Pressmeddelanden och pressträffar från regeringen, riksdagen och partierna

Under måndagen den 26 oktober beslutade jordbruks- och fiskerådet om fiskemöjligheter i Östersjön för 2027. Sverige var det land som drev den mest restriktiva ståndpunkten i förhandlingen och verkade för att nå så lågt satta kvoter som möjligt för att uppnå snabbare återhämtning av Östersjöns fiskbestånd, särskilt för strömmingen. Överenskommelsen innebär att kvoterna för strömming i centrala Östersjön och Bottniska viken ligger med marginal under de spann som Internationella havsforskningsrådet (ICES) presenterade i sin årliga rådgivning. Utifrån rådgivningen förväntas de överenskomna kvotnivåerna leda till återhämtning i form av ökad biomassa nästa år. I centrala Östersjön förväntas återhämtningen bli 13,5 procent och i Bottniska viken förväntas den bli över 1 procent. – Sverige drev återigen den mest restriktiva linjen av alla länder och utan oss som aktiv del i hela förhandlingen hade kvoterna blivit markant högre. Vi hade gärna sett ännu försiktigare kvoter men stödet för det fanns inte. De beslutade kvoterna kommer leda till en tillväxt i strömmingsbestånden, säger landsbygdsminister Peter Kullgren. Kvoterna är inom det mandat som en enig EU-nämnd i riksdagen gav regeringen inför förhandlingen. Beslutet innebär vidare att det småskaliga fisket efter sill till humankonsumtion kan fortsätta i Öresund. För svensk del har beslutet även säkrat möjlighet till fortsatt begränsat fritidsfiske efter odlad lax.

Ryssland fortsätter att eskalera sina attacker mot civila mål i Ukraina. Särskilt energirelaterad infrastruktur och transportvägar utgör måltavlor vilket slår hårt mot Ukrainas ekonomi och mot civilbefolkningen. Sverige bidrar därför med ett civilt stödpaket om 522 miljoner kronor för 2026 till de mest akuta behoven i Ukraina inför och under vintern. – Rysslands hänsynslösa attacker mot Ukrainas civilbefolkning och civila infrastruktur är målmedvetna försök att bryta ner Ukrainas motståndskraft. Genom att slå mot bland annat el och värme försöker Ryssland göra den annalkande vintern outhärdlig för det ukrainska folket. Det nya svenska stödet går bland annat till utrustning och installationer för energiförsörjning. I denna del förväntas stödpaketet bidra till el och värme i hemmen för omkring 150 000 ukrainare i samhällen över hela landet och till att nödvändiga tjänster som sjukhus, skolor, telekommunikation och vattenförsörjning i dessa samhällen får den energi de behöver för att fungera, säger bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa. – Rysslands attacker mot Ukrainas hamnar, vägar och järnvägar slår hårt mot det ukrainska folket. När infrastruktur förstörs är det också ett hårt slag mot Ukrainas ekonomi, ett hot mot den globala livsmedelsförsörjningen och något som påtagligt försvårar människors vardag. Sverige står stadigt vid Ukrainas sida. Därför bidrar vi nu med ytterligare 60 miljoner kronor till den internationella transportstödsfond som Sverige tagit initiativ till och varit med och format. Pengarna ska bidra till att återställa viktig transportinfrastruktur, bland annat järnvägar och gränsövergångar, säger Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson. Det nya stödpaketet innefattar 271 miljoner kronor i energistöd genom FN:s utvecklingsprogram (UNDP), 60 miljoner kronor genom Transportstödfonden för Ukraina (UTSF), och 50 miljoner kronor i humanitärt stöd, varav 20 miljoner kronor till FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) och 30 miljoner kronor till FN:s livsmedelsprogram (WFP). Dessutom ges stöd om 67 miljoner kronor för att stärka Ukrainas civila cybersäkerhet samt 74 miljoner kronor till Världshälsoorganisationen (WHO) för att stärka Ukrainas hälso- och sjukvård, folkhälsoarbete och beredskap mot smittsamma sjukdomar. Stöden till UNDP och Transportstödsfonden förmedlas genom Sida och går till att möta Ukrainas mest prioriterade behov på energi- respektive transportområdet. Även stöden till WHO och civil cybersäkerhet förmedlas genom Sida och stödet till civil cybersäkerhet samordnas inom Tallinnmekanismen. Stöden till UNHCR och WFP går till insatser för skydd av internflyktingar samt tryggad livsmedelsförsörjning. Sveriges stöd till Ukraina Det nya stödpaketet om 522 miljoner kronor innebär att Sveriges stöd till Ukraina, sedan Rysslands fullskaliga invasion inleddes 2022, uppgår till totalt cirka 158 miljarder kronor, varav cirka 29,6 miljarder kronor är civilt stöd. För 2026 beräknas det civila stödet hittills uppgå till cirka 10,1 miljarder kronor.

Den 28–29 september äger jordbruks- och fiskerådet (AGRIFISH) rum i Bryssel. På måndagen deltar landsbygdsminister Peter Kullgren, och på tisdagen deltar statssekreterare Daniel Liljeberg. På jordbrukssidan väntas reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) diskuteras, där fokus ligger på att göra stödsystemen enklare och mer flexibla, stärka jordbrukets konkurrenskraft och lönsamhet samt förbättra livsmedelsberedskapen. En särskilt viktig fråga är utformningen av det arealbaserade inkomststödet (DABIS). En annan central punkt är marknadssituationen för jordbruket, särskilt konsekvenserna av kriget i Ukraina, samt effekterna av sommarens värmeböljor och torka. EU-kommissionen och medlemsländerna väntas utbyta information om läget på jordbruksmarknaderna. På fiskesidan står framtida stöd till fiskerinäringen och internationella fiskeförhandlingar i fokus. Medlemsstaterna väntas besluta om en partiell allmän riktlinje av genomförandet av unionens stöd till den gemensamma fiskeripolitiken, till europeiska världshavspakten och till unionens havs- och vattenbrukspolitik under perioden 2028–2034. Dessutom ska förslag till ändringar av innevarande period diskuteras. Därtill förbereds EU:s förhandlingar med Storbritannien, Norge och andra kuststater om fiskekvoter och fiskemöjligheter för 2027, med stark betoning på hållbara fiskbestånd och rättvisa villkor för svenska fiskare.