Pressmeddelanden och pressträffar från regeringen, riksdagen och partierna

Torsdag den 5 november bjuder regeringen in till en pressbriefing inför FN:s klimatmöte COP31 i Turkiet. Medverkar gör klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari samt Sveriges chefsförhandlare och klimatambassadör Mattias Frumerie. Tid: 5 november 2026 kl. 11.00 Plats: Föranmälda journalister kan delta på plats i Regeringens pressrum, Rosenbad. Ingång Drottninggatan 1. Praktisk information: Obligatorisk föranmälan senast torsdag den 5 november kl. 10.00 via anmälningsformuläret nedan. I formuläret anger du namn, redaktion och i vilken funktion du vill delta (reporter eller fotograf) samt bekräftar att du har giltig presslegitimation och vilken organisation som utfärdat den. Presslegitimationen ska du visa vid inpassering. Inpassering från kl. 10.30. Deltagande sker i mån av plats. Syftet är att informera om Sveriges arbete inför och under COP31 samt vad regeringen har för förhoppningar på resultatet. Tillfället riktar sig särskilt till journalister som planerar att bevaka klimatmötet. Anmälan till pressbriefing den 5 november - extern webbplats,

Tisdag den 3 november kl. 09.30 bjuder energi- och näringsminister Ebba Busch och finansminister Elisabeth Svantesson in till pressträff. På pressträffen presenterar regeringen högkostnadsskyddets utformning. Tid: 3 november 2026 kl. 09.30 Plats: Föranmälda journalister kan delta på plats i Regeringens pressrum, Rosenbad. Ingång Drottninggatan 1. Praktisk information: Obligatorisk föranmälan senast tisdag den 3 november kl. 08.30 via anmälningsformuläret nedan. I formuläret anger du namn, redaktion och i vilken funktion du vill delta (reporter eller fotograf) samt bekräftar att du har giltig presslegitimation och vilken organisation som utfärdat den. Presslegitimationen ska du visa vid inpassering. Inpassering från kl. 09.00. Deltagande sker i mån av plats. Webb-tv Du kan följa sändningen direkt eller se den i efterhand på regeringen.se eller på Regeringskansliets Youtubekanal. • Regeringskansliets Youtubekanal - extern webbplats, • Information om regeringens pressträffar Anmälan till pressträff den 3 november kl. 09.30 - extern webbplats,

Regeringen har i budgetpropositionen för 2026 aviserat ett högkostnadsskydd om priserna i ett elprisområde i genomsnitt blir högre än 1,50 kronor/kWh under en kalendermånad. Månadsmedelvärdet för spotpriset på el i elområde fyra överstiger den gränsen under oktober månad. Därför aktiveras nu högkostnadsskyddet för elområde fyra. Precis som tidigare behöver regeringen besluta om en stödförordning för att införa ett elstöd. Regeringen kommer återkomma i den frågan. Regeringen avser att besluta om ett förberedande uppdrag till ansvariga myndigheter för att säkerställa en effektiv och rättssäker utbetalning av stödet till hushållen.

Torsdag den 29 oktober reser energi- och näringsminister Ebba Busch till Luxemburg för att delta vid ett ministermöte i energirådet. Ministrarna ska bland annat diskutera framtidssäkrade elräkningar, energitryggheten inför vintern och målen för energiramverket för perioden efter 2030. Förslaget till framtidssäkrade elräkning i EU innehåller nödåtgärder med anledning av prisökningarna som följt av konflikten i Mellanöstern och Hormuzsundet. Det handlar bland annat om att utnyttja befintliga elnät mer effektivt, minska systemkostnaderna och påskynda elektrifieringen och digitaliseringen. På dagordningen står också en diskussion om EU:s energistrygghet inför den stundande vintern. Diskussionen kommer att handla om kortsiktiga åtgärder till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina och konflikten i Mellanöstern samt mer långsiktiga utmaningar. Avslutningsvis kommer ministrarna att diskutera målstrukturen i energiramverket för perioden efter 2030.

