. • Praktisk information för arbete i anslutning till riksdagsvalet

Riksdagens talman Andreas Norlén inleder processen med att ta fram förslag till ny statsminister. Talmannen har i dag tagit emot begäran om entledigande från statsminister Ulf Kristersson (M). Mot bakgrund av detta inleder talmannen uppdraget att ta fram förslag till ny statsminister. Talmannen kommer under fredagen den 18 september att samtala enskilt med företrädare för riksdagspartierna. Närmare information om tider för dessa möten kommer senare. Pressackreditering och annan praktisk information Journalister och fotografer som vill arbeta på egen hand i riksdagens lokaler behöver ha riksdagens pressackreditering. • Praktisk information för arbete i anslutning till riksdagsvalet

Riksdagens talman Andreas Norlén samråder fredagen den 18 september med partiföreträdare. Detta är ett led i processen för att ta fram förslag till ny statsminister. Ulf Kristersson (M) begärde den 17 september sitt entledigande som statsminister och talmannen har beslutat om detta. Talmannen har nu inlett uppdraget att ta fram förslag till ny statsminister. Samråd med partiföreträdare Talmannen samtalar enskilt med företrädare för alla riksdagspartier utom Moderaterna, där samtalet ägde rum i samband med statsministerns begäran om entledigande. Mötena äger rum på talmannens kontor. Partiföreträdarna är kallade till samtal enligt partiernas storleksordning i den befintliga riksdagen som valdes 2022. • 10.00 Socialdemokraterna • 10.35 Sverigedemokraterna • 11.10 Vänsterpartiet • 12.50 Kristdemokraterna Efter samråden med partiföreträdarna överlägger talmannen med de vice talmännen. Pressträff En pressträff med talmannen i riksdagens presscenter planeras preliminärt tidigast klockan 15.30. Fotopool Vid inledningen av talmannens möten med partiföreträdarna ordnas en begränsad fotopool (TT och SVT). Pressackreditering och annan praktisk information Journalister och fotografer som vill arbeta på egen hand i riksdagens lokaler behöver ha riksdagens pressackreditering. • Praktisk information för arbete i anslutning till riksdagsvalet

Tisdagen den 29 september äger riksmötets öppnande rum. I anslutning till ceremonin finns ett begränsat antal fotoplatser för media. För att kunna tilldelas en plats krävs föranmälan samt riksdagens pressackreditering. Tisdagen den 29 september klockan 12.30 börjar ledamöter och gäster att anlända till riksdagen via Riksplan. Klockan 14 startar ceremonin vid riksmötets öppnande i riksdagens kammare. I anslutning till ceremonin erbjuds fotoplatser för media på Riksplan och i kammaren. Så här anmäler du dig Anmälningsperioden startar den 17 september klockan 8.00 och avslutas den 24 september klockan 17.00. Anmälningar tas emot endast via e-post till [email protected]. Ange namn, redaktion och vilken fotoplats du önskar. • På Riksplan finns platser dels på en fotoläktare bredvid trappan till Östra riksdagshuset dels på marken strax före trappan. Platserna är utomhus och saknar tak. • I kammaren finns fotoplatser framför pressläktaren (position 1), på balkongerna (position 7 och 10) och i gluggarna (position 8 och 9). Se bild: Fotoplatserna i kammaren (pdf) Så här fördelas fotoplatserna Vänligen notera att föranmälan inte innebär garanterad plats. Riksdagsförvaltningen lämnar besked senast den 28 september till alla som anmält sig. Fotoplatserna fördelas mellan personer med riksdagens pressackreditering som föranmält sig. Om antalet personer är fler än antalet tillgängliga fotoplatser fördelas platserna enligt följande principer: Först prioriteras personer som arbetar för bildbyråer/nyhetsbyråer som regelbundet säljer bilder till massmedier som är tillgängliga för allmänheten i Sverige eller för rikstäckande dagstidningar eller rikstäckande tv-bolag. Återstår efter det fortfarande fler personer än antal tillgängliga platser används tidpunkten för föranmälan enligt principen först-till-kvarn. Fototillfälle på kvällen vid Konserthuset/Hötorget På kvällen den 29 september är det konsert i Konserthuset för ledamöter och gäster. På Hötorget utanför Konserthuset öppnas en fotoplats klockan 17.30 för fotografering när ledamöter och gäster anländer. Fotografer måste ha riksdagens pressackreditering och gå igenom säkerhetskontroll. Ingen föranmälan. Konserten startar klockan 19 och är inte öppen för media. Mer information Information om hålltider, avstängningar med mera • Information till media om riksmötets öppnande 2026 Information om riksdagens regler för pressackreditering och fotografering:

Fredagen den 18 september 2026 klockan 9 sammanträder regeringen med EU-nämnden inför möte i EU:s ministerråd för konkurrenskraftsfrågor och allmänna frågor. Regeringen rapporterar samtidigt från möten i samma ministerråd. Från regeringen deltar energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) och statssekreterare Cristian Danielsson.

Den 13 september var det val i Sverige. Just nu kontrollräknas rösterna. Valmyndigheten fastställer det slutgiltiga resultatet i valet till riksdagen cirka en vecka efter valdagen. Du kan se det preliminära valresultatet på Valmyndighetens webbplats. När det slutgiltiga valresultatet är klart kommer du att kunna se mandatfördelningen mellan partierna på riksdagens webbplats.

