Riksdagen deltar med en delegation vid generaldebatten under FN:s generalförsamling i New York den 21–26 september. I delegationen ingår Delegationen deltar vid ett antal högnivåmöten med fokus på att stärka globalt stöd för Ukraina, klimatfrågor och havsnivåhöjningar samt pandemiberedskap och tillgång till vaccinationer. Dessutom genomförs ett antal möten med organisationer inom FN-systemet samt deltagande vid möten om situationen i Ukraina, Liberia och Afghanistan. Kontaktperson för media Fredrik Svensson, senior internationell rådgivare, riksdagens internationella kansli, telefon 0730-96 64 67, [email protected]

Fredagen den 25 september 2026 klockan 9 sammanträder regeringen med EU-nämnden inför möte i EU:s ministerråd för utrikesfrågor, rättsliga och inrikes frågor och jordbruks- och fiskefrågor. Regeringen rapporterar samtidigt från möten i samma ministerråd. Från regeringen deltar försvarsminister Pål Jonson (M), migrationsminister Johan Forssell (M), jämställdhetsminister Nina Larsson (L) och statssekreterare Daniel Liljeberg.

I riksdagen finns 349 ledamöter. Här ser du de ledamöter som valdes in vid riksdagsvalet 2026, sorterade i bokstavsordning. Den nya riksdagen börjar sitt arbete i samband med uppropet den 28 september. Fram till dess sitter den gamla riksdagen kvar. På Valmyndighetens webbplats finns mer information och statistik gällande resultatet i riksdagsvalet 2026. Valmyndighetens webbplats A Abdukani, Mohamed (MP), Södermanlands län af Sillén, Anna (M), Södermanlands län Aguirre, Elias (S), Östergötlands län Ahlqvist, Andreas (SD), Hallands län Ahlstedt, Fredrik (M), Uppsala län Ahlstedt, Emmy (C), Kalmar län Alftberg, Anders (SD), Västra Götalands läns södra Algotsson, Julia (C), Västerbottens län Ali, Mohamed (V), Dalarnas län Ali Elmi, Leila (MP), Göteborgs kommun Alkurdi, Talla (S), Stockholms kommun Alm, Ann-Sofie (M), Västra Götalands läns norra Alm Ericson, Janine (MP), Västra Götalands läns västra Altenhammar, Emma (SD), Göteborgs kommun Amloh, Sofia (S), Södermanlands län Andersson, Magdalena (S), Stockholms län Andersson, Åsa (S), Uppsala län Andersson, Johan (S), Östergötlands län Andersson, Jonas (SD), Östergötlands län Andersson, Elin (L), Västra Götalands läns västra Andersson, Tobias (SD), Västra Götalands läns östra Andersson, Marcus (S), Västra Götalands läns östra Andersson Garpvall, Pontus (SD), Skåne läns västra Andersson Hammarstrand, Robert (S), Göteborgs kommun Andersson Tay, Andrea (V), Stockholms län André, Lili (KD), Gävleborgs län Andreae, Ingrid (S), Göteborgs kommun Anstrell, Alexandra (M), Stockholms län Aranda, Clara (SD), Östergötlands län Asaiesh, Hawar (V), Västmanlands län Asgari, Ajda (MP), Stockholms län Aspling, Ludvig (SD), Stockholms län Awad, Nadja (V), Örebro län Axén Olin, Kristina (M), Stockholms kommun B Backeskog, Sanna (S), Gävleborgs län Bakircioglu, Gurgin (MP), Stockholms kommun Beckman, Lars (M), Gävleborgs län Begic, Denis (S), Örebro län Bengtsson, Linnea (V), Skåne läns norra och östra Bengtsson, Mathias (KD), Dalarnas län Bengtsson, Angelika (SD), Västernorrlands län Bergenblock, Christofer (C), Hallands län Berggren, Katarina (S), Stockholms län Bergheden, Sten (M), Västra Götalands läns östra Bergius Eriksson, Jennie (M), Västra Götalands läns norra Berglund, Jörgen (M), Västernorrlands län Bernmar, Daniel (V), Göteborgs kommun Berntsson, Magnus (KD), Västra Götalands läns västra Birinxhiku, Aida (S), Hallands län Björk, Malin (V), Stockholms kommun Björklund, Heléne (S), Blekinge län Bohlin, Carl-Oskar (M), Dalarnas län Bosetti-Kristoffersson, Katarina (S), Västra Götalands läns västra Brandberg, Tomas (SD), Västmanlands län Brihall, Emma (C), Jönköpings län Britz, Johan (L), Stockholms län Brodin, Camilla (KD), Stockholms kommun Broman, Bo (SD), Skåne läns västra Busch, Ebba (KD), Örebro län Bylund, Linus (SD), Stockholms kommun Büser, Johan (S), Göteborgs kommun Bäckström, Daniel (C), Värmlands län Bäckström Johansson, Mattias (SD), Kalmar län C Carlsson, Christian (KD), Stockholms län Carlsson, Rose-Marie (S), Malmö kommun Carlsson, Crister (M), Dalarnas län Carvalho, Teresa (S), Östergötlands län Christiansson, Alexander (SD), Västra Götalands läns västra Coenraads, Åsa (M), Blekinge län Cronert, Jonas (S), Västmanlands län D Dadgostar, Nooshi (V), Stockholms län Dahl Andersson, Cilla (S), Skåne läns södra Dahlkvist, Mikael (S), Värmlands län Damberg, Mikael (S), Stockholms län Damsgaard, Mikael (M), Västmanlands län De Basso, Ilan (S), Jönköpings län Demirok, Muharrem (C), Östergötlands län Deremar, Catarina (C), Uppsala län Dioukarev, Dennis (SD), Göteborgs kommun Dousa, Benjamin (M), Stockholms kommun Drougge, Ida (M), Stockholms län E Edholm, Lotta (L), Stockholms kommun Ekeblad, Matilda (M), Östergötlands län Elfström, Rasmus (C), Stockholms län Emilsson, Aron (SD), Östergötlands län Eneblad, Emil (SD), Uppsala län Engström, Cecilia (KD), Skåne läns södra Enholm, Matheus (SD), Västra Götalands läns norra Enström, Karin (M), Stockholms län Eriksson, Yasmine (SD), Jönköpings län Eriksson, Åsa (S), Västmanlands län Eriksson, Peter (SD), Jämtlands län Eriksson Falk, Mattias (SD), Gävleborgs län Ernkrans, Matilda (S), Örebro län Eskilandersson, Mikael (SD), Skåne läns norra och östra Ezelius, Erik (S), Västra Götalands läns östra F Filper, Runar (SD), Värmlands län Fohlin, Meit (S), Gotlands län Forsberg, Maria (V), Södermanlands län Forsberg, Liselotte (SD), Dalarnas län Forssell, Johan (M), Stockholms kommun Forssell, Joar (L), Stockholms kommun Forssmed, Jakob (KD), Stockholms län Fransson, Josef (SD), Västra Götalands läns östra Friberg, Marcus (MP), Skåne läns västra Fridlund, Marcus (S), Kalmar län Frohm, Ann-Christine (SD), Kronobergs län Frohm, Linda (M), Norrbottens län From, Isak (S), Västerbottens län G Gabrielsson, Ida (V), Stockholms kommun Gashi, Arber (S), Hallands län Giertz, Rasmus (SD), Dalarnas län Gille, Sara (SD), Västerbottens län Gomér, Gunilla (SD), Västra Götalands läns västra Gonzalez Westling, Samuel (V), Gävleborgs län Green, Mats (M), Jönköpings län Gunnarsson, Hanna (V), Skåne läns södra Guteland, Jytte (S), Stockholms kommun Göthberg, Gustaf (M), Göteborgs kommun H Haara, Magnus (C), Skåne läns västra Haddad, Roger (L), Västmanlands län Haider, Monica (S), Kronobergs län Hallander, Martin (KD), Skåne läns norra och östra Hallengren, Lena (S), Kalmar län Hansén, Camilla (MP), Örebro län Haraldsson, Johanna (S), Jönköpings län Hassan, Ilyas (V), Stockholms kommun Hastig Olsson, Annelie (M), Västra Götalands läns södra Hedberg, Peter (S), Västernorrlands län Hedlund, Roger (SD), Gävleborgs län Heie, Ulrika (C), Västra Götalands läns östra Helldén, Daniel (MP), Stockholms kommun Hirvonen, Annika (MP), Stockholms län Hovskär, Dan (KD), Västra Götalands läns östra Hultén, Agnes (V), Hallands län Hultqvist, Peter (S), Dalarnas län Håkansson, Per-Arne (S), Skåne läns norra och östra Hänel Sandström, Marie Louise (M), Göteborgs kommun Högberg, Emil (S), Stockholms län Höglund Velasquez, David (V), Västra Götalands läns norra Högström, Caroline (M), Västmanlands län I Isa, Mursal (MP), Dalarnas län Isacsson, Lars (S), Dalarnas län J Jacobsson, Magnus (KD), Västra Götalands läns norra Jansson, Jimmy (S), Södermanlands län Johansson, Martina (C), Södermanlands län Johansson, Magnus (S), Blekinge län Johansson, Morgan (S), Skåne läns södra Jomshof, Richard (SD), Blekinge län Jonson, Pål (M), Värmlands län Jonsson, Mattias (S), Göteborgs kommun Josefsson, David (M), Göteborgs kommun Järrebring, Joakim (S), Västra Götalands läns västra Jönsson, Patrik (SD), Hallands län K Kallifatides, Markus (S), Stockholms kommun Karkiainen, Ida (S), Norrbottens län Karlsbro, Karin (L), Stockholms län Karlson, Patrik (L), Östergötlands län Karlsson, Niklas (S), Skåne läns västra Karlsson, Mattias (M), Norrbottens län Karlsson Bergman, Mattias (SD), Kronobergs län Kasirga, Kadir (S), Stockholms kommun Kerr, Veronica (KD), Västerbottens län Khatchadourian, Sarkis (S), Stockholms län Kihlström, Ingemar (KD), Västra Götalands läns södra Kinnunen, Martin (SD), Stockholms län Kors, Ida (SD), Jönköpings län Kristersson, Ulf (M), Södermanlands län Kristiansson, Therese (S), Västra Götalands läns östra Kronlid, Julia (SD), Stockholms län Kronvall, Andrea (SD), Stockholms län Kärrholm, Fredrik (M), Stockholms län L Lahti, Birger (V), Norrbottens län Lann, Elisabet (KD), Göteborgs kommun Lantz, Gustaf (S), Uppsala län Larsson, Nina (L), Stockholms län Larsson, Stina (C), Skåne läns södra Larsson, Malin (S), Västernorrlands län Lasses, Anna (C), Stockholms län Le Moine, Rebecka (MP), Östergötlands län Leijonborg, Lars (L), Malmö kommun Lennartsson, Robin (SD), Värmlands län Lennkvist Manriquez, Andreas (V), Stockholms kommun Lewerentz, Joanna (M), Stockholms län Liljeberg, Ulrika (C), Dalarnas län Liljestrand, Parisa (M), Stockholms län Lind, Amanda (MP), Stockholms län Lindahl, Fredrik (SD), Stockholms län Lindberg, Jonas (V), Stockholms län Lindberg, Linda (SD), Skåne läns västra Lindberg, Kristoffer (S), Gävleborgs län Lindblad, Amanda (S), Västmanlands län Lindh, Eva (S), Östergötlands län Lindhagen, Åsa (MP), Stockholms kommun Lindqvist, Hanna (MP), Skåne läns södra Littke, Marianne (L), Skåne läns norra och östra Lundgren, Kerstin (C), Stockholms län Lundh Sammeli, Fredrik (S), Norrbottens län Lundqvist, Patrik (S), Gävleborgs län Lyckestam, Daniel (M), Skåne läns norra och östra Löberg, Petter (S), Västra Götalands läns södra M Magnusson, Adrian (S), Skåne läns södra Mahdi, Anfal (V), Malmö kommun Malm, Malin (S), Västerbottens län Malmer Stenergard, Maria (M), Skåne läns norra och östra Malmqvist, Josefin (M), Stockholms län Manouchi, Noria (M), Malmö kommun Martinez Roldán, Banesa (V), Malmö kommun Marttinen, Adam (SD), Södermanlands län Meijer, Louise (M), Skåne läns södra Melby, Michael (S), Västra Götalands läns norra Merelaid Hankins, Jennifer (V), Göteborgs kommun Mohamsson, Simona (L), Göteborgs kommun Muranovic, Azra (S), Jönköpings län Mårtensen, Camilla (L), Skåne läns södra Möller, Ola (S), Skåne läns västra N Nasr, Bassem (MP), Malmö kommun Netterberg, Hanna (M), Hallands län Nicholson, Marie (M), Kalmar län Nilsson, Jennie (S), Hallands län Nilsson, Ulrik (M), Västra Götalands läns södra Nohrén, Emma (MP), Göteborgs kommun Nordblom, Carl (M), Stockholms kommun Nordin, Rickard (C), Göteborgs kommun Nordquist, Lina (L), Uppsala län Nordström, Charlotte (M), Västra Götalands läns östra Norlén, Andreas (M), Östergötlands län Norlin, Liza-Maria (KD), Västernorrlands län Nouri, Aylin (S), Västra Götalands läns västra Nygårds, Erik (L), Jönköpings län Nysmed, Leif (S), Stockholms län O Ohlsson, Birgitta (C), Stockholms kommun Olesen, Robert (S), Kronobergs län Ollén, Peter (M), Malmö kommun Olovsson, Fredrik (S), Södermanlands län Olson, Olle (M), Kalmar län Olsson, Stefan (M), Uppsala län Olsson, Marie (S), Dalarnas län Olsson, Kalle (S), Jämtlands län Oscarsson, Mikael (KD), Uppsala län Oscarsson, Magnus (KD), Östergötlands län Ottoson, Erik (M), Stockholms län Ottosson, Kjell-Arne (KD), Värmlands län P Paarup-Petersen, Niels (C), Malmö kommun Palmqvist, Eric (SD), Norrbottens län Perez, David (SD), Uppsala län Persson, Magnus (SD), Skåne läns norra och östra Pettersson, Samuel (S), Norrbottens län Pihl Krabbe, Ewa (S), Skåne läns norra och östra Pourmokhtari, Romina (L), Stockholms kommun Prins, Cecilia (L), Västra Götalands läns norra Püss, Lars (M), Hallands län R Ragnarsson, Thomas (M), Kronobergs län Rantsi, Johanna (M), Västra Götalands läns västra Rasovic, Umihana (V), Skåne läns västra Redar, Lawen (S), Stockholms kommun Resare, Magnus (M), Värmlands län Reslow, Patrick (SD), Malmö kommun Reuterskiöld, Adam (M), Stockholms län Riedl, Edward (M), Västerbottens län Riise, Jan (MP), Hallands län Rinaldo Miller, Camilla (KD), Jönköpings län Risberg, Jacob (MP), Uppsala län Rodén, Jessica (S), Västra Götalands läns södra Rojas, Mauricio (L), Skåne läns västra Rojhan, Azadeh (S), Stockholms län Rosell, My (S), Skåne läns västra Rosencrantz, Jessica (M), Stockholms kommun Rosengren, Oliver (M), Kronobergs län Rud Stenlöf, Amalia (S), Göteborgs kommun Ryder Wikén, Elise (M), Jämtlands län Räihä, Mirja (S), Stockholms kommun S Sabo, Paul (KD), Södermanlands län Sahlin, Kevin (SD), Västernorrlands län Salander, Rikard (MP), Jönköpings län Sandberg, Birte (C), Skåne läns norra och östra Sandell, Joakim (S), Malmö kommun Sander, Mats (M), Skåne läns västra Schmidt, Caroline (C), Gävleborgs län Schölander, Hanna (L), Hallands län Selin, Markus (S), Stockholms län Seye Larsen, Nils (MP), Västerbottens län Shekarabi, Ardalan (S), Uppsala län Sjölund, Anne-Li (C), Västernorrlands län Sjöstedt, Oscar (SD), Västmanlands län Skaarnes, Terje (SD), Västra Götalands läns norra Skalberg Karlsson, Jesper (M), Gotlands län Skönnbrink, Sofia (S), Värmlands län Smedberg, Tobias (V), Uppsala län Sohrabi, Arwin (S), Malmö kommun Stadell, Ylva (S), Uppsala län Stegrud, Jessica (SD), Skåne läns södra Storckenfeldt, Helena (M), Hallands län Strömberg, Mikael (SD), Södermanlands län Strömberg, Anna-Belle (S), Västernorrlands län Strömmer, Gunnar (M), Stockholms kommun Sundin, Karin (S), Örebro län Sundman, Willhelm (L), Örebro län Svantesson, Elisabeth (M), Örebro län Svedin, Johnny (SD), Kalmar län Svenneling, Håkan (V), Värmlands län Svensson, Carl Wiktor (KD), Kalmar län Svensson, Alexander (M), Skåne läns västra Svensson, Jonathan (S), Västra Götalands läns norra Svärd, Oskar (M), Örebro län Sätherberg, Anna-Caren (S), Jämtlands län Söder, Björn (SD), Skåne läns norra och östra Söder, Larry (KD), Hallands län Söderlund, Per (SD), Örebro län Söderström, Peter (S), Värmlands län Sönnergren, Sandra (V), Stockholms län T Tegnér, Mathias (S), Stockholms län Thand Ringqvist, Elisabeth (C), Stockholms kommun Thonander, Amanda (M), Skåne läns södra Thunström, Louise (S), Västra Götalands läns norra Tiblom, Victoria (SD), Skåne läns södra Tireland, Johan (SD), Stockholms kommun Tånghag, Frida (V), Göteborgs kommun Täljeblad, Caroline (V), Västerbottens län V Vedin, Anna (M), Västra Götalands läns västra Vencu Velasquez Castro, Daniel (S), Stockholms kommun Vepsä, Mattias (S), Stockholms kommun Vikhe Patil, Nila (MP), Stockholms kommun Vilhelmsson, Helena (C), Örebro län Vinge, Henrik (SD), Stockholms kommun Völker, Alexandra (S), Stockholms län W Wahlström, Susanne (M), Jönköpings län Wallentheim, Anna (S), Skåne läns norra och östra Waltersson Grönvall, Camilla (M), Västra Götalands läns västra Weidby, Ciczie (V), Jönköpings län Weinerhall, John E. (M), Östergötlands län Westerberg, Denice (SD), Västra Götalands läns södra Westerlund, Ulrika (MP), Stockholms kommun Westlund, Åsa (S), Stockholms län Westmont, Martin (SD), Stockholms län Westroth, Eric (SD), Jönköpings län Widerberg, Karolina (SD), Blekinge län Wiechel, Björn (S), Västerbottens län Winther, Andrine (S), Stockholms län Wykman, Niklas (M), Stockholms län Wärnick, Viktor (M), Gävleborgs län Y Ygeman, Anders (S), Stockholms kommun Yurkovskiy, Leonid (SD), Norrbottens län Å Åberg, Boriana (M), Skåne läns södra Ådahl, Martin (C), Stockholms kommun Ådahl, Anders (C), Västra Götalands läns västra Åkesson, Jimmie (SD), Örebro län Ö Örgård, Carina (V), Västra Götalands läns västra Östh, Malin (V), Östergötlands län För mer information Valet 2026