Sverige prioriterar arbetet med FN-konventionen om biologisk mångfald och deltar i förhandlingarna vid COP 17 i Jerevan, Armenien, med en stor delegation. Statssekreterare Daniel Westlén deltar i mötets högnivådel den 27–28 oktober. Det sjuttonde partsmötet inom konventionen för biologisk mångfald, COP17 och dess två protokoll, pågår den 19–30 oktober. Sverige arbetar för att upprätthålla momentum för att nå målen i Kunming-Montreal-ramverket vilket innebär att partsmötet gör en ambitiös, transparent och vetenskapsbaserad uppföljning av Kunming-Montrealramverket som samtidigt beaktar nationella omständigheter i genomförandet. Sverige arbetar också för att besluten vid partsmötena tar hänsyn till att klimatförändringarna, förlusten av biologisk mångfald och spridningen av föroreningar är tre stora och sammanlänkande globala utmaningar som behöver hanteras samlat för ett effektivt åtgärdsarbete. Vad gäller resurser för genomförande behövs en bred resursmobilisering från alla källor där även näringslivet kan bidra med lösningar för att minska påverkan och risker genom hela värdekedjan och där svenskt bistånd bygger kapacitet, engagemang och mobiliserar kapital. Urfolk och lokala samhällen har en central roll i arbetet med att bevara och hållbart använda biologisk mångfald och regeringen verkar för att partsmötet ska kunna fatta beslut om arbetsformer för den nyligen inrättade särskilda underorganet för traditionell kunskap. Sveriges delegation består av representanter från Regeringskansliet, flera myndigheter, Sametinget, Sveriges riksdag och den svenska ambassaden i Armenien under ledning av chefsförhandlare Charlotta Sörqvist. Statssekreterare Daniel Westlén kommer att hålla Sveriges nationella anförande, delta i mötets högnivådel den 27–28 oktober samt i flera bilaterala möten. Business Sweden deltar med en företagsdelegation där flera stora svenska företag ingår. Vid COP17 finns också en nordisk paviljong med ett stort antal sidoarrangemang. Sverige är aktivt inom EU-arbetet för att lyfta fram svenska prioriteringar, men EU talar med en röst vid mötet, enligt de rådsslutsatser som antogs vid miljörådet den 12 oktober. Sverige anser att den biologiska mångfalden är grundläggande för fungerande ekosystem, livsmedelsförsörjning, ekonomin och människors välbefinnande. Därför arbetar Sverige aktivt med genomförandet av det globala ramverket. Sverige lämnade in en nationalrapport och presenterade en nationell strategi om sitt genomförande, en så kallad NBSAP (National Biodiversity Strategy and Action Plan) i början av 2026.

I morgon kl. 11.30 bjuder energi- och näringsminister Ebba Busch och Energimyndighetens generaldirektör Caroline Asserup in till en pressbriefing. På pressbriefingen ges en lägesbild av Sveriges energiförsörjning inför vintern. Tid: 22 oktober 2026 kl. 11.30 Plats: Föranmälda journalister kan delta på plats i Regeringens pressrum, Rosenbad. Ingång Drottninggatan 1. Praktisk information: Obligatorisk föranmälan senast torsdag den 22 oktober kl. 10.30 via anmälningsformuläret nedan. I formuläret anger du namn, redaktion och i vilken funktion du vill delta (reporter eller fotograf) samt bekräftar att du har giltig presslegitimation och vilken organisation som utfärdat den. Presslegitimationen ska du visa vid inpassering. Inpassering från kl. 11.00. Deltagande sker i mån av plats. Anmälan till pressträff den 22 oktober kl. 11.30 - extern webbplats,

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari deltar i miljörådet den 12 oktober i Luxemburg. EU:s klimat- och miljöministrar ska diskutera kommissionens förslag om översyn av EU:s utsläppshandelssystem. De ska också enas om EU:s rådsslutsatser för FN:s möten om biologisk mångfald respektive klimat. Den 17 juli 2026 presenterade kommissionen sitt förslag till en översyn av EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS) genom ändringar i tre rättsakter. Ministrarna ska ge sin syn på förslagen genom en riktlinjedebatt. Översynen är den första delen av ett bredare lagstiftningspaket som syftar till att EU ska nå sitt utsläppsmål till 2040 samt säkerställa att EU ETS framöver kan stödja målet om klimatneutralitet senast 2050. Ministrarna ska också enas om rådsslutsatser inför FN:s partsmöten i höst. Det gäller dels partsmötet om biologisk mångfald, CBD COP 17 i Armenien den 19–30 oktober 2026, dels partsmötet om klimat, UNFCCC COP31 i Turkiet den 9–20 november. Rådslutsatserna utgör i första hand EU:s förhandlingsmandat, men används även för att kommunicera EU:s övergripande budskap, prioriteringar och målsättningar till omvärlden.