Under hösten bjuder Riksdagsbiblioteket in till en serie kvällsföreläsningar där aktuella, historiska och framtida politiska frågor står i fokus. Föreläsningarna är öppna för allmänheten och kostnadsfria. Ingen föranmälan krävs. För att komma in i riksdagens lokaler behöver du passera en säkerhetskontroll, kom därför i god tid. Plats: Riksdagsbiblioteket, Storkyrkobrinken 7 A i Gamla stan i Stockholm Praktisk information inför ditt besök Program Regeringsbildare och kammarordförande – ett samtal om talmansuppdraget Datum: Tisdagen den 15 september Tid: 17.30–18.30 Medverkande: • Andreas Norlén, talman • Björn von Sydow, f.d. talman • Per Westerberg, f.d. talman Välfärdsbegreppet genom tiderna Datum: Tisdagen den 13 oktober Tid: Klockan 17.30–18.30 • Nils Edling, historiker, Stockholms universitet • Moderator: Joakim Scherp, historiker, Riksdagsbiblioteket Hot och hat mot folkvalda Datum: Tisdagen den 10 november Tid: Klockan 17.30–18.30 • Anna Frenzel, Brottsförebyggande rådet För mer information E-post: [email protected] Telefon: 020-555 000 Riksdagsbiblioteket

Den 30 augusti–1 september hölls den 35:e parlamentariska Östersjökonferensen (BSPC) i Lübeck, Schleswig-Holstein, Tyskland. Rubriken för årets konferens var "Youth. Set. Sail. For a Thriving Baltic Sea Region" och konferensens generaldebatt handlade om framtiden för Östersjöregionen. Östersjökonferensen äger rum en gång per år och samlar parlamentariker från tio nationella parlament, sju regionala parlament och fem interparlamentariska organisationer runt Östersjön. Den parlamentariska Östersjökonferensen är ett forum för politisk dialog mellan parlamentariker i Östersjöregionen och har som syfte att uppmärksamma och driva frågor av betydelse för regionen. Under årets konferens deltog parlamentariker från nationella parlament, regionala parlament och parlamentariska organisationer. Dessutom deltog ministrar, regeringsrepresentanter, ungdomsrepresentanter, experter, observatörer samt inbjudna gäster från Östersjöregionen. Från riksdagens delegation till den parlamentariska Östersjökonferensen deltog ordförande Staffan Eklöf (SD) och vice ordförande Hanna Westerén (S). Värd för mötet var Schleswig-Holstein delstatsparlament, som har hållit 2025/2026 års presidentskap inom BSPC (Baltic Sea Parliamentary Conference). Schleswig-Holsteins ordförandeskap har haft ett tydligt fokus på unga. Ett ungdomsforum hölls, där unga från regionen tagit fram ett antal rekommendationer som presenterades under Östersjökonferensen. Resolution om ungdomars delaktighet och demokratisk motståndskraft I samband med konferensen antogs en resolution i konsensus – som formats genom tolv månaders möten i Kiel, Bryssel, Åbo och Neustadt in Holstein. Resolutionen, ett gemensamt uttalande, med ett antal rekommendationer riktade till medlemmarnas regeringar, handlade bland annat om ungdomsdeltagande och intergenerationell dialog, demokratisk motståndskraft i en tid av cyber- och informationshot och artificiell intelligens, samt säkerheten i ett hav som utsätts för ett allt större tryck. Resolutionen tar sin utgångspunkt i kriget i Ukraina och lyfter bland annat fram den fortsatta risken för eskalering och den ryska skuggflottan i Östersjöområdet. Samtidigt understryks behovet av fortsatt stöd till Ukraina. Resolutionen är indelad i två huvudområden: ungdomars delaktighet och demokratisk motståndskraft. På området demokratisk motståndskraft efterlyser konferensen nationella strategier för cyber- och informationssäkerhet med ett tydligt Östersjöperspektiv. Samtidigt behövs ett regionalt ramverk som knyter samman cybersäkerhet, skydd av kritisk infrastruktur, bekämpning av desinformation och demokratisk styrning av artificiell intelligens. Resolutionen skickas nu vidare till parlament och regeringar, till Östersjöstaternas råd (CBSS) och till Europeiska unionen (EU). Tvåårig arbetsgrupp om bland annat cybersäkerhet BSPC har också instiftat en arbetsgrupp som under en tvåårsperiod arbetar med frågor kring stärkandet av cybersäkerhet och motståndskraft mot desinformation för att främja demokrati, vilket var ett av konferensens teman. Ordförandeskapet övergår nu till Island för ett år. Årets kommande program har fått titeln ”From the Baltic to the Arctic – one democratic space”. Den 36:e parlamentariska Östersjökonferensen kommer att arrangeras av Islands parlament Alltinget i Reykjavík den 29–31 augusti 2027. Ledamöter Ledamöter i BSPC-delegationen som deltog i Östersjökonferensen: • Staffan Eklöf (SD) ordförande • Hanna Westerén (S) vice ordförande Alla ledamöter i delegationen: Ledamöter i riksdagens delegation till BSPC Mer information • Den parlamentariska Östersjökonferensen (BSPC) • BSPC:s webbplats (på engelska) Kontaktperson för media Helena Lundstedt, internationell rådgivare, riksdagens internationella kansli, telefon: 076-861 95 16, e-post: [email protected]