Den 13 september var det val i Sverige. Det slutliga valresultatet är fastställt och nu är det klart hur riksdagens 349 platser, mandat, ska fördelas mellan de åtta partier som fick minst fyra procent av rösterna vid riksdagsvalet 2026. Det finns 349 platser i riksdagen att fördela och varje plats motsvarar ett mandat. Antalet mandat ett parti får står i proportion till antalet röster som partiet har fått i riksdagsvalet. Huvudregeln är att ett parti måste få minst fyra procent av rösterna för att komma in i riksdagen. Mandatfördelning i riksdagen efter valet 2026 Mandatfördelningen nedan visar hur riksdagens 349 platser ska fördelas mellan partierna efter valet 2026. • Socialdemokraterna (S) 99 mandat • Moderaterna (M) 70 mandat • Sverigedemokraterna (SD) 62 mandat • Vänsterpartiet (V) 30 mandat • Centerpartiet (C) 25 mandat • Kristdemokraterna (KD) 22 mandat • Miljöpartiet (MP) 22 mandat • Liberalerna (L) 19 mandat Slutligt valresultat på Valmyndighetens webbplats Upprop och riksmötets öppnande Den nya riksdagen samlas vid uppropet måndagen den 28 september. Efter uppropet väljer riksdagen talman och vice talmän för valperioden 2026–2030. Ceremonin för riksmötets öppnande äger rum den 29 september. Riksmötets öppnande 2026 För mer information Valet 2026

Talman Andreas Norlén har i dag, efter samtal med företrädare för riksdagspartierna och en överläggning med de vice talmännen, gett Magdalena Andersson (S) i uppdrag att sondera förutsättningarna för att bilda regering. – Magdalena Andersson har i dag fått mitt uppdrag att sondera förutsättningarna för att bilda en regering som tolereras av riksdagen. Hon ska rapportera sitt uppdrag till den nya riksdagens talman, säger Andreas Norlén. Den nya riksdagens talman kommer därefter att informera om den fortsatta regeringsbildningen. Pressackreditering och annan praktisk information Journalister och fotografer som vill arbeta på egen hand i riksdagens lokaler behöver ha riksdagens pressackreditering. • Praktisk information för arbete i anslutning till riksdagsvalet

Riksdagens talman Andreas Norlén inleder processen med att ta fram förslag till ny statsminister. Talmannen har i dag tagit emot begäran om entledigande från statsminister Ulf Kristersson (M). Mot bakgrund av detta inleder talmannen uppdraget att ta fram förslag till ny statsminister. Talmannen kommer under fredagen den 18 september att samtala enskilt med företrädare för riksdagspartierna. Närmare information om tider för dessa möten kommer senare. Pressackreditering och annan praktisk information Journalister och fotografer som vill arbeta på egen hand i riksdagens lokaler behöver ha riksdagens pressackreditering. • Praktisk information för arbete i anslutning till riksdagsvalet

Riksdagens talman Andreas Norlén samråder fredagen den 18 september med partiföreträdare. Detta är ett led i processen för att ta fram förslag till ny statsminister. Ulf Kristersson (M) begärde den 17 september sitt entledigande som statsminister och talmannen har beslutat om detta. Talmannen har nu inlett uppdraget att ta fram förslag till ny statsminister. Samråd med partiföreträdare Talmannen samtalar enskilt med företrädare för alla riksdagspartier utom Moderaterna, där samtalet ägde rum i samband med statsministerns begäran om entledigande. Mötena äger rum på talmannens kontor. Partiföreträdarna är kallade till samtal enligt partiernas storleksordning i den befintliga riksdagen som valdes 2022. • 10.00 Socialdemokraterna • 10.35 Sverigedemokraterna • 11.10 Vänsterpartiet • 12.50 Kristdemokraterna Efter samråden med partiföreträdarna överlägger talmannen med de vice talmännen. Pressträff En pressträff med talmannen i riksdagens presscenter planeras preliminärt tidigast klockan 15.30. Fotopool Vid inledningen av talmannens möten med partiföreträdarna ordnas en begränsad fotopool (TT och SVT). Pressackreditering och annan praktisk information Journalister och fotografer som vill arbeta på egen hand i riksdagens lokaler behöver ha riksdagens pressackreditering. • Praktisk information för arbete i anslutning till riksdagsvalet