Regeringen har i dag beslutat om en proposition med syfte att Sverige ska ansluta sig till det så kallade BBNJ-avtalet. Avtalet handlar om att skydda biologisk mångfald i havsområden utanför nationell jurisdiktion. I propositionen har regeringen nu lämnat förslag om att Sverige ansluter sig till avtalet, att en ny lag införs samt om vissa ändringar i miljöbalken. – Världshaven får inte vara laglösa vidder där livet under ytan lämnas åt sitt öde. Det här avtalet är en historisk seger för allt från havssköldpaddor och valar till de minsta organismerna i havens djup. Sverige har varit med och drivit fram ett av de viktigaste globala miljöavtalen sedan Parisavtalet, och nu tar vi nästa avgörande steg. Efter nästan 20 år av förhandlingar har världen enats om att ge livet i våra oceaner ett starkare skydd. Sverige har varit en drivande kraft bakom avtalet och nu tar vi nästa steg för att omsätta de stora orden i verklig handling, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari. – Haven är en av våra viktigaste resurser. Genom att ta nästa steg mot svenskt tillträde till det globala havsavtalet bidrar vi till att stärka skyddet av den biologiska mångfalden i världshaven. Det är ett viktigt steg för ett fördjupat internationellt samarbete och för att kommande generationer ska få ärva friska och levande hav, säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard. Sverige hade som ordförande i EU en viktig roll i förhandlingarna när avtalet efter nära två decennier av förhandling kunde antas i juni 2023. Avtalet ger kraftigt förbättrade möjligheter att skydda den biologiska mångfalden i havsområden bortom nationell jurisdiktion. Det är också ett stort steg i rätt riktning för att nå FN:s mål att skydda 30 procent av havets yta till 2030. Regeringen överlämnar nu propositionen till riksdagen, som måste godkänna avtalet för att Sverige ska tillträda. Bakgrund I FN påbörjades 2004 en process för att öka skyddet för den biologiska mångfalden i havsområden utanför nationell jurisdiktion och hantera utmaningar som klimatförändringar och exploatering av naturresurser. Det följdes av nära 20 års diskussioner, expertarbete och mellanstatliga förhandlingar. År 2017 inleddes formella förhandlingar om ett juridiskt bindande avtal inom ramen för FN:s havsrättskonvention (UNCLOS). I juni 2023 kunde slutligen en överenskommelse mellan 193 länder nås. Sverige undertecknade avtalet i september 2023. Det trädde i kraft den 17 januari 2026 efter att 60 länder ratificerat det. Drygt 100 länder har nu ratificerat avtalet, inklusive majoriteten av EU:s medlemsländer. Även EU som organisation har anslutit sig avtalet. Avtalet skapar förutsättningar för att nå Kunming-Montreal-ramverkets globala mål om att skydda 30 procent av havet till år 2030. Endast cirka 10 procent av hela världshavet är i dag skyddat, och mindre än 2 procent av de havsområdena som ligger utanför nationell jurisdiktion.

I dag träffas de nordiska klimat- och miljöministrarna i ett digitalt möte. Fokus för samtalet är gemensamma nordiska prioriteringar inom internationella miljö- och klimatfrågor. Från Sveriges sida deltar klimat- och miljöministerns statssekreterare Daniel Westlén. På agendan står bland annat en gemensam nordisk ministerdeklaration inför kommande internationella förhandlingar i FN. Det handlar om mötet för biologisk mångfald CBD COP17, klimatmötet COP31 och det första partsmötet under havsavtalet BBNJ COP1. Deklarationen ska fokusera på hur Norden bäst kan bidra till en hög ambitionsnivå i de internationella processerna. Ministrarna ska även diskutera förhandlingarna om ett globalt rättsligt bindande avtal mot plastföroreningar samt möjligheten till ett nordiskt värdskap för förhandlingsmötet nästa år. På dagordningen står också FN:s globala mål och den framtida globala hållbarhetsagendan efter 2030. Samtalet kommer handla om hur Norden kan bidra till den fortsatta internationella diskussionen samt stärka integreringen av klimat, biologisk mångfald och miljö.

Torsdagen den 24 september reser Ebba Busch till Bryssel för att delta vid ett ministermöte i konkurrenskraftsrådet. Ministrarna ska bland annat diskutera EU:s förslag till en ny förordning om halvledare (Chips Act 2) och riktlinjerna för att pröva företagskoncentrationer. Den nya förordningen syftar till att stärka EU:s konkurrenskraft, tekniska suveränitet och försörjningstrygghet inom halvledare. Ambitionen är att stärka Europas konkurrenskraft och minska sårbara beroenden. Förslaget innehåller bland annat åtgärder för att främja innovation och kommersialisering, stimulera investeringar, samt förbättra krishanteringen med hjälp av en industriledd digital övervakningsplattform. På dagordningen står också en diskussion om översynen av riktlinjerna för kommissionens prövning av företagskoncentrationer. Det ska bland annat bli tydligare att skala, innovation, resiliens och långsiktiga effekter har betydelse när företagskoncentrationer prövas.