Andre vice talman Julia Kronlid (SD) deltog den 26–27 augusti i det årliga nordisk-baltiska talmansmötet som i år ägde rum i Reykjavik, Island. Ukrainas talman Ruslan Stefanchuk var inbjuden som särskild gäst under mötet. Nedre rad från vänster: Litauens talman Juozas Olekas, Ukrainas talman Ruslan Stefanchuk, Islands talman Þórunn Sveinbjarnardóttir, andre vice talman Julia Kronlid. Bakre raden från vänster: Estlands talman Lauri Hussar, Danmarks talman Søren Gade, Lettlands talman Daiga Mieriņa, Finlands talman Jussi Halla-aho. På dagordningen stod diskussioner om det nordisk-baltiska parlamentariska samarbetet, aktuella frågor i respektive parlament, stödet till Ukraina, den transatlantiska relationen, hur användandet av artificiell intelligens påverkar parlamenten och demokratin och åtgärder för att främja jämställdhet i parlamenten och stävja hot och hat mot politiker. Under besöket i Island besökte andre vice talman Julia Kronlid (SD) också nationalparken Thingvellir där det isländska parlamentet grundades år 930, hade möte med Sveriges ambassad och EU-delegationen i Island, den Svensk-isländska handelskammaren och tankesmedjan Vardberg. Nordiskt-baltiskt samarbete Förkortningen NB8 står för nordisk-baltiskt samarbete. Inom det informella nordisk-baltiska talmännens samarbete arrangeras årligen ett gemensamt möte, därutöver genomförs någon gång årligen också ett gemensamt besök till ett annat lands parlament. Talmännen har däremellan löpande informella kontakter i aktuella frågor och möts också i andra sammanhang, till exempel i samband med internationella talmanskonferenser inom de interparlamentariska församlingarnas möten eller andra internationella konferenser. För mer information • Maria Elgstrand, internationell senior rådgivare, telefon 073-806 6421, e-post [email protected] • Karl Lindberg, talmannens pressekreterare, telefon 072-248 61 52, e-post [email protected]

Den 30 augusti–1 september hålls den 35:e parlamentariska Östersjökonferensen (BSPC) i Lübeck, Schleswig-Holstein, Tyskland. Rubriken för årets konferens är "Youth. Set. Sail. For a Thriving Baltic Sea Region" och konferensens generaldebatt kommer att handla om framtiden för Östersjöregionen. Den parlamentariska Östersjökonferensen är ett forum för politisk dialog mellan parlamentariker i Östersjöregionen och har som syfte att uppmärksamma och driva frågor av betydelse för regionen. Under årets konferens kommer parlamentariker från nationella parlament, regionala parlament och parlamentariska organisationer att delta. Dessutom kommer ministrar, regeringsrepresentanter, ungdomsrepresentanter, experter, observatörer samt inbjudna gäster från Östersjöregionen att delta. Från riksdagens delegation till den parlamentariska Östersjökonferensen deltar ordförande Staffan Eklöf (SD) och vice ordförande Hanna Westerén (S). Värd för mötet är Schleswig-Holstein delstatsparlament, som håller 2025/2026 års presidentskap inom BSPC (Baltic Sea Parliamentary Conference). Ungdomars deltagande och cybersäkerhet på agendan I samband med konferensen kommer en resolution, det vill säga ett gemensamt uttalande, att antas med ett antal rekommendationer riktade till medlemmarnas regeringar. I år kommer det bland annat att handla om ungdomsdeltagande och intergenerationell dialog, demokratisk motståndskraft i en tid av cyber- och informationshot och artificiell intelligens, samt säkerheten i ett hav som utsätts för ett allt större tryck. BSPC har också instiftat en arbetsgrupp som under en tvåårsperiod arbetar med frågor kring stärkandet av cybersäkerhet och motståndskraft mot desinformation för att främja demokrati, vilket är ett av konferensens teman. Ett ungdomsforum kommer också att hållas, där unga från regionen tagit fram ett antal rekommendationer som kommer att presenteras under Östersjökonferensen. I samband med konferensens avslut kommer ordförandeskapet att överlämnas till Island. Ledamöter Ledamöter i BSPC-delegationen som deltar i Östersjökonferensen: • Staffan Eklöf (SD) ordförande • Hanna Westerén (S) vice ordförande Alla ledamöter i delegationen: Ledamöter i riksdagens delegation till BSPC Mer information Östersjökonferensen äger rum en gång per år och samlar parlamentariker från tio nationella parlament, sju regionala parlament och fem interparlamentariska organisationer runt Östersjön. Den första parlamentariska Östersjökonferensen arrangerades i Helsingfors 1991. • Den parlamentariska Östersjökonferensen (BSPC) • BSPC:s webbplats (engelska) Kontaktperson för media Helena Lundstedt, internationell rådgivare, riksdagens internationella kansli, telefon: 076 861 95 16, e-post: [email protected]

Andre vice talman Julia Kronlid deltar den 26-27 augusti i det årliga nordisk-baltiska talmansmötet som i år äger rum i Reykjavik, Island. Ukrainas talman Ruslan Stefanchuk är inbjuden som särskild gäst under mötet. På dagordningen står diskussioner om det nordisk-baltiska parlamentariska samarbetet, aktuella frågor i respektive parlament, stödet till Ukraina, den transatlantiska relationen, hur användandet av artificiell intelligens påverkar parlamenten och demokratin och åtgärder för att främja jämställdhet i parlamenten och stävja hot och hat mot politiker. Nordiskt-baltiskt samarbete Förkortningen NB8 står för nordisk-baltiskt samarbete. Inom det informella nordisk-baltiska talmännens samarbete arrangeras årligen ett gemensamt möte, därutöver genomförs någon gång årligen också ett gemensamt besök till ett annat lands parlament. Talmännen har däremellan löpande informella kontakter i aktuella frågor och möts också i andra sammanhang, till exempel i samband med internationella talmanskonferenser inom de interparlamentariska församlingarnas möten eller andra internationella konferenser. För mer information Maria Elgstrand, internationell senior rådgivare, telefon 073-806 6421, e-post [email protected] Karl Lindberg, talmannens pressekreterare, telefon 072-248 61 52, e-post [email protected]