Tisdagen den 29 september äger riksmötets öppnande rum. I anslutning till ceremonin finns ett begränsat antal fotoplatser för media. För att kunna tilldelas en plats krävs föranmälan samt riksdagens pressackreditering. Tisdagen den 29 september klockan 12.30 börjar ledamöter och gäster att anlända till riksdagen via Riksplan. Klockan 14 startar ceremonin vid riksmötets öppnande i riksdagens kammare. I anslutning till ceremonin erbjuds fotoplatser för media på Riksplan och i kammaren. Så här anmäler du dig Anmälningsperioden startar den 17 september klockan 8.00 och avslutas den 24 september klockan 17.00. Anmälningar tas emot endast via e-post till [email protected]. Ange namn, redaktion och vilken fotoplats du önskar. • På Riksplan finns platser dels på en fotoläktare bredvid trappan till Östra riksdagshuset dels på marken strax före trappan. Platserna är utomhus och saknar tak. • I kammaren finns fotoplatser framför pressläktaren (position 1), på balkongerna (position 7 och 10) och i gluggarna (position 8 och 9). Se bild: Fotoplatserna i kammaren (pdf) Så här fördelas fotoplatserna Vänligen notera att föranmälan inte innebär garanterad plats. Riksdagsförvaltningen lämnar besked senast den 28 september till alla som anmält sig. Fotoplatserna fördelas mellan personer med riksdagens pressackreditering som föranmält sig. Om antalet personer är fler än antalet tillgängliga fotoplatser fördelas platserna enligt följande principer: Först prioriteras personer som arbetar för bildbyråer/nyhetsbyråer som regelbundet säljer bilder till massmedier som är tillgängliga för allmänheten i Sverige eller för rikstäckande dagstidningar eller rikstäckande tv-bolag. Återstår efter det fortfarande fler personer än antal tillgängliga platser används tidpunkten för föranmälan enligt principen först-till-kvarn. Fototillfälle på kvällen vid Konserthuset/Hötorget På kvällen den 29 september är det konsert i Konserthuset för ledamöter och gäster. På Hötorget utanför Konserthuset öppnas en fotoplats klockan 17.30 för fotografering när ledamöter och gäster anländer. Fotografer måste ha riksdagens pressackreditering och gå igenom säkerhetskontroll. Ingen föranmälan. Konserten startar klockan 19 och är inte öppen för media. Mer information Information om hålltider, avstängningar med mera • Information till media om riksmötets öppnande 2026 Information om riksdagens regler för pressackreditering och fotografering:

Fredagen den 18 september 2026 klockan 9 sammanträder regeringen med EU-nämnden inför möte i EU:s ministerråd för konkurrenskraftsfrågor och allmänna frågor. Regeringen rapporterar samtidigt från möten i samma ministerråd. Från regeringen deltar energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) och statssekreterare Cristian Danielsson.

Den 13 september var det val i Sverige. Just nu kontrollräknas rösterna. Valmyndigheten fastställer det slutgiltiga resultatet i valet till riksdagen cirka en vecka efter valdagen. Du kan se det preliminära valresultatet på Valmyndighetens webbplats. När det slutgiltiga valresultatet är klart kommer du att kunna se mandatfördelningen mellan partierna på riksdagens webbplats.

Under hösten bjuder Riksdagsbiblioteket in till en serie kvällsföreläsningar där aktuella, historiska och framtida politiska frågor står i fokus. Föreläsningarna är öppna för allmänheten och kostnadsfria. Ingen föranmälan krävs. För att komma in i riksdagens lokaler behöver du passera en säkerhetskontroll, kom därför i god tid. Plats: Riksdagsbiblioteket, Storkyrkobrinken 7 A i Gamla stan i Stockholm Praktisk information inför ditt besök Program Regeringsbildare och kammarordförande – ett samtal om talmansuppdraget Datum: Tisdagen den 15 september Tid: 17.30–18.30 Medverkande: • Andreas Norlén, talman • Björn von Sydow, f.d. talman • Per Westerberg, f.d. talman Välfärdsbegreppet genom tiderna Datum: Tisdagen den 13 oktober Tid: Klockan 17.30–18.30 • Nils Edling, historiker, Stockholms universitet • Moderator: Joakim Scherp, historiker, Riksdagsbiblioteket Hot och hat mot folkvalda Datum: Tisdagen den 10 november Tid: Klockan 17.30–18.30 • Anna Frenzel, Brottsförebyggande rådet För mer information E-post: [email protected] Telefon: 020-555 000 Riksdagsbiblioteket

Den 30 augusti–1 september hölls den 35:e parlamentariska Östersjökonferensen (BSPC) i Lübeck, Schleswig-Holstein, Tyskland. Rubriken för årets konferens var "Youth. Set. Sail. For a Thriving Baltic Sea Region" och konferensens generaldebatt handlade om framtiden för Östersjöregionen. Östersjökonferensen äger rum en gång per år och samlar parlamentariker från tio nationella parlament, sju regionala parlament och fem interparlamentariska organisationer runt Östersjön. Den parlamentariska Östersjökonferensen är ett forum för politisk dialog mellan parlamentariker i Östersjöregionen och har som syfte att uppmärksamma och driva frågor av betydelse för regionen. Under årets konferens deltog parlamentariker från nationella parlament, regionala parlament och parlamentariska organisationer. Dessutom deltog ministrar, regeringsrepresentanter, ungdomsrepresentanter, experter, observatörer samt inbjudna gäster från Östersjöregionen. Från riksdagens delegation till den parlamentariska Östersjökonferensen deltog ordförande Staffan Eklöf (SD) och vice ordförande Hanna Westerén (S). Värd för mötet var Schleswig-Holstein delstatsparlament, som har hållit 2025/2026 års presidentskap inom BSPC (Baltic Sea Parliamentary Conference). Schleswig-Holsteins ordförandeskap har haft ett tydligt fokus på unga. Ett ungdomsforum hölls, där unga från regionen tagit fram ett antal rekommendationer som presenterades under Östersjökonferensen. Resolution om ungdomars delaktighet och demokratisk motståndskraft I samband med konferensen antogs en resolution i konsensus – som formats genom tolv månaders möten i Kiel, Bryssel, Åbo och Neustadt in Holstein. Resolutionen, ett gemensamt uttalande, med ett antal rekommendationer riktade till medlemmarnas regeringar, handlade bland annat om ungdomsdeltagande och intergenerationell dialog, demokratisk motståndskraft i en tid av cyber- och informationshot och artificiell intelligens, samt säkerheten i ett hav som utsätts för ett allt större tryck. Resolutionen tar sin utgångspunkt i kriget i Ukraina och lyfter bland annat fram den fortsatta risken för eskalering och den ryska skuggflottan i Östersjöområdet. Samtidigt understryks behovet av fortsatt stöd till Ukraina. Resolutionen är indelad i två huvudområden: ungdomars delaktighet och demokratisk motståndskraft. På området demokratisk motståndskraft efterlyser konferensen nationella strategier för cyber- och informationssäkerhet med ett tydligt Östersjöperspektiv. Samtidigt behövs ett regionalt ramverk som knyter samman cybersäkerhet, skydd av kritisk infrastruktur, bekämpning av desinformation och demokratisk styrning av artificiell intelligens. Resolutionen skickas nu vidare till parlament och regeringar, till Östersjöstaternas råd (CBSS) och till Europeiska unionen (EU). Tvåårig arbetsgrupp om bland annat cybersäkerhet BSPC har också instiftat en arbetsgrupp som under en tvåårsperiod arbetar med frågor kring stärkandet av cybersäkerhet och motståndskraft mot desinformation för att främja demokrati, vilket var ett av konferensens teman. Ordförandeskapet övergår nu till Island för ett år. Årets kommande program har fått titeln ”From the Baltic to the Arctic – one democratic space”. Den 36:e parlamentariska Östersjökonferensen kommer att arrangeras av Islands parlament Alltinget i Reykjavík den 29–31 augusti 2027. Ledamöter Ledamöter i BSPC-delegationen som deltog i Östersjökonferensen: • Staffan Eklöf (SD) ordförande • Hanna Westerén (S) vice ordförande Alla ledamöter i delegationen: Ledamöter i riksdagens delegation till BSPC Mer information • Den parlamentariska Östersjökonferensen (BSPC) • BSPC:s webbplats (på engelska) Kontaktperson för media Helena Lundstedt, internationell rådgivare, riksdagens internationella kansli, telefon: 076-861 95 16, e-post: [email protected]

Andre vice talman Julia Kronlid (SD) deltog den 26–27 augusti i det årliga nordisk-baltiska talmansmötet som i år ägde rum i Reykjavik, Island. Ukrainas talman Ruslan Stefanchuk var inbjuden som särskild gäst under mötet. Nedre rad från vänster: Litauens talman Juozas Olekas, Ukrainas talman Ruslan Stefanchuk, Islands talman Þórunn Sveinbjarnardóttir, andre vice talman Julia Kronlid. Bakre raden från vänster: Estlands talman Lauri Hussar, Danmarks talman Søren Gade, Lettlands talman Daiga Mieriņa, Finlands talman Jussi Halla-aho. På dagordningen stod diskussioner om det nordisk-baltiska parlamentariska samarbetet, aktuella frågor i respektive parlament, stödet till Ukraina, den transatlantiska relationen, hur användandet av artificiell intelligens påverkar parlamenten och demokratin och åtgärder för att främja jämställdhet i parlamenten och stävja hot och hat mot politiker. Under besöket i Island besökte andre vice talman Julia Kronlid (SD) också nationalparken Thingvellir där det isländska parlamentet grundades år 930, hade möte med Sveriges ambassad och EU-delegationen i Island, den Svensk-isländska handelskammaren och tankesmedjan Vardberg. Nordiskt-baltiskt samarbete Förkortningen NB8 står för nordisk-baltiskt samarbete. Inom det informella nordisk-baltiska talmännens samarbete arrangeras årligen ett gemensamt möte, därutöver genomförs någon gång årligen också ett gemensamt besök till ett annat lands parlament. Talmännen har däremellan löpande informella kontakter i aktuella frågor och möts också i andra sammanhang, till exempel i samband med internationella talmanskonferenser inom de interparlamentariska församlingarnas möten eller andra internationella konferenser. För mer information • Maria Elgstrand, internationell senior rådgivare, telefon 073-806 6421, e-post [email protected] • Karl Lindberg, talmannens pressekreterare, telefon 072-248 61 52, e-post [email protected]

Den 30 augusti–1 september hålls den 35:e parlamentariska Östersjökonferensen (BSPC) i Lübeck, Schleswig-Holstein, Tyskland. Rubriken för årets konferens är "Youth. Set. Sail. For a Thriving Baltic Sea Region" och konferensens generaldebatt kommer att handla om framtiden för Östersjöregionen. Den parlamentariska Östersjökonferensen är ett forum för politisk dialog mellan parlamentariker i Östersjöregionen och har som syfte att uppmärksamma och driva frågor av betydelse för regionen. Under årets konferens kommer parlamentariker från nationella parlament, regionala parlament och parlamentariska organisationer att delta. Dessutom kommer ministrar, regeringsrepresentanter, ungdomsrepresentanter, experter, observatörer samt inbjudna gäster från Östersjöregionen att delta. Från riksdagens delegation till den parlamentariska Östersjökonferensen deltar ordförande Staffan Eklöf (SD) och vice ordförande Hanna Westerén (S). Värd för mötet är Schleswig-Holstein delstatsparlament, som håller 2025/2026 års presidentskap inom BSPC (Baltic Sea Parliamentary Conference). Ungdomars deltagande och cybersäkerhet på agendan I samband med konferensen kommer en resolution, det vill säga ett gemensamt uttalande, att antas med ett antal rekommendationer riktade till medlemmarnas regeringar. I år kommer det bland annat att handla om ungdomsdeltagande och intergenerationell dialog, demokratisk motståndskraft i en tid av cyber- och informationshot och artificiell intelligens, samt säkerheten i ett hav som utsätts för ett allt större tryck. BSPC har också instiftat en arbetsgrupp som under en tvåårsperiod arbetar med frågor kring stärkandet av cybersäkerhet och motståndskraft mot desinformation för att främja demokrati, vilket är ett av konferensens teman. Ett ungdomsforum kommer också att hållas, där unga från regionen tagit fram ett antal rekommendationer som kommer att presenteras under Östersjökonferensen. I samband med konferensens avslut kommer ordförandeskapet att överlämnas till Island. Ledamöter Ledamöter i BSPC-delegationen som deltar i Östersjökonferensen: • Staffan Eklöf (SD) ordförande • Hanna Westerén (S) vice ordförande Alla ledamöter i delegationen: Ledamöter i riksdagens delegation till BSPC Mer information Östersjökonferensen äger rum en gång per år och samlar parlamentariker från tio nationella parlament, sju regionala parlament och fem interparlamentariska organisationer runt Östersjön. Den första parlamentariska Östersjökonferensen arrangerades i Helsingfors 1991. • Den parlamentariska Östersjökonferensen (BSPC) • BSPC:s webbplats (engelska) Kontaktperson för media Helena Lundstedt, internationell rådgivare, riksdagens internationella kansli, telefon: 076 861 95 16, e-post: [email protected]

Andre vice talman Julia Kronlid deltar den 26-27 augusti i det årliga nordisk-baltiska talmansmötet som i år äger rum i Reykjavik, Island. Ukrainas talman Ruslan Stefanchuk är inbjuden som särskild gäst under mötet. På dagordningen står diskussioner om det nordisk-baltiska parlamentariska samarbetet, aktuella frågor i respektive parlament, stödet till Ukraina, den transatlantiska relationen, hur användandet av artificiell intelligens påverkar parlamenten och demokratin och åtgärder för att främja jämställdhet i parlamenten och stävja hot och hat mot politiker. Nordiskt-baltiskt samarbete Förkortningen NB8 står för nordisk-baltiskt samarbete. Inom det informella nordisk-baltiska talmännens samarbete arrangeras årligen ett gemensamt möte, därutöver genomförs någon gång årligen också ett gemensamt besök till ett annat lands parlament. Talmännen har däremellan löpande informella kontakter i aktuella frågor och möts också i andra sammanhang, till exempel i samband med internationella talmanskonferenser inom de interparlamentariska församlingarnas möten eller andra internationella konferenser. För mer information Maria Elgstrand, internationell senior rådgivare, telefon 073-806 6421, e-post [email protected] Karl Lindberg, talmannens pressekreterare, telefon 072-248 61 52, e-post [email protected]

Den 23 augusti hålls parlamentsval i Kazakstan. Sex svenska riksdagsledamöter ingår i en internationell delegation som observerar valet. I valobservationen den 23 augusti deltar 6 ledamöter från Sveriges riksdag. Deras uppgift är att följa om valet är öppet och att det genomförs på ett korrekt sätt genom att vara på plats i utvalda delar av landet under valdagen. Ledamöterna kommer att observera valtillfället, förseglingen av röstsedlar och rösträkningen i olika vallokaler. De svenska riksdagsledamöterna kommer att observera valet i och kring huvudstaden Astana samt Shymkent. I valobservationen den 23 augusti deltar omkring 100 parlamentariker från 30 länder. Organisationen för säkerhet och samarbete, OSSE Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE, är en sammanslutning för säkerhetspolitisk dialog och samverkan i Europa. OSSE arbetar för att förebygga konflikter och skydda mänskliga rättigheter. En central del av verksamheten är att observera parlaments- och presidentval i medlemsstaterna. Från OSSE:s parlamentariska församling deltar: • Helena Vilhelmsson (C) Från Europarådets parlamentariska församling deltar: • Victoria Tiblom (SD) Europarådet är en mellanstatlig organisation som arbetar för att skydda de mänskliga rättigheterna, demokratin och rättsstatsprincipen i Europa. Organisationen står bakom Europakonventionen och driver Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna, där enskilda individer kan få sina rättigheter prövade. Genom att vara på plats i utvalda delar av landet under valdagen är observatörernas uppgift att följa att valet är öppet och att det genomförs på ett korrekt sätt. Parlamentarikerna observerar valtillfället, förseglingen av röstsedlar och rösträkningen i olika vallokaler. Valobservationen genomförs i samarbete med ODIHR, OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter. ODIHR har observatörer i landet under en längre tid både före och efter valet. Presskonferens i Astana den 24 augusti Den 24 augusti hålls en presskonferens i Astana där ett preliminärt uttalande om valets genomförande presenteras. Uttalandet publiceras på OSSE:s och Europarådets parlamentariska församlingars webbplats. Mer information • Riksdagens parlamentariska församlingar • OSSE:s parlamentariska församling • OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter, ODIHR • Europarådets parlamentariska församlings webbplats Kontaktperson för media • Simona de Ciutiis, internationell rådgivare, riksdagens internationella kansli, telefon +46 72 249 60 07, e-post [email protected] • Petra Sjöström, senior internationell rådgivare, riksdagens internationella kansli, telefon +46 072-716 59 25 e-post [email protected]

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya regler om tandvårdsavgifter för vissa utlänningar. Förslaget innebär att sökande av internationellt skydd och vissa andra utlänningar ska betala skälig ersättning till Migrationsverket för tandvård som inte kan anstå. Detta gäller de som har fyllt 18 år och som har en inkomst eller egna tillgångar.