Den 23 augusti hålls parlamentsval i Kazakstan. Sex svenska riksdagsledamöter ingår i en internationell delegation som observerar valet. I valobservationen den 23 augusti deltar 6 ledamöter från Sveriges riksdag. Deras uppgift är att följa om valet är öppet och att det genomförs på ett korrekt sätt genom att vara på plats i utvalda delar av landet under valdagen. Ledamöterna kommer att observera valtillfället, förseglingen av röstsedlar och rösträkningen i olika vallokaler. De svenska riksdagsledamöterna kommer att observera valet i och kring huvudstaden Astana samt Shymkent. I valobservationen den 23 augusti deltar omkring 100 parlamentariker från 30 länder. Organisationen för säkerhet och samarbete, OSSE Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE, är en sammanslutning för säkerhetspolitisk dialog och samverkan i Europa. OSSE arbetar för att förebygga konflikter och skydda mänskliga rättigheter. En central del av verksamheten är att observera parlaments- och presidentval i medlemsstaterna. Från OSSE:s parlamentariska församling deltar: • Helena Vilhelmsson (C) Från Europarådets parlamentariska församling deltar: • Victoria Tiblom (SD) Europarådet är en mellanstatlig organisation som arbetar för att skydda de mänskliga rättigheterna, demokratin och rättsstatsprincipen i Europa. Organisationen står bakom Europakonventionen och driver Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna, där enskilda individer kan få sina rättigheter prövade. Genom att vara på plats i utvalda delar av landet under valdagen är observatörernas uppgift att följa att valet är öppet och att det genomförs på ett korrekt sätt. Parlamentarikerna observerar valtillfället, förseglingen av röstsedlar och rösträkningen i olika vallokaler. Valobservationen genomförs i samarbete med ODIHR, OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter. ODIHR har observatörer i landet under en längre tid både före och efter valet. Presskonferens i Astana den 24 augusti Den 24 augusti hålls en presskonferens i Astana där ett preliminärt uttalande om valets genomförande presenteras. Uttalandet publiceras på OSSE:s och Europarådets parlamentariska församlingars webbplats. Mer information • Riksdagens parlamentariska församlingar • OSSE:s parlamentariska församling • OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter, ODIHR • Europarådets parlamentariska församlings webbplats Kontaktperson för media • Simona de Ciutiis, internationell rådgivare, riksdagens internationella kansli, telefon +46 72 249 60 07, e-post [email protected] • Petra Sjöström, senior internationell rådgivare, riksdagens internationella kansli, telefon +46 072-716 59 25 e-post [email protected]

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya regler om tandvårdsavgifter för vissa utlänningar. Förslaget innebär att sökande av internationellt skydd och vissa andra utlänningar ska betala skälig ersättning till Migrationsverket för tandvård som inte kan anstå. Detta gäller de som har fyllt 18 år och som har en inkomst eller egna tillgångar.

Regeringen har föreslagit flera regelskärpningar för unga lagöverträdare. Bland annat ska straffbarhetsåldern sänkas till 14 år för allvarliga brott och ungdomsreduktionen minskas för lagöverträdare under 18 år och avskaffas helt för unga myndiga. Justitieutskottet föreslår att riksdagen ska säga ja till förslaget men V, C och MP reserverar sig mot delar av det. Förslagen om skärpningar syftar enligt regeringen till att möta det behov som uppstått i och med den stora ökningen av allvarlig brottslighet bland unga samt för att upprätthålla det straffrättsliga systemets trovärdighet och legitimitet. Förslagen handlar bland annat om följande: • Straffbarhetsåldern sänks till 14 år för allvarliga brott under en period om fem år. • Straffrabatten, så kallad ungdomsreduktion, ska minska för lagöverträdare under 18 år. För unga myndiga avskaffas ungdomsreduktionen helt. • Straffmaximum för brott som någon har begått innan han eller hon fyllt 18 år ska höjas från fängelse i 14 år till fängelse i 18 år. • Påföljden ungdomsövervakning skärps, bland annat genom att kunna utöka tiden för hemarrest och att kunna förbjuda vistelse på en särskilt angiven plats. • Reglerna vid misskötsamhet av påföljderna ungdomsvård och ungdomstjänst skärps. Justitieutskottet delar regeringens uppfattning om att straffrättsliga åtgärder behöver vidtas för att säkerställa att lagstiftningen är anpassad till det behov som föranleds av de senaste årens brottsutveckling och för att upprätthålla det straffrättsliga systemets trovärdighet och legitimitet. Utskottet ser därför positivt på att regeringen nu har överlämnat ett lagförslag som innebär skärpta regler för unga lagöverträdare och ställer sig bakom förslaget. Lagändringarna föreslås, i allt väsentligt, börja gälla den 10 september 2026. Reservationer från V, C och MP Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet har invändningar mot delar av regeringens förslag som de redogör för i reservationer. I en gemensam reservation anser V, C och MP att riksdagen ska säga nej till den del av förslaget som gäller sänkningen av straffbarhetsåldern till 14 år. V, C och MP invänder också bland annat mot att fällande domar i bevistalan skulle registreras i belastningsregistret. V och MP motsätter sig den del som gäller att avskaffa ungdomsreduktionen för unga myndiga och sänka den för dem under 18 år, samt att höja straffmaximum till 18 år för lagöverträdare under 18 år. Innan nya ändringar görs av ungdomsreduktionen anser partierna att nuvarande regelverk ses över och utvärderas så att eventuella skärpningar kan göras träffsäkra och proportionerliga. C invänder mot delen som handlar om att höja straffmaximum till 18 år för lagöverträdare under 18 år. Partiet menar att dagens 14 år redan innebär ett strängt straffmaximum. Planerad dag för debatt och beslut Planerad dag för debatt och beslut är den 13 augusti. Debatt och beslut sänds via riksdagens webb-tv och går att se direkt eller i efterhand. Webb-tv Ledamöter Justitieutskottets ledamöter Dokument Justitieutskottets betänkande 2025/26:JuU41 Skärpta regler för unga lagöverträdare Kontaktpersoner för media Jaennice Fährlin, föredragande justitieutskottet, telefon: 08-786 46 21, e-post: [email protected] Om utskottens förslag till beslut Innan riksdagen fattar beslut i en fråga behandlas den först i något av riksdagens utskott. Utskottet lämnar sitt förslag till beslut utifrån vad majoriteten av ledamöterna i utskottet tycker. De som inte håller med får lämna invändningar, i form av så kallade reservationer. Riksdagen beslutar oftast som utskotten föreslår, men ibland får en reservation fler röster.

Justitieutskottet ställer sig bakom regeringens förslag om ett nytt straffrättsligt påföljdssystem. Förslaget innebär bland annat att villkorligt fängelse införs och presumtionen mot fängelse tas bort samt att dagens mängdrabatt avskaffas. S, V, C och MP reserverar sig mot regeringens förslag. Förslaget syftar till att skapa ett mer rättvist straffsystem där straffen på ett bättre sätt återspeglar brottslighetens allvar, påföljderna som döms ut i större utsträckning framstår som rimliga och rättvisa, brottsofferperspektivet ges ett ökat inflytande och samhällsskyddet förbättras. Regeringen föreslår bland annat följande: • Presumtionen mot fängelse, det vill säga huvudregeln att andra påföljder än fängelse ska väljas i första hand, avskaffas. I stället införs ett system med villkorligt fängelse. Samtliga icke frihetsberövande alternativ till fängelse för vuxna lagöverträdare ska enligt förslaget inordnas under det villkorliga fängelsestraffet. Det innebär att påföljderna villkorlig dom och skyddstillsyn avskaffas. • Hela straffskalan ska användas i större utsträckning när straff bestäms. Syftet är att göra straffmätningen mer nyanserad för alla typer av brott. • Dagens så kallade mängdrabatt avskaffas. När någon döms för flera brott ska varje ytterligare brott få större betydelse för straffets längd. Straffet ska utgå från det sammanlagda straffvärdet för alla brott som personen döms för. • Vissa strafflindringsgrunder, så kallade billighetsskäl, tas bort. Lagändringarna föreslås börja gälla den dag som regeringen bestämmer. Ett mer rättvist straffsystem Justitieutskottet ställer sig i sak bakom regeringens förslag och delar regeringens bedömning att förslaget om ett nytt påföljdssystem är ägnat att leda till ett mer rättvist straffsystem. Under de aktuella omständigheterna ställer sig utskottet även bakom förslaget om när lagändringarna föreslås börja gälla. I den delen vill dock utskottet särskilt framhålla det som också regeringen i sitt förslag understryker om att ikraftträdandet bör bestämmas med beaktande av vikten av förutsebarhet för enskilda och av framförhållning för berörda myndigheter, särskilt Kriminalvården. Utskottet konstaterar också att regeringen dessförinnan kommer att återkomma med nödvändiga finansieringsförslag. Reservationer S, V, C och MP anser i en reservation att riksdagen bör avslå regeringens lagförslag. S menar bland annat att det är både olämpligt och oseriöst att regeringen föreslår att genomföra dessa omfattande förändringar av det svenska påföljdssystemet utan något föreslaget ikraftträdandedatum och utan någon redovisad finansiering. V anser bland annat att reformen innebär en systemomläggning som leder till ett mer fängelsecentrerat och standardiserat system. De menar att den sammantagna effekten av förslagen tillsammans med tidigare ändringar kommer att driva upp repressionsnivån i samhället till mycket höga nivåer. C anser att det centrala problemet är regeringens förslag om att lagändringarna ska träda i kraft den dag som regeringen bestämmer. De menar att Kriminalvården redan är i en mycket ansträngd situation med långvarig överbeläggning på grund av en markant ökning av antalet klienter under de senaste åren. MP vänder sig bland annat mot vad de menar är långtgående, påskyndade och ogenomtänkta straffskärpningar som inte har någon påvisad effekt för brottsligheten. V och MP anser i en reservation att utredningen saknat tid att bedöma förslagens samlade konsekvenser, och om straffskärpningarna kommer att leda till minskad brottslighet, och därför inte bör ligga till grund för ny lagstiftning. Särskilt inte på ett område där flera parallella och nyligen genomförda reformer påverkar den samlade effekten. Straffrätten måste hanteras utifrån ett helhetsperspektiv. V och MP anser därför att regeringen bör göra en ny översyn av brottsbalken. Planerad dag för debatt och beslut Planerad dag för debatt och beslut är den 13 augusti. Debatt och beslut sänds via riksdagens webb-tv och går att se direkt eller i efterhand. Webb-tv Ledamöter Justitieutskottets ledamöter Dokument Justitieutskottets betänkande 2025/26:JuU48 Ett nytt straffrättsligt påföljdssystem Kontaktpersoner för media Elizabeth Lindell, föredragande justitieutskottet, telefon: 08-786 40 22, e-post: [email protected] Om utskottens förslag till beslut Innan riksdagen fattar beslut i en fråga behandlas den först i något av riksdagens utskott. Utskottet lämnar sitt förslag till beslut utifrån vad majoriteten av ledamöterna i utskottet tycker. De som inte håller med får lämna invändningar, i form av så kallade reservationer. Riksdagen beslutar oftast som utskotten föreslår, men ibland får en reservation fler röster.