Regeringen har föreslagit flera regelskärpningar för unga lagöverträdare. Bland annat ska straffbarhetsåldern sänkas till 14 år för allvarliga brott och ungdomsreduktionen minskas för lagöverträdare under 18 år och avskaffas helt för unga myndiga. Justitieutskottet föreslår att riksdagen ska säga ja till förslaget men V, C och MP reserverar sig mot delar av det. Förslagen om skärpningar syftar enligt regeringen till att möta det behov som uppstått i och med den stora ökningen av allvarlig brottslighet bland unga samt för att upprätthålla det straffrättsliga systemets trovärdighet och legitimitet. Förslagen handlar bland annat om följande: • Straffbarhetsåldern sänks till 14 år för allvarliga brott under en period om fem år. • Straffrabatten, så kallad ungdomsreduktion, ska minska för lagöverträdare under 18 år. För unga myndiga avskaffas ungdomsreduktionen helt. • Straffmaximum för brott som någon har begått innan han eller hon fyllt 18 år ska höjas från fängelse i 14 år till fängelse i 18 år. • Påföljden ungdomsövervakning skärps, bland annat genom att kunna utöka tiden för hemarrest och att kunna förbjuda vistelse på en särskilt angiven plats. • Reglerna vid misskötsamhet av påföljderna ungdomsvård och ungdomstjänst skärps. Justitieutskottet delar regeringens uppfattning om att straffrättsliga åtgärder behöver vidtas för att säkerställa att lagstiftningen är anpassad till det behov som föranleds av de senaste årens brottsutveckling och för att upprätthålla det straffrättsliga systemets trovärdighet och legitimitet. Utskottet ser därför positivt på att regeringen nu har överlämnat ett lagförslag som innebär skärpta regler för unga lagöverträdare och ställer sig bakom förslaget. Lagändringarna föreslås, i allt väsentligt, börja gälla den 10 september 2026. Reservationer från V, C och MP Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet har invändningar mot delar av regeringens förslag som de redogör för i reservationer. I en gemensam reservation anser V, C och MP att riksdagen ska säga nej till den del av förslaget som gäller sänkningen av straffbarhetsåldern till 14 år. V, C och MP invänder också bland annat mot att fällande domar i bevistalan skulle registreras i belastningsregistret. V och MP motsätter sig den del som gäller att avskaffa ungdomsreduktionen för unga myndiga och sänka den för dem under 18 år, samt att höja straffmaximum till 18 år för lagöverträdare under 18 år. Innan nya ändringar görs av ungdomsreduktionen anser partierna att nuvarande regelverk ses över och utvärderas så att eventuella skärpningar kan göras träffsäkra och proportionerliga. C invänder mot delen som handlar om att höja straffmaximum till 18 år för lagöverträdare under 18 år. Partiet menar att dagens 14 år redan innebär ett strängt straffmaximum. Planerad dag för debatt och beslut Planerad dag för debatt och beslut är den 13 augusti. Debatt och beslut sänds via riksdagens webb-tv och går att se direkt eller i efterhand. Webb-tv Ledamöter Justitieutskottets ledamöter Dokument Justitieutskottets betänkande 2025/26:JuU41 Skärpta regler för unga lagöverträdare Kontaktpersoner för media Jaennice Fährlin, föredragande justitieutskottet, telefon: 08-786 46 21, e-post: [email protected] Om utskottens förslag till beslut Innan riksdagen fattar beslut i en fråga behandlas den först i något av riksdagens utskott. Utskottet lämnar sitt förslag till beslut utifrån vad majoriteten av ledamöterna i utskottet tycker. De som inte håller med får lämna invändningar, i form av så kallade reservationer. Riksdagen beslutar oftast som utskotten föreslår, men ibland får en reservation fler röster.

Justitieutskottet ställer sig bakom regeringens förslag om ett nytt straffrättsligt påföljdssystem. Förslaget innebär bland annat att villkorligt fängelse införs och presumtionen mot fängelse tas bort samt att dagens mängdrabatt avskaffas. S, V, C och MP reserverar sig mot regeringens förslag. Förslaget syftar till att skapa ett mer rättvist straffsystem där straffen på ett bättre sätt återspeglar brottslighetens allvar, påföljderna som döms ut i större utsträckning framstår som rimliga och rättvisa, brottsofferperspektivet ges ett ökat inflytande och samhällsskyddet förbättras. Regeringen föreslår bland annat följande: • Presumtionen mot fängelse, det vill säga huvudregeln att andra påföljder än fängelse ska väljas i första hand, avskaffas. I stället införs ett system med villkorligt fängelse. Samtliga icke frihetsberövande alternativ till fängelse för vuxna lagöverträdare ska enligt förslaget inordnas under det villkorliga fängelsestraffet. Det innebär att påföljderna villkorlig dom och skyddstillsyn avskaffas. • Hela straffskalan ska användas i större utsträckning när straff bestäms. Syftet är att göra straffmätningen mer nyanserad för alla typer av brott. • Dagens så kallade mängdrabatt avskaffas. När någon döms för flera brott ska varje ytterligare brott få större betydelse för straffets längd. Straffet ska utgå från det sammanlagda straffvärdet för alla brott som personen döms för. • Vissa strafflindringsgrunder, så kallade billighetsskäl, tas bort. Lagändringarna föreslås börja gälla den dag som regeringen bestämmer. Ett mer rättvist straffsystem Justitieutskottet ställer sig i sak bakom regeringens förslag och delar regeringens bedömning att förslaget om ett nytt påföljdssystem är ägnat att leda till ett mer rättvist straffsystem. Under de aktuella omständigheterna ställer sig utskottet även bakom förslaget om när lagändringarna föreslås börja gälla. I den delen vill dock utskottet särskilt framhålla det som också regeringen i sitt förslag understryker om att ikraftträdandet bör bestämmas med beaktande av vikten av förutsebarhet för enskilda och av framförhållning för berörda myndigheter, särskilt Kriminalvården. Utskottet konstaterar också att regeringen dessförinnan kommer att återkomma med nödvändiga finansieringsförslag. Reservationer S, V, C och MP anser i en reservation att riksdagen bör avslå regeringens lagförslag. S menar bland annat att det är både olämpligt och oseriöst att regeringen föreslår att genomföra dessa omfattande förändringar av det svenska påföljdssystemet utan något föreslaget ikraftträdandedatum och utan någon redovisad finansiering. V anser bland annat att reformen innebär en systemomläggning som leder till ett mer fängelsecentrerat och standardiserat system. De menar att den sammantagna effekten av förslagen tillsammans med tidigare ändringar kommer att driva upp repressionsnivån i samhället till mycket höga nivåer. C anser att det centrala problemet är regeringens förslag om att lagändringarna ska träda i kraft den dag som regeringen bestämmer. De menar att Kriminalvården redan är i en mycket ansträngd situation med långvarig överbeläggning på grund av en markant ökning av antalet klienter under de senaste åren. MP vänder sig bland annat mot vad de menar är långtgående, påskyndade och ogenomtänkta straffskärpningar som inte har någon påvisad effekt för brottsligheten. V och MP anser i en reservation att utredningen saknat tid att bedöma förslagens samlade konsekvenser, och om straffskärpningarna kommer att leda till minskad brottslighet, och därför inte bör ligga till grund för ny lagstiftning. Särskilt inte på ett område där flera parallella och nyligen genomförda reformer påverkar den samlade effekten. Straffrätten måste hanteras utifrån ett helhetsperspektiv. V och MP anser därför att regeringen bör göra en ny översyn av brottsbalken. Planerad dag för debatt och beslut Planerad dag för debatt och beslut är den 13 augusti. Debatt och beslut sänds via riksdagens webb-tv och går att se direkt eller i efterhand. Webb-tv Ledamöter Justitieutskottets ledamöter Dokument Justitieutskottets betänkande 2025/26:JuU48 Ett nytt straffrättsligt påföljdssystem Kontaktpersoner för media Elizabeth Lindell, föredragande justitieutskottet, telefon: 08-786 40 22, e-post: [email protected] Om utskottens förslag till beslut Innan riksdagen fattar beslut i en fråga behandlas den först i något av riksdagens utskott. Utskottet lämnar sitt förslag till beslut utifrån vad majoriteten av ledamöterna i utskottet tycker. De som inte håller med får lämna invändningar, i form av så kallade reservationer. Riksdagen beslutar oftast som utskotten föreslår, men ibland får en reservation fler röster.