Utbildningsutskottet ställer sig bakom regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Lagändringarna innebär bland annat ett värdeöverföringsförbud och skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. S, V, C och MP har lämnat synpunkter på förslaget i reservationer. Värdeöverföringsförbud i vissa situationer Ett så kallat värdeöverföringsförbud ska införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Värdeöverföringsförbudet ska gälla under fem år vid nyetablering, under tre år vid ägandeförändring och under två år vid ett föreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna, och krav på särredovisning ska göra det möjligt att följa att ett förbud efterlevs. Skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner, bland annat om pengarna har använts på ett sätt som utgör brott. Kommuner ska kunna återkräva bidragen i motsvarande situationer. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger. Utökade befogenheter i samband med tillsyn Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2027. Synpunkter på förslaget i reservationer S, V, C och MP har synpunkter på förslaget i olika reservationer. S, V och MP föreslår att regeringen omedelbart tillsätter en ny utredning med uppdrag att utreda ett vinstförbud i skolan och förskolan. De vill också att det ska införas ett krav på återbetalning på friskolor som bryter mot förbud mot värdeöverföringar. S och V vill se ett värdeöverföringsförbud utan begränsningar och vill att regeringen ska återkomma med ett lagförslag som innebär att det införs ett generellt värdeöverföringsförbud. S, C och MP vill se en anpassad reglering för idéburna organisationer och mindre huvudmän och föreslår att regeringen återkommer med förslag som säkerställer att ekonomiska krav och tillståndsprövning inom friskolesektorn utformas så att idéburna aktörer och mindre huvudmän inte missgynnas i förhållande till stora skolkoncerner. C och MP föreslår ett undantag från kravet på särredovisning för idéburna organisationer och att en utvärdering av lagens konsekvenser för marknadsstrukturen och för små aktörers fortlevnad genomförs två år efter att lagen trätt i kraft. Planerad dag för debatt och beslut Planerad dag för debatt och beslut är den 13 augusti. Debatt och beslut sänds via riksdagens webb-tv och går att se direkt eller i efterhand. Webb-tv Ledamöter Utbildningsutskottets ledamöter Dokument Utbildningsutskottets betänkande 2025/26:UbU30 Skärpta villkor för friskolesektorn Kontaktperson för media Ingrid Edmar, utskottsråd utbildningsutskottet, telefon 08-786 67 45, e-post: [email protected] Om utskottens förslag till beslut Innan riksdagen fattar beslut i en fråga behandlas den först i något av riksdagens utskott. Utskottet lämnar sitt förslag till beslut utifrån vad majoriteten av ledamöterna i utskottet tycker. De som inte håller med får lämna invändningar, i form av så kallade reservationer. Riksdagen beslutar oftast som utskotten föreslår, men ibland får en reservation fler röster.

Sverige inrättar en ny myndighet för att stärka den svenska underrättelseverksamheten. Utrikesutskottet föreslår att riksdagen säger ja till de lagändringar som behöver göras för att Sveriges utrikes underrättelsetjänst, Und, ska kunna inleda sin verksamhet den 1 januari 2027. Utskottet föreslår att riksdagen godkänner en ny lag som handlar om behandlingen av personuppgifter vid Und. Behandlingen av personuppgifter vid Und ska säkerställa att myndigheten kan behandla personuppgifter på ett ändamålsenligt sätt och samtidigt skydda fysiska personers grundläggande rättigheter i samband med en sådan behandling. Insynen i Und:s verksamhet kommer att behöva vara begränsad, vilket också ställer krav på effektiva mekanismer för tillsyn och granskning. Reform av underrättelseverksamheten Den nya myndigheten innebär, enligt utskottet, en stor reform av den svenska underrättelseverksamheten. Utskottet är medvetet om de utmaningar som finns med att genomföra en stor organisationsförändring på kort tid. Samtidigt framhåller utskottet att det säkerhetspolitiska läget kräver att Und inleder sin verksamhet den 1 januari 2027. Direktåtkomst till register och databaser I likhet med vad som i dag gäller för bland annat Försvarsmakten bedömer regeringen att det bör införas en möjlighet för Sveriges utrikes underrättelsetjänst att kunna medge direktåtkomst för utländsk underrättelse- eller säkerhetstjänst. Direktåtkomst är ett sätt att ta del av personuppgifter. Den som har direktåtkomst till någon annans register eller databas kan på egen hand söka efter uppgifter. Övergången till en ny myndighetsstruktur Utskottet understryker vikten av att övergången till en ny myndighetsstruktur genomförs så att den samlade svenska underrättelseverksamheten kommer att upprätthållas kontinuerligt och stärkas över tid. Utskottet följer också frågan om parlamentarisk förankring av myndighetens verksamhet. Reservationer och särskilda yttranden Alla partier ställer sig bakom det regelverk som behövs för verksamheten vid Sveriges utrikes underrättelsetjänst. Däremot finns det i betänkandet sju reservationer (V, C och MP) och tre särskilda yttranden (S, V och MP) där partierna lämnat synpunkter på förslaget. Centerpartiet vill att riksdagen avslår regeringens förslag om när lagförslagen ska träda i kraft. I stället vill partiet bemyndiga regeringen att fastställa ett lämpligt datum efter den 1 januari 2027 så att inte flytten av underrättelseverksamheten innebär en nedgång i underrättelseförmåga. Centerpartiet riktar vidare kritik mot hur regeringen har hanterat processen kring inrättandet av den nya myndigheten. Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill att regeringen säkerställer att direktåtkomst för utländska underrättelse- eller säkerhetstjänster omgärdas av särskilt strikta skyddsåtgärder. Enligt partierna ska det också vara möjligt att avbryta åtkomsten. De båda partierna anser även att det behöver finnas en tydlig arbetsfördelning mellan de olika myndigheter som är involverade i underrättelseverksamhet. Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet efterfrågar parlamentarisk insyn i den nya myndigheten, men de tre partierna förespråkar olika alternativ för hur detta kan uppnås Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet skriver i varsitt yttrande att de ifrågasätter tidsplanen för inrättandet av Und. Partierna anser att den omfattande omorganisationen av underrättelseverksamheten innebär betydande risker. Planerad dag för debatt och beslut Planerad dag för debatt om ärendet är onsdagen den 12 augusti och beslut torsdagen den 13 augusti. Debatt och beslut sänds via riksdagens webb-tv och går att se direkt eller i efterhand. Webb-tv Ledamöter Utrikesutskottets ledamöter Dokument Utrikesutskottets betänkande 2025/26:UU24 Sveriges utrikes underrättelsetjänst (betänkandet publiceras den 11 augusti) Kontaktpersoner för media • Martin Brothén, kanslichef i utrikesutskottet, telefon: 08-786 54 49, e-post: [email protected] • Eva Nilsson Mansfeld, föredragande i utrikesutskottet, telefon: 08-786 53 95, e-post: [email protected] Om utskottens förslag till beslut Innan riksdagen fattar beslut i en fråga behandlas den först i något av riksdagens utskott. Utskottet lämnar sitt förslag till beslut utifrån vad majoriteten av ledamöterna i utskottet tycker. De som inte håller med får lämna invändningar, i form av så kallade reservationer. Riksdagen beslutar oftast som utskotten föreslår, men ibland får en reservation fler röster.

Socialförsäkringsutskottet ställer sig bakom regeringens förslag som bland annat innebär att reglerna om vem som kan beviljas uppehållstillstånd som anhörig anpassas till EU:s rättsliga miniminivåer. S, V, C och MP har synpunkter på förslaget i reservationer. Olika regler ska gälla i fråga om möjligheten att vara anknytningsperson för svenska medborgare, andra nordiska medborgare och personer med permanent uppehållsrätt respektive för personer med uppehållstillstånd. För att uppehållstillstånd ska kunna beviljas på grund av anknytning till en person som har tidsbegränsat uppehållstillstånd ska det som huvudregel krävas att anknytningspersonen har vistats med uppehållstillstånd i Sverige i minst två år. Undantag ska bland annat gälla för ensamkommande barn och för flyktingar i vissa situationer. Försörjningskraven för anhöriginvandring skärps. Bland annat ska försörjningskrav gälla i fler situationer. Kravet ska gälla även vid en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd. Unga vuxna ska kunna beviljas förlängt uppehållstillstånd Vidare anpassas reglerna om uppehållstillstånd för nära anhöriga utanför kärnfamiljen för förlängningssituationer. Det innebär bland annat att den som är under 21 år och tidigare har beviljats uppehållstillstånd på grund av anknytning som barn, men som har fyllt 18 år, ska kunna beviljas uppehållstillstånd. Även möjligheterna för vissa anhöriginvandrare att ansöka om uppehållstillstånd inifrån Sverige utökas tillfälligt. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 oktober 2026 med vissa övergångsbestämmelser. Förslagen om tillfälligt utökade möjligheter för vissa anhöriginvandrare att ansöka om och beviljas uppehållstillstånd och arbetstillstånd inifrån Sverige liksom möjligheten att skjuta upp ett beslut om utvisning avseende sådana utlänningar ska upphöra att gälla den 1 januari 2028. Reservationer S, V, C och MP har synpunkter på förslaget i reservationer. Flera av reservationerna är gemensamma. Bland annat vill S, V, C och MP att • det behöver snabbutredas hur den som vistats i vårt land under lång tid och som har starkare anknytning till Sverige än till något annat land inte ska utvisas samt hur uppehållstillstånden i större utsträckning kan följa med föräldrarnas • väntetiden för familjeåterförening bör begränsas till ett år, eftersom regeringens förslag om två år inte är proportionerligt • försörjningskravet inte bör gälla vid förlängningsärenden då familjer som är etablerade riskerar att dras isär bara om en förälder till exempel blir av med jobbet, blir sjuk eller vidareutbildar sig • forskare inte ska omfattas av försörjningskravet, då det kan få negativa effekter på Sveriges möjligheter att attrahera och behålla internationell kompetens • regeringen bör se över frågan om övergångsbestämmelser ytterligare då de anser att rättssäkerheten för individer och förtroendet för det offentliga riskeras • det bör göras en allmän översyn av ventilerna i lagstiftningen och att det är viktigt att man säkerställer tydliga förarbeten samt att det som behövs regleras i lag. Planerad dag för debatt och beslut Planerad dag för debatt är den 12 augusti och beslut den 13 augusti. Debatt och beslut sänds via riksdagens webb-tv och går att se direkt eller i efterhand. Webb-tv Ledamöter Socialförsäkringsutskottets ledamöter Dokument Socialförsäkringsutskottets betänkande 2025/26:SfU37 Skärpta villkor för anhöriginvandring (betänkandet publiceras den 12 augusti). Kontaktperson för media Sven Bergqvist, föredragande socialförsäkringsutskottet, telefon: 08-786 53 23, e-post: [email protected] Om utskottens förslag till beslut Innan riksdagen fattar beslut i en fråga behandlas den först i något av riksdagens utskott. Utskottet lämnar sitt förslag till beslut utifrån vad majoriteten av ledamöterna i utskottet tycker. De som inte håller med får lämna invändningar, i form av så kallade reservationer. Riksdagen beslutar oftast som utskotten föreslår, men ibland får en reservation fler röster.