Utbildningsutskottet ställer sig bakom regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Lagändringarna innebär bland annat ett värdeöverföringsförbud och skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. S, V, C och MP har lämnat synpunkter på förslaget i reservationer. Värdeöverföringsförbud i vissa situationer Ett så kallat värdeöverföringsförbud ska införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Värdeöverföringsförbudet ska gälla under fem år vid nyetablering, under tre år vid ägandeförändring och under två år vid ett föreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna, och krav på särredovisning ska göra det möjligt att följa att ett förbud efterlevs. Skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner, bland annat om pengarna har använts på ett sätt som utgör brott. Kommuner ska kunna återkräva bidragen i motsvarande situationer. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger. Utökade befogenheter i samband med tillsyn Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2027. Synpunkter på förslaget i reservationer S, V, C och MP har synpunkter på förslaget i olika reservationer. S, V och MP föreslår att regeringen omedelbart tillsätter en ny utredning med uppdrag att utreda ett vinstförbud i skolan och förskolan. De vill också att det ska införas ett krav på återbetalning på friskolor som bryter mot förbud mot värdeöverföringar. S och V vill se ett värdeöverföringsförbud utan begränsningar och vill att regeringen ska återkomma med ett lagförslag som innebär att det införs ett generellt värdeöverföringsförbud. S, C och MP vill se en anpassad reglering för idéburna organisationer och mindre huvudmän och föreslår att regeringen återkommer med förslag som säkerställer att ekonomiska krav och tillståndsprövning inom friskolesektorn utformas så att idéburna aktörer och mindre huvudmän inte missgynnas i förhållande till stora skolkoncerner. C och MP föreslår ett undantag från kravet på särredovisning för idéburna organisationer och att en utvärdering av lagens konsekvenser för marknadsstrukturen och för små aktörers fortlevnad genomförs två år efter att lagen trätt i kraft. Planerad dag för debatt och beslut Planerad dag för debatt och beslut är den 13 augusti. Debatt och beslut sänds via riksdagens webb-tv och går att se direkt eller i efterhand. Webb-tv Ledamöter Utbildningsutskottets ledamöter Dokument Utbildningsutskottets betänkande 2025/26:UbU30 Skärpta villkor för friskolesektorn Kontaktperson för media Ingrid Edmar, utskottsråd utbildningsutskottet, telefon 08-786 67 45, e-post: [email protected] Om utskottens förslag till beslut Innan riksdagen fattar beslut i en fråga behandlas den först i något av riksdagens utskott. Utskottet lämnar sitt förslag till beslut utifrån vad majoriteten av ledamöterna i utskottet tycker. De som inte håller med får lämna invändningar, i form av så kallade reservationer. Riksdagen beslutar oftast som utskotten föreslår, men ibland får en reservation fler röster.

Sverige inrättar en ny myndighet för att stärka den svenska underrättelseverksamheten. Utrikesutskottet föreslår att riksdagen säger ja till de lagändringar som behöver göras för att Sveriges utrikes underrättelsetjänst, Und, ska kunna inleda sin verksamhet den 1 januari 2027. Utskottet föreslår att riksdagen godkänner en ny lag som handlar om behandlingen av personuppgifter vid Und. Behandlingen av personuppgifter vid Und ska säkerställa att myndigheten kan behandla personuppgifter på ett ändamålsenligt sätt och samtidigt skydda fysiska personers grundläggande rättigheter i samband med en sådan behandling. Insynen i Und:s verksamhet kommer att behöva vara begränsad, vilket också ställer krav på effektiva mekanismer för tillsyn och granskning. Reform av underrättelseverksamheten Den nya myndigheten innebär, enligt utskottet, en stor reform av den svenska underrättelseverksamheten. Utskottet är medvetet om de utmaningar som finns med att genomföra en stor organisationsförändring på kort tid. Samtidigt framhåller utskottet att det säkerhetspolitiska läget kräver att Und inleder sin verksamhet den 1 januari 2027. Direktåtkomst till register och databaser I likhet med vad som i dag gäller för bland annat Försvarsmakten bedömer regeringen att det bör införas en möjlighet för Sveriges utrikes underrättelsetjänst att kunna medge direktåtkomst för utländsk underrättelse- eller säkerhetstjänst. Direktåtkomst är ett sätt att ta del av personuppgifter. Den som har direktåtkomst till någon annans register eller databas kan på egen hand söka efter uppgifter. Övergången till en ny myndighetsstruktur Utskottet understryker vikten av att övergången till en ny myndighetsstruktur genomförs så att den samlade svenska underrättelseverksamheten kommer att upprätthållas kontinuerligt och stärkas över tid. Utskottet följer också frågan om parlamentarisk förankring av myndighetens verksamhet. Reservationer och särskilda yttranden Alla partier ställer sig bakom det regelverk som behövs för verksamheten vid Sveriges utrikes underrättelsetjänst. Däremot finns det i betänkandet sju reservationer (V, C och MP) och tre särskilda yttranden (S, V och MP) där partierna lämnat synpunkter på förslaget. Centerpartiet vill att riksdagen avslår regeringens förslag om när lagförslagen ska träda i kraft. I stället vill partiet bemyndiga regeringen att fastställa ett lämpligt datum efter den 1 januari 2027 så att inte flytten av underrättelseverksamheten innebär en nedgång i underrättelseförmåga. Centerpartiet riktar vidare kritik mot hur regeringen har hanterat processen kring inrättandet av den nya myndigheten. Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill att regeringen säkerställer att direktåtkomst för utländska underrättelse- eller säkerhetstjänster omgärdas av särskilt strikta skyddsåtgärder. Enligt partierna ska det också vara möjligt att avbryta åtkomsten. De båda partierna anser även att det behöver finnas en tydlig arbetsfördelning mellan de olika myndigheter som är involverade i underrättelseverksamhet. Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet efterfrågar parlamentarisk insyn i den nya myndigheten, men de tre partierna förespråkar olika alternativ för hur detta kan uppnås Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet skriver i varsitt yttrande att de ifrågasätter tidsplanen för inrättandet av Und. Partierna anser att den omfattande omorganisationen av underrättelseverksamheten innebär betydande risker. Planerad dag för debatt och beslut Planerad dag för debatt om ärendet är onsdagen den 12 augusti och beslut torsdagen den 13 augusti. Debatt och beslut sänds via riksdagens webb-tv och går att se direkt eller i efterhand. Webb-tv Ledamöter Utrikesutskottets ledamöter Dokument Utrikesutskottets betänkande 2025/26:UU24 Sveriges utrikes underrättelsetjänst (betänkandet publiceras den 11 augusti) Kontaktpersoner för media • Martin Brothén, kanslichef i utrikesutskottet, telefon: 08-786 54 49, e-post: [email protected] • Eva Nilsson Mansfeld, föredragande i utrikesutskottet, telefon: 08-786 53 95, e-post: [email protected] Om utskottens förslag till beslut Innan riksdagen fattar beslut i en fråga behandlas den först i något av riksdagens utskott. Utskottet lämnar sitt förslag till beslut utifrån vad majoriteten av ledamöterna i utskottet tycker. De som inte håller med får lämna invändningar, i form av så kallade reservationer. Riksdagen beslutar oftast som utskotten föreslår, men ibland får en reservation fler röster.