Socialnämnden i en kommun ska kunna besluta om insatser till barn, unga och deras vårdnadshavare även utan de berördas samtycke. Socialutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag till ny lagstiftning samt ändringar i bland annat socialtjänstlagen. V, C och MP reserverar sig mot delar av förslaget. När kravet på samtycke tas bort för vissa insatser menar regeringen att socialnämnden får större möjligheter att skydda och stödja barn och unga som exempelvis är i riskzonen för att begå brott. Socialutskottet ser positivt på förslaget och delar regeringens bedömning att det kan fylla ett glapp mellan frivilliga insatser och tvångsvård. I förslaget ingår att socialnämnden ska kunna sätta upp särskilda villkor för insatserna – exempelvis att den unge ska hålla sig nykter och drogfri vilket kan följas upp med uppmaning om drogtest. Ett villkor kan också vara att hålla sig hemma i sin bostad vilket i vissa fall ska kunna kontrolleras med elektronisk övervakning. Polisen ska tillfälligt få omhänderta ett barn eller en ung person som inte följer ett sådant villkor. Insatser till vårdnadshavare ska få förenas med vite. En vårdnadshavare som inte följer ett sådant beslut kan bli skyldig att betala vite, ett belopp som fastställs baserat på inkomst. Regeringen föreslår att vårdnadshavare ska kunna få tillfällig föräldrapenning när han eller hon deltar i vissa insatser. En annan del av regeringens förslag är att socialnämnden ska hålla ett så kallat allvarssamtal med ett barn eller en ung person om det är första gången som han eller hon är misstänkt för ett brott som kan leda till fängelse. Lagförslagen, utom de om elektronisk övervakning, föreslås börja gälla den 2 januari 2027. Lagförslagen om elektronisk övervakning föreslås börja gälla den dag som regeringen bestämmer. Invändningar mot förslaget Tre partier har invändningar mot delar av förslaget som de redogör för i reservationer. Vänsterpartiet och Miljöpartiet förklarar i en gemensam reservation att de anser att riksdagen ska säga nej till förslaget, med undantag för den del som gäller att vårdnadshavare kan få tillfällig föräldrapenning för att medverka i insatser kring ett barn. Partierna menar bland annat att regeringens förslag riskerar att underminera tilliten till socialtjänsten och försvåra det förebyggande arbetet. Även Centerpartiet reserverar sig mot delar av förslaget, bland annat med hänvisning till att repressiva och oprövade verktyg riskerar att skada förtroendet för socialtjänsten. Partiet vänder sig speciellt mot delen om elektronisk övervakning samt delen om vite för vårdnadshavare. Planerad dag för debatt och beslut Planerad dag för debatt är den 12 augusti och beslut den 13 augusti. Debatt och beslut sänds via riksdagens webb-tv och går att se direkt eller i efterhand. Webb-tv Ledamöter Socialutskottets ledamöter Dokument Socialutskottets betänkande 2025/26:SoU39 Förebyggande insatser inom socialtjänsten till skydd för barn och unga vid bristande medverkan (betänkandet publiceras den 7 augusti). Kontaktpersoner för media • Anna Rune Waite, föredragande socialutskottet, telefon: 08-786 41 90, e-post: [email protected] • Eva Fridén, föredragande socialutskottet, telefon: 08-786 44 70, e-post: [email protected] Om utskottens förslag till beslut Innan riksdagen fattar beslut i en fråga behandlas den först i något av riksdagens utskott. Utskottet lämnar sitt förslag till beslut utifrån vad majoriteten av ledamöterna i utskottet tycker. De som inte håller med får lämna invändningar, i form av så kallade reservationer. Riksdagen beslutar oftast som utskotten föreslår, men ibland får en reservation fler röster.