Socialförsäkringsutskottet ställer sig bakom regeringens förslag som bland annat innebär att reglerna om vem som kan beviljas uppehållstillstånd som anhörig anpassas till EU:s rättsliga miniminivåer. S, V, C och MP har synpunkter på förslaget i reservationer. Olika regler ska gälla i fråga om möjligheten att vara anknytningsperson för svenska medborgare, andra nordiska medborgare och personer med permanent uppehållsrätt respektive för personer med uppehållstillstånd. För att uppehållstillstånd ska kunna beviljas på grund av anknytning till en person som har tidsbegränsat uppehållstillstånd ska det som huvudregel krävas att anknytningspersonen har vistats med uppehållstillstånd i Sverige i minst två år. Undantag ska bland annat gälla för ensamkommande barn och för flyktingar i vissa situationer. Försörjningskraven för anhöriginvandring skärps. Bland annat ska försörjningskrav gälla i fler situationer. Kravet ska gälla även vid en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd. Unga vuxna ska kunna beviljas förlängt uppehållstillstånd Vidare anpassas reglerna om uppehållstillstånd för nära anhöriga utanför kärnfamiljen för förlängningssituationer. Det innebär bland annat att den som är under 21 år och tidigare har beviljats uppehållstillstånd på grund av anknytning som barn, men som har fyllt 18 år, ska kunna beviljas uppehållstillstånd. Även möjligheterna för vissa anhöriginvandrare att ansöka om uppehållstillstånd inifrån Sverige utökas tillfälligt. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 oktober 2026 med vissa övergångsbestämmelser. Förslagen om tillfälligt utökade möjligheter för vissa anhöriginvandrare att ansöka om och beviljas uppehållstillstånd och arbetstillstånd inifrån Sverige liksom möjligheten att skjuta upp ett beslut om utvisning avseende sådana utlänningar ska upphöra att gälla den 1 januari 2028. Reservationer S, V, C och MP har synpunkter på förslaget i reservationer. Flera av reservationerna är gemensamma. Bland annat vill S, V, C och MP att • det behöver snabbutredas hur den som vistats i vårt land under lång tid och som har starkare anknytning till Sverige än till något annat land inte ska utvisas samt hur uppehållstillstånden i större utsträckning kan följa med föräldrarnas • väntetiden för familjeåterförening bör begränsas till ett år, eftersom regeringens förslag om två år inte är proportionerligt • försörjningskravet inte bör gälla vid förlängningsärenden då familjer som är etablerade riskerar att dras isär bara om en förälder till exempel blir av med jobbet, blir sjuk eller vidareutbildar sig • forskare inte ska omfattas av försörjningskravet, då det kan få negativa effekter på Sveriges möjligheter att attrahera och behålla internationell kompetens • regeringen bör se över frågan om övergångsbestämmelser ytterligare då de anser att rättssäkerheten för individer och förtroendet för det offentliga riskeras • det bör göras en allmän översyn av ventilerna i lagstiftningen och att det är viktigt att man säkerställer tydliga förarbeten samt att det som behövs regleras i lag. Planerad dag för debatt och beslut Planerad dag för debatt är den 12 augusti och beslut den 13 augusti. Debatt och beslut sänds via riksdagens webb-tv och går att se direkt eller i efterhand. Webb-tv Ledamöter Socialförsäkringsutskottets ledamöter Dokument Socialförsäkringsutskottets betänkande 2025/26:SfU37 Skärpta villkor för anhöriginvandring (betänkandet publiceras den 12 augusti). Kontaktperson för media Sven Bergqvist, föredragande socialförsäkringsutskottet, telefon: 08-786 53 23, e-post: [email protected] Om utskottens förslag till beslut Innan riksdagen fattar beslut i en fråga behandlas den först i något av riksdagens utskott. Utskottet lämnar sitt förslag till beslut utifrån vad majoriteten av ledamöterna i utskottet tycker. De som inte håller med får lämna invändningar, i form av så kallade reservationer. Riksdagen beslutar oftast som utskotten föreslår, men ibland får en reservation fler röster.

Socialnämnden i en kommun ska kunna besluta om insatser till barn, unga och deras vårdnadshavare även utan de berördas samtycke. Socialutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag till ny lagstiftning samt ändringar i bland annat socialtjänstlagen. V, C och MP reserverar sig mot delar av förslaget. När kravet på samtycke tas bort för vissa insatser menar regeringen att socialnämnden får större möjligheter att skydda och stödja barn och unga som exempelvis är i riskzonen för att begå brott. Socialutskottet ser positivt på förslaget och delar regeringens bedömning att det kan fylla ett glapp mellan frivilliga insatser och tvångsvård. I förslaget ingår att socialnämnden ska kunna sätta upp särskilda villkor för insatserna – exempelvis att den unge ska hålla sig nykter och drogfri vilket kan följas upp med uppmaning om drogtest. Ett villkor kan också vara att hålla sig hemma i sin bostad vilket i vissa fall ska kunna kontrolleras med elektronisk övervakning. Polisen ska tillfälligt få omhänderta ett barn eller en ung person som inte följer ett sådant villkor. Insatser till vårdnadshavare ska få förenas med vite. En vårdnadshavare som inte följer ett sådant beslut kan bli skyldig att betala vite, ett belopp som fastställs baserat på inkomst. Regeringen föreslår att vårdnadshavare ska kunna få tillfällig föräldrapenning när han eller hon deltar i vissa insatser. En annan del av regeringens förslag är att socialnämnden ska hålla ett så kallat allvarssamtal med ett barn eller en ung person om det är första gången som han eller hon är misstänkt för ett brott som kan leda till fängelse. Lagförslagen, utom de om elektronisk övervakning, föreslås börja gälla den 2 januari 2027. Lagförslagen om elektronisk övervakning föreslås börja gälla den dag som regeringen bestämmer. Invändningar mot förslaget Tre partier har invändningar mot delar av förslaget som de redogör för i reservationer. Vänsterpartiet och Miljöpartiet förklarar i en gemensam reservation att de anser att riksdagen ska säga nej till förslaget, med undantag för den del som gäller att vårdnadshavare kan få tillfällig föräldrapenning för att medverka i insatser kring ett barn. Partierna menar bland annat att regeringens förslag riskerar att underminera tilliten till socialtjänsten och försvåra det förebyggande arbetet. Även Centerpartiet reserverar sig mot delar av förslaget, bland annat med hänvisning till att repressiva och oprövade verktyg riskerar att skada förtroendet för socialtjänsten. Partiet vänder sig speciellt mot delen om elektronisk övervakning samt delen om vite för vårdnadshavare. Planerad dag för debatt och beslut Planerad dag för debatt är den 12 augusti och beslut den 13 augusti. Debatt och beslut sänds via riksdagens webb-tv och går att se direkt eller i efterhand. Webb-tv Ledamöter Socialutskottets ledamöter Dokument Socialutskottets betänkande 2025/26:SoU39 Förebyggande insatser inom socialtjänsten till skydd för barn och unga vid bristande medverkan (betänkandet publiceras den 7 augusti). Kontaktpersoner för media • Anna Rune Waite, föredragande socialutskottet, telefon: 08-786 41 90, e-post: [email protected] • Eva Fridén, föredragande socialutskottet, telefon: 08-786 44 70, e-post: [email protected] Om utskottens förslag till beslut Innan riksdagen fattar beslut i en fråga behandlas den först i något av riksdagens utskott. Utskottet lämnar sitt förslag till beslut utifrån vad majoriteten av ledamöterna i utskottet tycker. De som inte håller med får lämna invändningar, i form av så kallade reservationer. Riksdagen beslutar oftast som utskotten föreslår, men ibland får en reservation fler röster.